Bloggarkiv

Grupper missgynnas av utbildningssystemet


Inga Sanner, Stockholms universitet, har skrivit ett intressant debattinlägg om hur man borde begränsa föräldrars makt över skolan. Inga konstaterar i sitt inlägg att dagens friskolesystem inneburit att elever till föräldrar med en starkare utbildningstradition har gynnats. Det har blivit tydligare att elevens familjebakgrund har en tydlig påverkan på resultaten i skolan.

Inga diskuterar föräldrarnas möjligheter att påverka sina barns val av skola och det stöd som dessa barn får. Det finns inget fel i att föräldrar hjälper och stödjer sina barn i skolarbetet. Inga säger att …

Självklart kan man aldrig komma ifrån att det finns skillnader i barns förutsättningar och självklart ska man inte missunna de barn som har ett rikt kapital hemifrån att profitera på det. För en liberal borde det dock vara självklart att fokusera på hur man kan ge stöd åt barn som inte har sådana tillgångar. Det handlar inte om pengar utan om att våga se att barns frihet i vissa fall förutsätter en minskad frihet för föräldrar.

Inga menar att politiken måste ta ansvar för att minska föräldrarnas makt över skolan och hellre ta barnens parti. Det låter som en ädel insats för skolpolitiker från alla partier att verka för.

Länkar: SvD, SvD

Annonser

Socialdemokraterna kräver lagändring


Jan tackar för förslaget

Det stormar åter kring friskolorna efter avslöjandet i TV-programmet ”Uppdrag granskning”. Det var ju knappast första gången som det rapporterades om att det förekommer att friskolor på olika sätt sorterar bort eventuellt kostnadsdrivande elever. Nu lyckades man få det hela inspelat med hjälp av dolda kameror.

Socialdemokraterna var snabba med att kräva en förändring i lagstiftningen. Man vill att ett gemensamt kösystem inrättas som administreras av kommunerna. Förslaget syftar till att komma ifrån och minimera möjligheten att filtrera bort oönskade elever. Förslaget verkar ha tagits väl emot av utbildningsministern och av friskolebranschens egen organisation.

Det är väl möjligt att förslaget inte är hela lösningen på problemet. Fortfarande är det ju familjer med starkare studietraditioner som framför allt väljer att placera sina barn i en friskola. Därför kommer det fortfarande finnas en tendens där skolor konkurrerar med varandra genom att kunna visa goda studieresultat. Det innebär att det finns en tendens där vissa skolor lättare sätter högre betyg på sin elever.

Men OK, det socialdemokratiska förslaget är ju förmodligen ganska lätt att införa och implementera om den parlamentariska viljan finns.

Länkar: dn.se, Ekot, dagens arena, Ekot, dn.se, dagens arena, dn.se, di.se, SVT, SvD

Fler som skrivit: Monica Green, Peter Högberg, Peter Johansson

Var är betygen?


Dagens Arena har i en enkät till de svenska kommunerna undersökt hur friskolorna fullgör sin lagstiftade skyldighet att överlämna slutbetyg för arkivering i den kommun där de är aktiva. Resultatet verkar synnerligen beklämmande. När det gäller 2012 års slutbetyg har endast fyra av tio skolor lämnat in slutbetygen till aktuell kommun.

När det gäller 2013 års betyg har endast 17 procent av friskolorna lämnat in slutbetygen. Men de har på sig fram till december månad att fullgöra sin skyldighet.

Det är verkligen häpnadsväckande låga siffror som kommit fram i denna enkät. Som sägs i artikeln så är syftet med lagen att betyg från friskolor ska omfattas av samma grundlagsskydd kring offentlighet och arkivering som gäller handlingar som upprättas inom kommunala verksamheter.

Men eftersom friskolorna har som syfte att generera vinst till sina ägare är väl sådant som lagen kräver inte alltid prioriterat. Varje möjlighet att spara på utgifter och ”onödiga” arbetsuppgifter är ju en naturlig del i en affärsdrivande verksamhet. Därför borde man väl inte vara förvånad.

Länkar: dagens arena, Ekotdagens arenadagens arenadagens arenadagens arenadagens arena

Skolinspektionen ger råd


Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen, uppmanar i ett SVT-reportage föräldrar att vara noggranna inför valet av friskola. Det gäller att läsa på om lärartäthet, pedagogik, elevunderlag och helst även om skolans ekonomi. En bra idé är att begära ut aktuellt bokslut.

Ann-Marie har förståelse för att många föräldrar kan ha svårt att sätta sig in i företags bokslutshandlingar. Men hon tror ändå att det finns de som har lättare med det.

Den egna myndigheten, medger hon, har inte förmåga eller resurser nog att ägna sig åt att granska friskoleföretagens ekonomiska redovisningar. Därför har hon begärt att få mer medel för att skaffa sig den förmågan.

Samtidigt är det ju bra att hon tar chansen att ge föräldrarna förnumstiga råd. Hon har ju rätt i att skolföretagen behöver en hårdare granskning från sin omvärld.

Fler som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg

Om friskolors ekonomi


Gick i konkurs

Skolinspektionens generaldirektör Anne-Marie Begler förutser oro på friskolemarknaden de kommande åren. Hon säger till Ekot att …

Jag tror att det blir så att skolor kommer att läggas ned eller avvecklas och det är möjligt att det blir nya företagsstrukturer att det blir sammanslagningar av olika slag. Men det här vet vi inget om än, men att det kommer bli förändringar kan vi med säkerhet säga.

För att minimera risken att elever drabbas av konkurser samma sätt som med JB Education (John Bauer) behövs ökade resurser till Skolinspektionen. Man behöver mer kunskaper och möjligheter att granska friskoleföretagens ekonomi.

Med tanke på hur det verkar se ut i en del av de företag som tagit över en del av de tidigare ”John Bauer-skolorna” verkar det vara en bra idé.

Länkar: Ekot, vlt, SVT, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson

Vinster ska inte vara drivkraften i skolsystemet


En del av JB Educations konkurs

Stefan Löfven och Magdalena Andersson argumenterar i anledning av konkursen förJB Education att kommunerna ska få avgöra etablerandet av friskolor. De menar att riksdagens majoritet hellre prioriterar kortsiktig vinningslystnad framför elevernas behov av långsiktighet.

De säger i sitt debattinlägg att …

Regeringen var i Friskolekommittén inte alls beredd att adressera frågan om att staten och kommunen ska ta ansvar för att hindra överetableringar och konkurser. Fredrik Reinfeldt har valt att ta strid för att behålla företagens rätt till fri etablering och kortsiktig vinst framför elevernas långsiktiga behov av en trygg och högkvalitativ skolgång.

Det är en strid som vi gärna tar.

Idag är det den statliga myndigheten Skolverket som avgör om en friskola får etablera sig i den/de kommuner som det gäller. Skolverket ska enbart bedöma om en ansökan från ett skolföretag uppfyller de kraven från lagstiftarna.

Det gör att kommunerna har svårt att dimensionera sitt behov av skollokaler eftersom man inte vet hur många elever som kommer att finnas i de kommunala skolorna. Som yttersta garant för elevernas utbildning är kommunerna skyldiga att hålla med de lokaler som krävs för att kunna ta emot elever i det läge en friskola upphör med sin verksamhet.

Jag ser inget orimligt i att det är kommunen som ska besluta om strukturen inom den lokala skolverksamheten.

Länkar: DN Debatt, di.se, SvD

Fler som skrivit: Peter Johansson, Ola Möller, Peter Högberg, Martin Moberg

De fristående skolorna är generösast med betygen


Svenska Dagbladet rapporterar att de ”fristående” friskolorna är mest generösa med att ge betyg och att rätta de nationella proven för sina elever. Jonas Vlachos, skolforskare och nationalekonom vid Stockholms universitet, säger att …

Det är de fristående skolorna som är generösast med betygen, sett till just relationen mellan betyg och resultat på de nationella proven. Inom samtliga 15 ämnesprov som Skolverket listar, ger de fristående gymnasieskolorna en högre andel överbetyg (jämfört med resultaten på just nationella prov) än de kommunala.

Dessutom visar den omrättning som gjorts av nationella prov att de fristående skolorna rättar mer generöst.

Jonas funderar vidare över varför friskolorna verkar vara mer generösa i sina bedömningar. Han säger att …

Det finns ju starka incitament för alla typer av skolor att generera vad som på pappret är goda kunskapsresultat. Och den enklaste och billigaste vägen att göra det är att rätta proven generöst och att sätta höga betyg. Det är en enorm spridning mellan skolor hur man sätter betyg i förhållande till nationella prov.

Jonas är ju inte den förste som menar att skolorna, i sin konkurrens efter elever, verkar för en högre betygssättning för sina elever än vad deras resultat kanske förtjänar. Det är väl heller inget att förvånas över. Det är klart att skolor som kan visa på goda betygsresultat lockar fler elever och familjer.

Problemet är ju bara det att en sådan kortsiktig metod kan skada eleven på lång sikt. Vill vi höja kunskapsnivån bland alla elever gäller det ju att värdera kunskapsnivån på ett korrekt sätt.

Den svenska skolan står verkligen inför ett vägval – att kortsiktigt premiera skolföretag eller att ge all elever en god utbildning.

Länkar: SvD, vlt.se

Om att få slutföra sin utbildning


JB Educations nyligen offentliggjorda beslut att lämna den svenska grundskole- och gymnasiemarknaden har något skakat om försvararna av friskolesystemet.

Det som skett är helt klart besvärande för de partier och politiska företrädare som haft en positiv inställning till friskolereformen. Miljöpartiet har ju medverkat till att genomföra dagens lagstiftning tillsammans med de borgerliga partierna.

Partiet (MP) har trots sin positiva grundsyn insett att förändringar måste till. Miljöpartiets syn idag är att friskoleföretag ska kunna garantera att eleverna får slutföra sin utbildning. Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet, säger att …

Vi kräver att den som tar in en gymnasieelev också ska ta ansvar för att den eleven får sin utbildning, ända fram till studenten. Det får inte vara så att plötsligt efter ett styrelsebeslut så ska hundratals elever och lärare gå ut på sommarlov och inte veta vart man ska ta vägen när höstterminen börjar.

Det känns rimligt att de företag som bedriver verksamhet inom gymnasieskolan måste kunna garantera eleverna att få slutföra sin utbildning. Någon typ av försäkring eller avsättning av ekonomiska medel känns rimlig. Svårigheterna är förstås hur detta ska se ut och huruvida det är möjligt att finna en politisk lösning av frågan.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, Expressen kultur

Skolan en väsentlig del av ett ständigt pågående demokratibygge


Många skolbolag har tjänat pengar men var är de stora vinsterna för eleverna i lärande som kan motivera vårt svenska risktagande?

Christian Nööjd svarar för ett intressant inlägg i debatten om vinstdrivande skolor. Han hävdar i sitt inlägg att den svenska skolan har en extrem utveckling.

Han kritiserar ur ett näringslivsperspektiv det svenska systemet med fristående vinstdrivande skolor. Han skriver att det svenska exemplet är helt oprövat och endast borde kunna försvaras om det samtidigt gav de svenska eleverna stor utdelning i form av kunskap. Christian ser dock inga sådana resultat. Han skriver att …

Många skolbolag har tjänat pengar men var är de stora vinsterna för eleverna i lärande som kan motivera vårt svenska risktagande?

Christian ställer riskkapitalbolagens kortsiktigare perspektiv i motsats till elevernas mer långsiktiga. Christian …

… förundras över att en charterresenär har ett större skydd för att kunna ta sig hem från solsemestern än vad en elev har att kunna slutföra sin gymnasieutbildning.

Han säger avslutningsvis att …

Skolan är en väsentlig del av det ständigt pågående demokratibygget i Sverige. Det ställer andra krav än de som finns på riskkapital och vinstdrivande företag. Jag undrar om våra politiker på något sätt kan markera den demokratiska uppgiften istället för att inspireras av tankesmedjor med tunnelseende?

Visst är det så att de svenska politikerna genomför ett gigantiskt experiment med det svenska skolsystemet. Det fanns säkert någon gång en önskan om att ge större utrymme för engagerade pedagoger att utveckla den svenska skolan. Praktiken har dock blivit att friskolesystemet domineras av ett antal skolkoncerner med riskkapital bakom sig. Deras primära drivkraft är att snabbt tjäna pengar – inte att utveckla skolans pedagogik.

Länkar: SvD Brännpunkt, SvD Brännpunkt

Andra som skrivit: Jari Puustinen, Martin Boberg

Sätt kvalitet och social utjämning främst


Socialdemokratin borde nu visa att det är ett reformistiskt parti som har förmåga att lära av misstag

Carl Tham har skrivit ett för socialdemokraterna självkritiskt inlägg kring utbildningspolitiken. Carl konstaterar inledningsvis att den svenska skolan i början av 1990-talet hörde till de som bäst lyckades med undanröja de ”socioekonomiska skillnadernas betydelse för skolresultaten”. Skolorna var likvärdiga och det var små skillnader mellan olika skolor. Som Carl säger det var detta under den så kallade ”flumskolans” höjdpunkt.

I takt med det systemskifte som Moderater och Folkpartister drev på med understöd av Miljöpartiet och enskilda socialdemokrater har försämrade resultat kommit i skolan. Carl säger att valfriheten framför allt gynnar barn från hem med studietraditioner. Effekten förstärks av den, enligt Carl, ofrånkomliga skiktning av skolorna som sker. Carl säger vidare att …

De enda som verkligen har gynnats av systemet är aktieägare i utbildningsbolag som bedriver en praktiskt taget riskfri verksamhet på skattebetalarnas bekostnad.

Carls slutsats är att socialdemokraterna har bidragit till att i grunden slå sönder den en gång jämlika skola där klass och bakgrund spelade en mindre roll för resultaten. Carl vill därför skapa ett nytt styrsystem som sätter kvalitet och social utjämning främst.

Carl har en poäng i att partiet har bidragit till dagens skolsystem. Och det är tydligt att utvecklingen inte kan göra socialdemokratiska politiker särskilt lyckliga. Vi har en utveckling där elever från familjer större studietraditioner lyckas bättre. Det behövs därför ett tydligare fokus på en (S)-märkt utbildningspolitik med den inriktning som Carl önskar.

Andra som skrivit: Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: