Bloggarkiv

Statsministern gillar morötter


Det krävs att vi jobbar lite mer och lite längre upp i åren.

Framtidskommissionen – den borgerliga regeringens organ för att utveckla framtida borgerlig politik – har presenterat en ny rapport. I den nya skriften med titeln ”Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen” beskrivs vad som krävs för att säkra framtidens välfärd.

Vi har hört det förut. Vi måste arbeta mer och längre. Att höja skatterna är, enligt utredningen, inte en framkomlig väg. Rapporten förordar att pensionsåldern ska följa den aktuella medellivslängden.

Dagens Nyheter frågade statsministern vilka idéer han har för att få fler att arbeta längre. Fredrik Reinfeldt förordar bruket av morötter för att få fler människor att arbeta längre. De som är ädre än 65 år får ju dubbla jobbskatteavdrag. Fredrik fortsätter …

Jag kan konstatera att det är en morot som fungerar. Jag ska inte utesluta ytterligare morötter.

Huruvida mer morötter för de arbetande inom särskilt LO:s verksamhetsområden hjälper dem får ju stå för vår aller vetande statsminister. Jag hyser dock viss tveksamhet till hans fromma förhoppning. Verkligheten visar ju faktiskt på något annat. Mårten Blix, utredningens sekreterare skriver att …

De största hindren för att förlänga arbetslivet är åldersgränser i olika avtal på arbetsmarknaden och förlegade attityder om den äldre arbetskraften.

Arbetsmiljö, arbetsförhållanden och olika avtal behöver anpassas till att arbetskraften blir äldre. Det handlar om ledarskap, ergonomi, kompetensutveckling och ökad flexibilitet.

Det kommer förmodligen ett lagförslag om att ge arbetstagare rätt att arbeta kvar till 69 års ålder (idag 67 år). Det är en reform som organisationen Företagarna ogillar och absolut inte önskar.

Det krävs nog faktiskt mer än enbart morötter för att möjliggöra för fler att arbeta längre.

Länkar: dn.se, di.se, vlt

Andra som skrivit: Niklas Hjert

Om en partsinlaga från Svenskt Näringsliv


För några dagar sedan rapporterade Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter (och möjligen några fler) om att ”Matchningen på arbetsmarknaden tycks ha försämrats de senaste decennierna.” Uppfattningen framförs i en rapport författad av två forskare kopplade till  Ratio (Näringslivets Forskningsinstitut). Rapporten, som ”lanseras” av den borgerliga regeringens Framtidskommission, anger fyra områden behöver ges större uppmärksamhet (för att komma till rätta med problemet:

anställningsskyddet, ingångslönerna, lönebildningen och utbildningssystemets kvalitet, effektivitet och relevans.

Rapporten verkar inte ha getts någon större medial uppmärksamhet. Men den är viktig i att Framtidskommissionen är tillsatt av den borgerliga regeringen för att utveckla den framtida regeringspolitiken. Därför är det djupt oroande när en organisation närstående Svenskt Näringsliv ges sådan möjlighet till att formulera kommande regeringspolitk.

Lena Georgsson Wirkkala och Jesper Lundholm analyserar i varsina inlägg denna arbetsgivarnas rapport. Lena skriver att Framtidskommissionen …

… kan ge intrycket av att vara en oberoende institution som har till syfte att problematisera kring viktiga framtidsutmaningar. Så är det inte. Visserligen har man samlat en grupp representanter för olika delar av samhället som tillsammans kan sägas stå för ett ”oberoende”, men dessa personer står inte bakom de texter och slutsatser som publiceras av Framtidskommissionen. Det gör istället de fyra regeringspartiernas ledare. Jag är övertygad om de personer kommissionen består av bidrar med kloka tankar och perspektiv, men jag tror också att de är valda för att skapa ett sken av oberoende.

Lena fortsätter inlägget med att kritisera och påpeka svagheter i rapportens argumentation. Hon avslutar med …

Det är tröttsamt att ständigt höra dessa mantran från arbetsgivarorganisationer och deras tankesmedjor. Ofta förs kritiken mot lönenivåer, anställningsskydd och den svenska modellen fram i situationer där det inte ens är relevant för sammanhanget. Särskilt trist är det när åsikterna yttras utan att vi som representerar arbetstagarna får en möjlighet att ge vår syn på saken.

Jesper analyserar rapportens tes om att det råder överutbildning i Sverige. Han ifrågasätter rapportens argumentation (bland annat genom en relevant rapport från IFAU: Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: vad säger forskningen? (2010). Jesper menar, bland annat, att …

För individen är fortfarande brist på utbildning den stora risken, inte för mycket utbilding. Mycket återstår att göra för att förbättra kvaliteten i det svenska utbildningssystemet, och för att underlätta övergången mellan utbildning och arbete. Men en högre utbildning (akademisk eller yrkeshögskola) är fortfarande en god bas för framgång på arbetsmarknaden och för fortsatt lärande i arbetslivet.

Framtidskommissionen är den borgerliga regeringens sätt att, medelst skattebetalarnas pengar, utveckla regeringspartiernas framtida politik. Det Framtidskommissionen arbetar med är sådant som de politiska partierna borde sysselsätta sig med och på egen hand finansiera. Det är de fyra partiledarna som styr kommissionen och som avgör vilken forskning som ska visas upp och stödjas. Därför är det viktigt att kritiskt granska de rapporter och utkast som kommer den vägen.

Länkar: Framtidskommissionen, Ratio, SvD, dn.se, Arbetet

Andra som skrivit: Lena Georgsson WirkkalaJesper Lundholm

Konsekvenserna av en åldrande befolkning


Denna gång vill jag tacka Framtidskommissionen för inspiration till rubriken på detta inlägg. De presenterade för några dagar sedan en, förmodligen, spännande och viktig rapporten med den något mindre upphetsande titeln ”Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050”.

Dagens Industri har gjort en välgärning i att presentera den viktigaste slutsatsen av rapporten – den att med en åldrande befolkning stiger den så kallade försörjningskvoten. Det innebär kort att allt färre arbetande ska försörja allt fler personer som inte arbetar. Det kan i sig innebära stora problem att finansiera det svenska välfärdssystemet. Enligt Mårten Blix (Framtidskommissionen) visar en …

… grov kalkyl som har gjorts på uppdrag av kommissionen i ett annat sammanhang visar att den ökade försörjningsbördan motsvarar en skattehöjning med 8 kronor per hundralapp fram till 2050. Utgångspunkten är att Sverige fortsätter att ha samma välfärdsutveckling som tidigare.

Rapporten visar dock på två huvudsakliga metoder att motverka trenden med en växande försörjningsbörda:

  1. Att arbeta längre. Fler personer måste arbeta längre än idag.
  2. Bättre integration som gör att förvärvsgraden ökar i den grupp som inte är född i Sverige.

Enligt rapporten väger längre arbetstid tre gånger som mycket som ökad integration. Sverige står verkligen inför en rejäl utmaning i att skapa ett arbetsliv som tillåter fler att klara sig skadefriare till den dag man tar pension. Enligt en artikel i SvD verkar denna insikt ha börjat sjunka in hos allt fler. Men som jag har tjatat om några gånger finns stora grupper av människor som slås ut långt innan 65-årsdagen.

Det ska bli intressant att se om Pensionsåldersutredningen har svaret på lösningen.

Länkar: di.se, SvD, SvD, Arbetet

Den pretentiösa framtidskommissionen


Bo Ekman, ordförande för och grundare av Tällberg Foundation, skriver idag kritiskt om den borgerliga regeringens framtidskommission och allmänt om risken för makthybris. Bo säger om Framtidskommissionen att …

… tillsätta en Kommission är pretentiöst, för att inte säga pompöst. En Kommission tillsätts när något obehagligt och svårbemästrat har skett, något som de sedvanliga politiska mekanismerna inte förmår lösa; frågor där konflikterna skär som skalpeller över partigränser och genom valmanskåren. En Kejne-kommission, en Energikommission, Palmekommission, Etik- och förtroendekommission, en Estoniakommission. Alla har de handlat om politiska eller myndighetshaverier. Skulle nu också ”framtiden” vara ett sådant?

Bo Ekman föreslår ett helt annat alternativ för att diskutera framtidens utmaningar som bygger mycket mer på aktivitet och engagemang från kretsar och individer utanför den politiska. Jag finner hans tankar kloka och värda att ta till sig.

Jag anser att den borgerliga regeringens tilltag att tillsätta en statligt finansierad Framtidskommission med de fyra borgerliga partiernas ordföranden som ansvariga förbaskat fräckt. Det blir så tydligt att sådant som borde vara de politiska partiernas egna ansvar – att utveckla framtidens idéer – nu blir en statsnytta för de regeringsbildande partierna. Det är möjligt att detta tyder på hybris. Oavsett visar detta exempel på att regeringen känner sig så säkra på att genomföra detta utan att straffas av opinionen.

Det är inte utan att jag känner en viss uppgivenhet av detta. Det visar på den kris som socialdemokratin befinner sig att vi inte klarar av att genomföra en effektiv oppositionspolitik.

Länkar: DN Debatt, SvD, Aftonbladet debatt

Andra som skrivit: Kent Persson

Så får vi andra betala den borgerliga regeringens programutveckling


Den 4 juli skrev jag …

Det vore synd att påstå att den borgerliga regeringen lider av någon falsk blygsamhet. Nu kommer de att tillsätta en Framtidskommission som ska hjälpa regeringspartierna att formulera det kommande regeringsprogrammet. De kommer att med statliga medel utveckla sina partiers idé- och programutveckling.

Idag presenterades denna den borgerliga regeringens Framtidskommission. Nu får jag förmånen att med mina surt intjänade och avstådda lönemedel bidra till de borgerliga partiernas idéutveckling och kommande regeringsprogram. Snacka om idépolitikens kris!

Alliansfritt Sverige har lanserat Framtidskommisionen! Den finansieras, för övrigt, enbart av ideella krafter och en och annan skänkt slant.

Länkar: di.se, Ekot, Resumé, dn.se

Andra som skrivit: Röda Berget

%d bloggare gillar detta: