Bloggarkiv
Att utesluta uppgifter som påverkar helhetsbilden
För några dagar sedan framförde Cecilia Stenshamn i en debattartikel rätt märklig kritik gentemot LO och Kommunal. Hennes tes är att de fackliga organisationerns genom kritik mot riskkapitalbolagsägande inom offentligt finansierad välfärd (specifikt Carema) nedsvärtat fackliga medlemmars arbete.
Vad jag förstått har Cecilia för Timbros räkning granskat mediebevakningen av Koppargården som Carema (idag Vardaga) då drev. Maria Ludvigsson skriver i ett inlägg att …
Stenshamns granskning visar att DN:s och SVT:s rapportering om Carema och Koppargården systematiskt har saknat bredd och allsidighet. Genom att utesluta uppgifter och synpunkter som påverkar helhetsbilden har rapporteringen blivit skev och rent av vinklad. Den egna berättelsen verkar ha varit viktigare än vad som faktiskt hade hänt på Koppargården.
Det kan väl mycket väl vara så. Det har jag knappast någon möjlighet att bedöma. I någon mån är det väl så mediedrev ibland kan utvecklas. Det vore ju värdefullt att diskutera hur media fungerar och arbetar i en sådan situation. I stället väljer tydligen Cecilia att som megafon för Timbro välja att göra fackliga organisationer huvudansvariga för hur debatten utvecklats.
Det verkar som om Cecilia väljer att använda samma metoder som kritiseras i boken. Genom utesluta vissa uppgifter vill hon belägga den egna sanningen. Annelie Nordström och Kristina Mårtensson skriver i ett genmäle att …
I slutet av förra året gjorde Kommunal en stor medlemsundersökning. Bilden som framkommer är inte smickrande – varken för kommuner eller för privata företag.
I undersökningen framkom att en av tre i omsorgspersonalen dagligen upplever bemanningen som otillräcklig och lite mer än var fjärde undersköterska och vårdbiträde varnade för att bemanningen på deras arbetsplatser var så låg att risker för de äldre uppstod minst någon gång i veckan. Var tionde att menade att så var fallet varje dag. Var femte vittnade om att de dagligen hade svårt att hinna ta en rast.
LO och Kommunal har varit kritiska till inslag i den privatiseringsiver som sker i den offentligt finansierade välfärden. Kommuner upphandlar tjänster enligt principen ”lägsta pris” utan att se till de minsta sociala hänsyn. Det innebär att företag som väljer att teckna kollektivavtal får ett för högt kostnadsläge jämfört med företag som väljer bort sådant. Kommunala verksamheter blir jämförelsevis för dyra i förhållande till de avtalslösa företag.
Men det är klart att Timbro inte vill diskutera sådana aspekter. Deras uppdrag är att sjunga privatiseringens lov utan att behöva ta sociala hänsyn.
Fler som skrivit: Peter Högberg, Annika Högberg, Peter Johansson
En senfärdig regering
Den 4 november 2011 intervjuades äldreminister Maria Larsson av DN i anledning av de skriverier som varit kring Carema. I intervjun sade hon att …
Anställda måste visa civilkurage!
Enligt artikeln hade hon dock inget svar på att sådant civilkurage skulle kunna innebära att anställda riskerar sina anställningar. Det är nämligen som så att anställda genom sitt anställningskontrakt lyder under ett lojalitetskrav gentemot arbetsgivaren som går före en rätt att avslöja oegentligheter. Här finns en tydlig skillnad mellan kommun- och landstingsdriven verksamhet. Där gäller en meddelarfrihet som förbjuder arbetsgivaren att eftersöka anställda som avslöjar saker om verksamheten.
Den 29 juni 2011 skriver justitieminister Beatrice Ask att …
… Men med utgångspunkt i de konkreta problem som aktualiserat frågan om en utvidgad meddelarfrihet ska vi förutsättningslöst se om vi kan finna lösningar som är bättre avvägda än dagens. Jag ämnar att inom kort inleda ett sådant arbete.
Den 13 oktober 2012 konstaterar Dagens Nyheter att något sådant arbete ännu inte har kommit igång. Regeringen har tillsatt en utredare men inte formerat något sekretariat runt denne. Peter Eriksson (MP), ordförande i riksdagens konstitutionsutskott, säger till tidningen att …
Det är mycket svagt att utredningen inte ens är i gång. Den borde ha kommit långt i sitt arbete redan nu. Att det ska ta nästan två år från riksdagsbeslutet till att utredningen börjar arbeta visar en brist på ambition hos regeringen i den här frågan.
Det kan jag faktiskt hålla med om.
Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Ola Möller
Om äldrevården eller om hur mycket kiss en vuxenblöja får innehålla
Jag läste igår en text i DN Kultur som skakade om mig ganska ordentligt. Den är skriven av Kristina Lindquist. Hon diskuterar i den hur den svenska äldrevården har blivit och kring debatten om vinstuttag. Hon utgår från en boken ”Så dödar vi en människa” skriven av Stefan Gurt. I boken berättar Stefan om sin far och om hur snabbt han förtvinade och gick bort efter att ha blivit intagen på ett äldreboende. Man har bara tid att låta de boende vara ute en timme per vecka. Kristina berättar …
Sven Gurt bodde sin sista tid på ett hem som ägs av Carema, och sonen har inga direkta invändningar mot att tolka det som hände där i politiska termer. Patienter som sövs ner för att bli fogliga. Ingen fin sista tid, bara förvaring. Men det räcker inte. Gurt läser i sin pappas anteckningsbok: ”ENSAM, ALLDELES ENSAM. På söndan lite mer lågmält: ENSAM.” Han är själv övertygad om att pappans avsked från livet hade blivit bättre om han hade besökt honom varje dag, och riktar skulden minst lika mycket mot sig själv som mot äldrevården. Han ser en ”en kärna av likgiltighet” i det svenska samhället och jämför med sin frus hemland Kina, där svärmor tas om hand med största respekt – av familjen. Utan gamla tiders påtvingade umgänge blir vi alltmer ensamma, menar Gurt.
Det är tydligt att vi behöver diskutera hur den svenska äldrevården har blivit och hur den ska finansieras och drivas i framtiden. Det som beskrivs i boken är inte på något sätt ett värdigt förhållningssätt mot de människor som hamnat där.
Jag kommer att beställa boken!