Bloggarkiv

Att urskulda ett kungligt förflutet


Johan Åsard

Det har under ett par års tid debatterats kring släktingar till den kungliga familjen och deras mindre smickrande inställning till den tyska nazismen. Det är ingen hemlighet att kungens förfader Gustav V var tydligt positiv till Tyskland under 1930- och 1940-talen. Även andra släktingar inom kungens tyska släkt har beslagits med sympatier för den rådande politiska ledningen i Nazityskland.

I en nyutkommen bok diskuteras hur drottningen utrett sin fars agerande under nazisttiden i Tyskland. Särskilt granskas huruvida han utnyttjade situationen när de tyska judarna avlövades inflytande och förmögenheter.

Såväl kungen som drottningen har agerat på ett sådant sätt att man viljat förminska sina släktingars agerande och motiv. Det är måhända mänskligt att agera på ett sådant sätt. I boken blottlägger Johan Åsard ”spelet bakom kulisserna, när Sveriges drottning utnyttjar allt sitt inflytande för att bekämpa den journalistiska granskningen av hennes faders affärer.”

I en krönika skriver Henrik Arnstad om hur kungen och drottningen agerat när det gäller deras släktingar. I stället för att göra upp med deras släktingars förflutna väljer de att förminska och nästan förneka deras ställningstaganden. Eftersom det handlar om statschefens familj kommer de nästan undan med detta.

Det är klart att kungen och drottningen inte har någon skuld för hur deras nära släktingar agerat och vilka ställningstaganden de har tagit. Men de har ansvar för hur de hanterat den sanning som kommit fram i efterhand. Henrik menar att kungens agerande är värre än det som drottningen visat upp när det gäller hans morfar – hertig Karl Edvard av Sachsen-Coburg-­Gotha. Han var en hängiven nazist som tidigt deklarerade sina domäner ”judenfrei”. Henrik skriver att …

… kungen kommer undan med det, i skuggan av Silvia, och det är upp­rörande. Fast historien bakom kungens otäcka historiesyn utgör en helt annan bok än den som Åsard har skrivit. ­Sammantaget visar dock alltihop vilken antidemokratisk kvarleva vårt land obegripligt nog fortfarande dras med; en fläck på Sveriges banér som stavas arvkungadöme.

Nu är det ju gott och väl att det finns journalister som väljer att gräva i historien och samtidigt diskutera hur rikets statschef hanterar det som framkommit. Annars är ju det vanliga att kungafamiljen hanteras med silkesvantar och föräras en högst insmickrande relation.

Länkar: Aftonbladet kultur, dn.se, SvD

En ädel man?


Det är ju numera tämligen välbekant att den svenske drottningens far var medlem i det tyska nazistpartiet. Han tog 1939 över en fabrik i Tyskland som ägdes av en jude. Drottningen har nu genomfört en egen utredning med, tydligen, egna medel. Resultatet som nu redovisas verkar avsett att ge ett mer rosaskimrande sken över hennes fars ageranden under nazisttiden. Därmed ska väl en del av skimret komma kungahuset till del.

Av det jag läst om den nazisttiden så har jag förstått att det tog många år innan man tog steget att bokstavligt utrota judiska personer. Det var ju inget större tvivel om att nazisterna gärna såg att judarna försvann ur samhällslivet och affärslivet. Genom olika metoder såg man till att judar förbjöds att verka både som anställda och som företagsledare. Genom olika ”stimulanser” verkade man ett tag för att den judiska befolkningen skulle emigrera från det tyska riket. Många judiska företagsledare sålde sina företag till tyska intressen. Det var ju inte särskilt troligt att de fick betalt för det marknadsvärde företagen hade.

Självklart var det många tyskar som utnyttjade denna situation. De kunde få företag till reapris. De judiska ägarna fick nöja sig med vad de fick, varpå de kunde emigrera. Jag har ingen aning huruvida det byte som Walther Sommerlath gjorde med Efim Wechsler på något sätt motsvarade marknadsvärdet. Det viktiga utbyte som Efim fick var väl att han räddade livet.

Det här är ju en del av den näraliggande tyska historien. Den visar hur en politisk vilja kan utnyttjas av andra intressen. De tyska erfarenheterna har ju visat att helt vanliga människor blev delaktiga i de skändliga handlingar som ledde fram till att så många människor mördades eller utsattes för annat övervåld. Det är en del av historien som vi inte får glömma bort eller på annat sätt föra bort från det kollektiva minnet.

Det är möjligt att Silvias far gjorde en ädel handling. Det är lika möjligt att han av rent opportunistiska ekonomiska intressen utnyttjade situationen för att berika sig. Vi lär väl aldrig få veta den hela sanningen i denna fråga.

Det hela påverkar dock på intet sätt min inställning till monarkin som system. Sverige förtjänar republik!

Länkar: GP, dn.se, Rapport, SvD, di.se, Aftonbladet, Expressen, Nyhetskanalen

Andra som skrivit: Röda Berget, Martin Moberg

%d bloggare gillar detta: