Bloggarkiv

Arbetsförmedlingen åker på försäljningsturné


Allt kan säljas med mördande reklam!

Under onsdagen inledde Arbetsförmedlingen en försäljningsturné till ett antal svenska orter. Syftet med resan är att bekantgöra för arbetsgivare vilka möjligheter det finns att anställa personer med samhällsstöd.

Arbetsförmedlingen har som statlig myndighet i uppdrag att genomföra vad lagstiftarna ålägger den. Ett viktigt sådant uppdrag är ju att hjälpa människor med olika hinder till arbete. Som ett stöd för dem finns möjligheten att ge arbetsgivare ekonomiskt stöd. Jag har inget emot att sådant stöd ges. Det ger möjligheter för människor som annars skulle ha svårt att finna en anställning.

Jag är dock inte helt tillfreds med hur man säljer detta ”erbjudande”. Det känns som om man säljer vilken vara som helst utan några som helst skrupler eller begränsningar. Riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) har tidigare ställt en del kritiska frågor till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Han ifrågasatte att det inte finns några som helst begränsningar på hur många anställda med bidrag som en arbetsgivare kan ha. Han frågade ministern …

Är det så att det finns ett samband mellan regeringens detaljstyrning och misstankarna om överutnyttjandet av bidragsanställningar hos enskilda näringsidkare?

Ministern inte bara förnekade att man verkar för ett överutnyttjande sker utan menade att man aktivt motverkar sådant. Jag är inte lika övertygad om att det förhåller sig så. Problemet är ju att det inte finns någon uttalad gräns för hur många personer med anställningsstöd en arbetsgivare kan ha. Det innebär att stort ansvar läggs på de enskilda handläggarna inom Arbetsförmedlingen. De ska både se till att hålla igen och uppfylla de mål som åläggs myndigheten.

Med tanke på hur Arbetsförmedlingen utformat sina marknadsföringsinsatser verkar det som om man helt bortser från hur stöden kan snedvrida konkurrensen mellan företag.

Länkar: Arbetet

FAS3 ska avskaffas


Dagens Nyheter rapporterar om att Socialdemokraterna i sin kommande budgetmotion kommer att presentera hur FAS3 (sysselsättningsfasen) ska avskaffas. Det är inte en nyhet att partiet vill ta bort denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Den låser in de långtidsarbetslösa i ett system som, i de flesta fall, inte innebär någon personlig utveckling och/eller väg till arbete.

Socialdemokraterna föreslår att de långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar. För att undvika att de långtidsarbetslösa inte utför arbetsuppgifter som tränger undan ordinarie arbeten vill man just att det är den offentliga sektorn och föreningslivet som tar ett större ansvar.

Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, säger att arbetsuppgifterna kan handla om …

På ett äldreboende skulle det kunna handla om att gå bredvid den ordinarie personalen och hjälpa till med lyft så att de blir mindre tunga. Det skulle också kunna handla om att stanna kvar lite längre hos den äldre.

Jobben i välfärden ska inte vara på heltid, utan vara olika former av deltidstjänster. Meningen är att deltagarna ska kunna studera eller söka jobb under den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna att få en kollektivavtalsenlig lön.

Det vore verkligen en välgärning att få bort FAS3. Systemet synes mest ha blivit till en guldgruva för diverse utförare. Det finns företag som har som affärsidé att bedriva sådan verksamhet. Det finns förstås utförare som genomför en god verksamhet inom de ramar som regelverket ger. FAS3 har blivit till en av rikets största ”arbetsgivare” med över 30.000 deltagare.

Det behövs helt annan och mer meningsfull verksamhet för de långtidsarbetslösa. Det är människor som behöver olika och högt individanpassade åtgärder för att öka chansen att få arbete. Hur det socialdemokratiska upplägget kommer att se ut framgår ju inte av artikeln. Jag hoppas att man kompletterar arbetet med möjligheter att ge utbildning och annat stöd till de långtidsarbetslösa.

Välfärdsjobben får inte enbart bli till förvaring (om än betald med kollektivavtalsenlig lön). Svårigheten med det (S)-märkta upplägget är ju att sätta gränsen mellan ordinarie arbete och de välfärdstjänster som långtidsarbetslösa ska utföra. Det finns säkert fler problem inför ett sjösättande av denna åtgärd. Men som Magdalena säger till DN …

Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nerar det med utbildning.

Länkar: dn.se, SVT, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Roger Jönsson

Om en besviken minister


Jag är besviken!

Sveriges Television fortsätter med att granska nyttan med Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster. I ett inslag rapporteras att företagen tjänar mer pengar på att enbart ta emot arbetslösa för att utföra coachtjänster. Den bonus som ingår i systemet har inte utbetalats i särskilt många fall.

SVT träffar i ett reportage en stressad(?) generaldirektör för Arbetsförmedlingen strax efter att hon utfrågats av Riksdagens arbetsmarknadsutskott. Angeles Bermudez-Svankvist meddelar televisionens representant att Arbetsförmedlingen kommer att bryta avtalet med en stor leverantör och att fler avtal kommer att hävas.

Slutligen ges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström möjlighet att uttrycka sin besvikelse över hur en del företag har agerat. Hillevi säger att …

Det är klart att det är chockande att höra att det finns sådana oetiska företag som skor sig på skattebetalarnas pengar, som lurar arbetsförmedlingen, som bryter mot ingångna avtal och som ytterst faktiskt inte hjälper människor till jobb.

Hon klargör vidare hennes missnöje över att flera av de inblandade företagen är auktoriserade av organisationen Bemanningsföretagen. Ministern säger även att man (regeringen?) behöver se över om man ska ägna sig åt sådan verksamhet.

Jag har faktiskt väldigt svårt att tro på att regeringen kommer att genomföra några större förändringar av gällande lagstiftning gällande Arbetsförmedlingens uppdrag. Det är möjligt att man ågot kommer att åthuta generaldirektören för hur Arbetsförmedlingens upphandlingar har genomförts. Men det kommer mest att vara skådebröd för att tillfredsställa media.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Henrik Bäckström

De oseriösa företagen ska bort!


Jag är djupt upprörd

Sveriges Television har under några dagar rapporterat om den granskning man gjort av företag som utför tjänster/uppdrag för Arbetsförmedlingens räkning.

Den borgerliga regeringen vill ju att mer av offentligt finansierade tjänster ska utföras av privata företag. Meningen är ju att detta ska innebära en ökad valfrihet för medborgarna, utsätta de offentliga systemen för ökad konkurrens och att göra verksamheten billigare att utföra.

Arbetsförmedlingen har ålagts att upphandla tjänster på en öppen marknad. Där det finns stora pengar att göra fylkas raskt företag som önskar tjäna en slant eller två.

Vid flera tillfällen har medias granskning av hur Arbetsförmedlingen upphandlat tjänster visat på hur lycksökare och andra lyckats tjäna stora pengar med en inte alltid fullgod verksamhet. Den borgerliga regeringen har funnit det viktigare att möjliggöra för privata aktörer att tjäna pengar. Det har inte varit lika viktigt att följa upp resultaten av regeringens experimentlusta.

Det är litet intressant att det är SVT:s granskning som får den statliga myndigheten att agera och den ansvariga ministern att uttrycka besvikelse. Man tycker ju att regeringen borde ha sådana system för att granska om politiken uppfyller måttet och de mål man vill uppnå. Men det känns som om regeringen oftast styrs av trosvissa teoretiska övertygelser snarare än av praktiskt prövade metoder.

Jag inbillar mig på intet sätt att den borgerliga regeringen på allvar vill genomföra några större justeringar av sin politik. En rapport kommer att levereras som visar att allt är väl och gott i den genomförda politiken.

Hillevi Engström åthutar de olydiga barnen


Ajabaja!

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström skriver i ett inlägg om ”jobbpakten”. Efter att trepartssamtalen mellan mellan regeringen, Svenskt Näringsliv och LO havererat har samtalen om branschvisa yrkesintroduktionsavtal fortsatt.

Inom ett antal branscher har sådana avtal kommit till. Hillevi meddelar därför nådigt att regeringen kommer att lägga några förslag för att stödja de branscher där sådana avtal tecknats:

  • Informationsstöd
  • Pilotprojektet Yrkesåret
  • Stöd för yrkesintroduktions­anställningar

Den borgerliga regeringen har tidigare näst intill förutskickat att man som ”belöning” för skapandet av yrkesintroduktionsavtal skulle föreslå ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften inom arbetslöshetsförsäkringen. Denna utlovade ”morot” känns i statsrådets inlägg allt mer avlägset och otydligt. Hillevi säger att …

I trepartssamtalen har det förts fram önskemål om att avskaffa ­arbetslöshetsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen, de så kallade ­differentierade avgifterna. En sådan reform förutsätter att parterna gör tydliga framsteg som stärker förutsättningarna för unga att anställas inom ramen för yrkesintroduktionsavtal.

De förslag regeringen nu presen­terar innebär dock inte att dessa nödvändigtvis kommer att ingå som förslag i budgetpropositionen för 2014. Ställningstagandet är bland annat ­beroende av parternas engagemang när det gäller att teckna yrkesintroduktionsavtal, det allmänna ekonomiska läget samt budgetutrymmet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde en stor apparat av att skapa en jobbpakt vid sitt framträdande i Visby förra sommaren. Han hoppade på ett tåg som IF Metall bidragit till genom det yrkesintroduktionsavtal man tecknat hösten 2010. Det var uppenbart att regeringen i brist på egna idéer försökte göra något positivt av det initiativ som de parter som tillsammans med IF Metall skapade modellen. Nu känns det som om regeringen håller på att begrava detta statsministerns stora projekt.

Det verkar som om Hillevi Engström agerar som en besviken mamma vars barn inte gjort vad som förväntats av dem.

Andra som skrivit: Martin Moberg

Om ett sysslolöst riksdagsutskott


Tidningen Arbetet skrev den 19 mars om att riksdagens Arbetsmarknadsutskott har ställt in 6 av 13 planerade sammanträden hittills i år. Ledamöter, representerande de röd-gröna partierna, föreslog att man skulle kalla den för arbetsmarknadsfrågor ansvariga ministern, Hillevi Engström, till utskottet. Man pekade på att Arbetsförmedlingen skickar tillbaka miljardbelopp till regeringen samtidigt som mer än 400.000 människor är arbetslösa. Ylva Johansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, säger att …

Det beror på att regeringen har satt upp ett alldeles för strikt regelverk för hur pengarna får användas. I princip måste man bli långtidsarbetslös innan man kan få några insatser från Arbetsförmedlingen.

Förslaget antogs av utskottet.

Jag misstänker dock att statsrådet kommer att meddela utskottet att allt står väl till i konungariket Sverige. Hon kommer på schlingmannskt manér säga att den borgerliga regeringen genom ansvarsfull politik har gett Sverige möjlighet att investera för framtiden.

Men som Ylva Johansson säger ,,,

Det är självklart inget egenvärde med fler sammanträden i Riksdagen men idag drabbas de arbetslösa, de rekryterande företagen och hela Sveriges ekonomi av att regeringen vägrar ta nya initiativ och ändra sin politik.

Regeringens förslag till korttidsarbete


Regeringen har lämnat över förslaget om korttidsarbete till lagrådet. Förslaget om korttidsarbete är resultatet av ett förslag som formulerats av parterna inom industrirådet. Förslaget är tillkommet efter erfarenheter från den djupa finansiella krisen 2008/2009.

IF Metall tecknade under lågkonjunkturen ett krisavtal som möjliggjorde att man på arbetsplatserna kunde sluta avtal om permittering med därmed följande inkomstminskning som ett alternativ till uppsägningar. Avtalet gjorde att ett stort antal arbetstillfällen räddades. Samtidigt fanns (och finns) i flera EU-länder en möjlighet för arbetsgivare att minska arbetstiden för anställd personal. Den minskade inkomsten kompenseras av statliga system för arbetslöshetsförsäkring.

Det innebar en konkurrensfördel för de länderna när konjunkturen vände uppåt igen. Det gick betydligt fortare att växla upp produktionskapaciteten då det endast gällde att åter höja arbetstiden. Svenska företag behövde genomföra nyanställningar för att kunna växla upp.

Den borgerliga regeringens förslag skiljer sig från det förslag som arbetsmarknadens parter lämnat. Regeringen föreslår inte att staten ska stödja utbildningsinsatser under tid med korttidsarbete. Vidare framgår av förslaget att löntagarna kommer att få betala en större andel av den minskade inkomsten som minskningen i arbetstid genererar.

Lagförslaget förutsätter att det finns branschavtal för att korttidsarbete ska kunna genomföras. IF Metall har markerat att man avvaktar hur lagen utformas för att avgöra om man vill ge sig in i förhandlingar om en branschanpassning av lagen. Mycket kan ju fortfarande hända med förslaget om korttidsarbete. Det ska ju trots allt genomgå riksdagens prövning innan en lag kan genomföras.

Länkar: Arbetet, dn.se, da.se, di.se

Andra som skrivit: Johan Lundholm

Om att utbilda och anställa fler ungdomar


Så då har regeringen äntligen kommit till skott med förslag för att understödja utbildnings- och därmed anställningsfrämjande åtgärder för ungdomar. Bakgrunden till att regeringen lägger sina förslag om yrkesintroduktion för ungdomar finns i det avtal som IF Metall tecknade hösten 2010. Tillsammans med arbetsgivarnas organisationer inom industrin öppnade man en möjlighet att i företaget utbilda ungdomar som saknar relevant yrkesutbildning.

Jobbpakt lanseras

Det är ett alldeles utmärkt avtal som inte har använts i den omfattning som det förtjänat. Avtalet har dock tjänat som ett föredöme när det stod klart för den borgerliga regeringen att deras arbetslinje inte fungerat som teorin sade att den borde.

Därför gjorde statsministern ett utspel. under sommarens politikerhändelse i Visby, om en jobbpakt mellan staten, arbetsgivarna och fackföreningarna. Modell för samtalen skulle vara det yrkesintroduktionsavtal som tecknats inom industrins branscher.

Samtalen havererade dock när Svenskt Näringsliv med buller och bång lämnade förhandlingsbordet i vintras. Den borgerliga regeringen markerade dock att man avsåg att gå vidare med en reform för att stödja branschorganisationer som tecknar sådana avtal som syftar till ge utrymmer för ungdomar att få arbete.

Det är utmärkt att regeringen lägger förslagen för att stimulera fler arbetsplatser att ta emot ungdomar för att genom kombinationen av arbete och utbildning möjliggöra ett arbete. Detta är ett betydligt träffsäkrare sätt att stimulera fram arbetstillfällen.

Sedan ogillar jag djupt den borgerliga regeringens sätt att locka med avskaffad arbetslöshetsavgift om parterna gör sitt. Det är inte fackföreningar som anställer – det är faktiskt arbetsgivare som bestämmer över sådant.

Om man redan nu kan lova sänkta sociala avgifter och handledarstöd till arbetsgivare borde man faktiskt kunna utlova avskaffad arbetslöshetsavgift!

Länkar: Lag & Avtal, Ekot, da.se, SvD, dn.se, SVT, di.se, Ekot, di.se

Andra som skrivit: Roger Jönsson

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson, Leine Johansson, Leine Johansson

Den svenska regeringens kamp emot visstidsdirektivet


En strid mot väderkvarnar och visstidsdirektiv.

I en pressinformation meddelas att …

Europeiska kommissionen har begärt att Sverige bringar sin lagstiftning i överensstämmelse med direktiv 1999/70/EG om visstidsarbete och förhindrar missbruk av på varandra följande visstidsanställningar.

Det nuvarande systemet i Sverige skiljer mellan flera typer av visstidsanställningar. Vissa är inte föremål för några begränsningar, medan det för andra typer visserligen finns begränsningar, men dessa tar inte hänsyn till varandra. Arbetsgivare kan därför kringgå begränsningarna genom att kombinera olika typer av visstidsanställningar för samma arbetstagare. Detta leder till att systemet inte omöjliggör att på varandra följande visstidsanställningar drar ut i det oändliga, vilket strider mot direktivet.

Problemet togs upp med Sverige redan 2007. Sveriges regering tog två lagstiftningsinitiativ för att uppfylla kraven enligt direktivet, men inget av dem gick igenom. Kommissionen kräver därför att Sverige intensifierar sina ansträngningar.

Begäran är utformad som ett motiverat yttrande i EU:s överträdelseförfarande. Sverige har nu två månader på sig att till kommissionen anmäla de åtgärder som vidtagits för att fullständigt genomföra direktivet. Annars kan kommissionen besluta att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen.

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström låter dock meddela att den svenska regeringens ståndpunkt är att man lever upp till EU:s lagstiftning. Hillevi säger till Ekot att …

Regerings uppfattning är att den svenska arbetsrätten står i samklang med EU-rätten, och den här frågan är ju inte avgjord än. Vi kommer lämna in våra ståndpunkter till EU-kommissionen och se på deras motivering, och sen får vi se vad fortsättningen blir.

Jag vill verkligen inte ändra reglerna!

I denna fråga liknar regeringen allt mer den kände riddaren Don Quijote i dennes strid mot de hemska, visade det sig, väderkvarnarna. Hillevi tror sig stå för det goda i motsats till den onda Europeiska Union som med tvingande regler ska orsaka ökad arbetslöshet i Sverige.

Den svenske ministern är övertygad om att obegränsade möjligheter för arbetsgivare att stapla korta anställningar innebär fler arbeten.

Genom sin kamp för att inte tvingas att ändra den svenska lagstiftningen kommer den borgerliga regeringen medverka till att anställda lever i otrygghet. Alltför många kommer att fastna i tidsbegränsade anställningar. Det finns branscher där arbetsgivare satt i system att ha en stor del av arbetsstyrkan på tidsbegränsade anställningar, trots att de egentligen har ett kontinuerligt behov av personal.

Länkar: fackligt.eu, SvD, Ekot, TCO-tidningen, Europaportalen, TCO, TCO, dn.se, TCO-tidningen, Fastighetsfolket

Industribloggare: Carola Andersson, Leine Johansson

Regeringen skyller på arbetslösheten


Ett lågvattenmärke!

Arbetsmarknadsministern har meddelat att den borgerliga regeringen inte kommer att lägga något förslag för att förhindra staplandet av korta anställningar på varandra. Hon menar att med det rådande arbetsmarknadsläget det vore oklokt att begränsa möjligheten för arbetsgivare att anställa. Hon säger till TT att …

Att minska möjligheten till visstidsanställningar skulle allvarligt försämra läget på arbetsmarknaden och riskera många jobb.

Det där påstående är ju inget annat än snömos. Regeringen har ju inte varit särskilt villiga att göra några förändringar över huvudtaget. Det var först sedan TCO anmälde den svenska staten till EU-kommissionen för att bryta mot gemensamma bestämmelser som något skedde. Regeringen tog, efter en skrivelse från kommissionen, fram ett remissförslag om förändringar i lagen om anställningsskydd. Förslaget har fått allmän kritik. Regeringen försöker nu ta den enkla vägen ut ur sitt dilemma och väljer att inte agera vidare i denna fråga.

TCO, genom sin ordförande, har signalerat sitt missnöje över regeringens (icke)handlande. TCO säger att ministerns uttalande är ett lågvattenmärke i diskussionen. Jag delar Eva Nordmarks uttalande att …

Eftersom det pågår ett fördragsbrottsärende måste Sverige agera. När nu regeringen inte tänker göra det ligger bollen hos riksdagens arbetsmarknadsutskott. Vår förhoppning är en bred parlamentarisk uppgörelse som ger stabila spelregler. Redan i höstas skickade TCO ett färdigt förslag till lösning till utskottet som vi gärna diskuterar vidare.

Jag utgår ifrån att den politiska oppositionen samlar sig till att agera i Riksdagens Arbetsmarknadsutskott.

Länkar: Arbetet, P4 Sörmland, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Ekot

%d bloggare gillar detta: