Bloggarkiv

Sätter facket käppar i hjulen?


Svenska Dagbladet har skrivit ett par artiklar om hur fackliga organisationer skriver oseriösa och icke relevanta yttranden till Migrationsverket.

Enligt gällande lagstiftning ska Migrationsverket inhämta yttrande från aktuell facklig organisation när arbetsgivare ansöker om arbetstillstånd. De fackliga organisationerna ska yttra sig över om aktuellt anställningserbjudande inte är sämre än gällande kollektivavtal.

Enligt SvD:s artikel anser jurister på Migrationsverket att en del av de fackliga yttrandena inte är seriösa och/eller tillför något till myndighetens utredning. Särskilt pekas Byggnads och Hotell och Restaurangfacket ut.

Jag har ingen annan mening än att de fackliga organisationerna ska lämna relevanta svar till myndigheten. Det är ju en förutsättning för att lagstiftarna inte ska frestas att förändra lagstiftningen i en för facket negativ riktning.

Jag brukar ibland skriva yttranden som ska till Migrationsverket. Det händer att man får känslan av att arbetsgivarna har lärt sig vad de ska skriva. Det händer sällan att erbjudna arbetsvillkor är sämre än kollektivavtalets. Men det känns ibland som om villkoret är för bra jämfört med ”normala” villkor som gäller i aktuell bransch.

Om jag visste att de arbetsvillkor som (förment) erbjuds vore rättsligt bindande skulle det kännas bättre att lägga möda vid att skriva svar till myndigheten.

Länkar: SvD, SvD

Sverige borde inte tillåta exploatering


I höstas kom regeringspartierna överens med Miljöpartiet om förändringar av lagstiftningen om arbetskraftsinvandring. Överenskommelsen kom efter att mycket kritik kommit om hur lagen fungerar i praktiken.

Den förändrade lagstiftningen presenterades som en metod för svenska arbetsgivare att anställa högt kompetenta till arbeten där det saknades tillräckligt kompetenta i Sverige. Och visst har det anställts personer till arbeten där det saknas tillräckligt utbildade i Sverige. Men majoriteten av de som fått arbetstillstånd med stöd av den förändrade lagstiftningen har hamnat i branscher med redan hög arbetslöshet och med låga löner.

Flera fackliga organisationer rapporterar om hur anställda som kommit till Sverige inte får de arbetsvillkor som de förespeglats. Människor får lägre löner, får arbeta längre under sämre arbetsvillkor än vad som meddelats den beviljande statliga myndigheten. Fackliga organisationer har därför ställt krav på förändrad lagstiftning för att kunna tillförsäkra den invandrande arbetskraften de villkor som man presenterat för Migrationsverket.

Hotell- och restaurangfacket, som kanske har störst erfarenhet av de negativa effekterna av lagstiftningen, föreslår att det arbetserbjudande som arbetsgivaren presenterar för Migrationsverket ska bli rättsligt bindande. Jag delar deras syn på frågan. Det går mycket väl att kombinera en generös process för givande av arbetstillstånd med högre rättssäkerhet för de som kommer till Sverige.

Länkar: TCO-tidningen, Ekot, di.se, Resurs, Arbetet, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Samuel Engblom

Huruvida restaurangbranschen står inför en katastrof


Richard Bergfors, vd Max Hamburgare, försvarar i ett inlägg sin inställning till rabatt på sociala avgifter och halverad restaurangmoms. Han säger att företaget skapat 279 arbetstillfällen sedan restaurangmomsen sänktes. Han låter därmed antyda att sänkt moms har varit den enda anledningen till att arbetstillfällena har ökat inom företaget.

Det är ett påstående som vare sig går att belägga eller motbevisa.

Vi kommer aldrig att kunna veta om utvecklingen hade blivit på något annorlunda sätt sänkt restaurangmoms förutan. Max har ju sedan en längre tid tillbaka växt och etablerat nya restauranger runt om i Sverige. Detta är en utveckling som igångsattes långt innan den borgerliga regeringens reformer.

Organisationen Visita har ju vid flera tillfällen glädjestrålande kunnat omtala vilket resultat som regeringens reformer har haft för branschens utveckling. Andra undersökningar visar på helt andra resultat för de politiska besluten. I bästa fall har en 4.000-5.000 arbetstillfällen kommit till i branschen. Det betyder dock inte att det handlar om helt nya arbeten. Genom att subventionera en bransch kan ju arbetstillfällen försvinna från mindre gynnade.

Jag har ingen särskild synpunkt på att Richard Bergfors arbetar för sin bransch bästa. Det viktiga är bara att han balanserar sitt engagemang i förhållande till de anställda i företaget. Vi lever faktiskt i en demokrati som bygger fritt åsikts- och informationsinhämtande. Eftersom han nu bjudit upp till dans i frågan utgår jag ifrån att företaget kommer att understödja sina anställdas möjligheter att inhämta andras synpunkter på för- och nackdelar med de reformer som regeringen genomfört.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, di.se, Resumé, Resumé, Arbetet, Kollega

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Martin Moberg, Jari Puustinen, Erik Fransson

Restaurangmomsens vara eller icke vara


Ella Niia

Ella Niia, förbundsordförande för Hotell- och Restaurangfacket (HRF), skapade en mindre uppståndelse häromdagen då hon öppnade för att behålla den halverade restaurangmomsen.

Hon gör det inte för att reformen skulle ha skapat särskilt många nya arbetstillfälle. Det snarare betvivlar hon att reformen har inneburit. Arbetslösheten är fortfarande väldigt hög bland medlemmarna i arbetslöshetskassan.

HRF:s förändrade inställning handlar snarare om att konkurserna verkar ha minskat i branschen. Det innebär att medlemmarnas löner har blivit tryggare. I samband med konkurs kan det nämligen ske att anställda förlorar pengar trots lag om lönegaranti. Dessutom nämns att fler jobb har blivit vita. Ella säger att …

Vi ser i statistiken att konkurserna i vår bransch har minskat. Och om det finns den här kopplingen som vi kan se mellan sänkt moms och minskat antal konkurser så tycker vi att det är ett starkt skäl att behålla momssänkningen.

Jag är fortfarande högst tveksam till denna reform. Jag har från första dagen uttryckt farhågan att den sänkta momsen inte kommer att skapa särskilt många nya arbetstillfällen. Det som möjligen skulle ske var att vinstmarginalerna skulle öka i branschen. Om HRF:s statistik stämmer så kan ju det stämma.

Men detta är nu ju inte någon alldeles enkel fråga. De enda som jag vet gjorde stor affär av att sänka priserna var ju ett par av rikets största snabbmatskedjor. De anställer redan idag ett stort antal ungdomar. De har knappast anställt särskilt många fler än de annars skulle ha gjort. De kunde utan ansträngning öka sina vinstmarginaler på samma sätt som när rabatten på sociala avgifterna infördes.

Samtidigt finns ett stort antal mindre och fristående restaurangföretag. De lever under betydligt tuffare ekonomiska villkor. I deras fall har förmodligen minskad moms inneburit en något förbättrad situation. Men samtidigt tyngs branschen av en hög andel svartarbete och annat fusk för att tjäna litet mer pengar.

Jag har inget emot att socialdemokraterna utreder hur man kan förbättra situationen i denna bransch. Huruvida restaurangmomsen är den enda och saliggörande reform man kan göra känns ju tveksamt. Det är måhända rimligt att behålla en lägre (än normalmomsen) momssats för denna bransch. Men risken är ju att den stora vinsten hamnar hos de stora drakarna och en mindre del hos de mindre.

Länkar: di.se, SvD, Hotellrevyn, Arbetet

Fler som skrivit: Ola Möller

Om en rasande krogkändis


Det har tydligen uppstått en liten mediastorm över att den fackliga ordföranden och bloggaren Jenny Bengtsson uppmanat till att ej besöka kändiskrogar som valt bort att teckna kollektivavtal. Den kände artisten Martin ”E-type” Eriksson rasar i tidningen Metro över Jennys fräcka tilltag. I förklenande ordalag menar han att Jenny inte vet vad hon pratar om.

Jag vet inte vad Hr. Eriksson är rasande över. Det är ju självklart att en starkt fackligt aktiv person verkar för att man ska välja bort att besöka företag som inte vill teckna kollektivavtal. Det hör dessutom till marknadsekonomins villkor att människor väljer att gynna företag av personliga skäl. För många är det väsentligt att restauranger man besöker omfattas av kollektivavtal.

Jag ser det mer som en angelägen konsumentupplysning att meddela vilka krogar som har respektive inte har avtal. Hotell och Restaurangfacket har tagit fram tjänsten ”Schysta villkor” för att informera om vilka restauranger och hotell som omfattas av kollektivavtal. Den finns även som en applikation för telefonen. Den är ett utmärkt verktyg för att kunna göra medvetna val.

Länkar: di.se, Metro, SVT

Fler som skrivit: Jenny Bengtsson

Staten tar inte ansvar för migranternas arbetsvillkor


Staten tar inte sitt ansvar!

Ella Niia (Hotel-l och Restaurangfacket), Eva Nordmark (TCO) och Cecilia Fahlberg (Unionen) har skrivit ett inlägg om att staten inte får undfly sitt ansvar för de arbetsvillkor som migrerande arbetare får i Sverige.

De konstaterar att de som får arbetstillstånd i Sverige inte alltid får de villkor som de förespeglats. Hotell- och restaurangfacket, som gjort flera uppföljande insatser, har kunnat konstatera att väldigt få har fått de villkor som angetts i de handlingar som Migrationsverket får.

Förutom att det förekommer rent fusk när det gäller arbetsvillkoren letar företag efter kryphål för att slippa betala avtalsenliga villkor. De fackliga organisationerna har att granska att de villkor som erbjuds är kollektivavtalsenliga. De fackliga organisationerna får dock ingen information om vilka beslut som Migrationsverket fattar. Det gör att facket har väldigt svårt att i efterhand följa upp villkoren för de arbetande.

Debattörerna menar att staten har ett ansvar för att följa upp de arbetsvillkor som de migrerande arbetarna får. Detta ansvar har dock staten rymt ifrån. I ett brev till migrationsminister Tobias Billström föreslår de sex punkter för att förbättra situationen:

  • Ge ansvariga myndigheter ett tydligt uppdrag att kontrollera att reglerna följs – utan att återinföra den gamla arbetsmarknadsprövningen.
  • Anställningserbjudandet som Migrationsverket bygger sina arbetstillstånd på måste bli bindande.
  • Inför tydliga sanktionsmöjligheter för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
  • Ge ansvariga myndigheter i uppdrag att göra en tydligare seriositetsgallring av arbetserbjudandet.
  • Regeringen måste tillsätta en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter som får möjlighet att medverka i arbetet med att förändra regelverket för arbetskraftsmigration.
  • Migrationsverket bör ges ett tydligare uppdrag att samråda med arbetsmarknadens parter, såväl i form av återkoppling i enskilda tillståndsärenden som vad gäller myndighetens rutiner.

De fackliga förslagen känns inte på något sätt orimliga. Om viljan finns borde de inte vara särskilt svåra att införa i den gällande lagstiftningen. De tjänar endast till att stärka situationen för de människor som kommer till vårt land för att arbeta. Jag hoppas verkligen att den borgerliga regeringen och miljöpartiet tar till sig av förslagen i brevet.

Länkar: SvD, SVT, Arbetet, Arbetet

%d bloggare gillar detta: