Bloggarkiv

Jan Björklund läser hellre opinionsmätningar än skolforskning


Folkpartiet har genom två partiordföranden å rad lyckats med att ta över tolkningsföreträdet för svensk utbildningspolitik. Vi har hamnat i en situation där den politiska oppositionen har att förhålla sig till Folkpartiets syn på den svenska skolan. Jan Björklund fortsätter att trampa i en riktning mot allt tidigare betyg och en hårdare utslagning av elever i skolan. Jan Björklund har drivit i genom att ”skoltrötta” elever ska kunna genomföra en kortare gymnasieutbildning där teoretiska kunskaper minimeras. Han hävdar att det är bättre att elever med någon slags avklarad utbildning än att misslyckas med att skaffa sig fullständiga betyg.

Det är tydligt att Jan och Folkpartiet känner att de får genomslag för sin hårdare attityd om skolan. De driver dessa frågor i syfte att belönas politiskt i kommande allmänna val.

I ett par artiklar (Aftonbladet kultur och Fokus) diskuteras den praktiska nyttan (om det finns någon) med betyg och prov i skolan. Nationalekonomen Anna Sjögren har forskat i de långsiktiga effekterna för elever som fick betyg i låg- och mellanstadiet under 1970-talet respektive de som inte fick betyg efter att systemet ändrats. Enligt artikeln i Fokus hade denna skillnad ingen betydelse alls. De elever som fått betyg tidigt vidareutbildade sig i lika hög grad som elever utan betygssättning i låg- och mellanstadiet.

Christian Lundahl som är docent vid Uppsala universitet. Han har skrivit flera böcker om betyg och bedömningsmetoder. Han säger till tidningen att …

Fördelen med betyg är att de klart och tydligt pekar på vad barnen ska lära sig. Men betyg förklarar inte hur eleven ska lära sig mer.

I Aftonbladets artikel resoneras kring världens största skolforskningsrapport – Synligt lärande. I den har professor John Hattie samlat över 50 000 studier. Tidningen säger …

Hattie konstaterar att en ständig återkoppling mellan elev och lärare är mycket viktig. Men det har inget med betyg att göra, snarare handlar det om den dagliga dialogen i klassrummet. Enligt Hattie går slutsatserna kring prov isär. Antagligen kan prov i och för sig förbättra resultaten lite grann. Men effekten sjunker ju fler prov man har.

Petter Larsson, som skrivit artikeln i Aftonbladet, spekulerar om Jan Björklunds motiv för den utbildningspolitik han driver:

Min gissning är att Jan Björklund hellre läser opinionsmätningar än skolforskning. Folkpartiet ligger i dag på drygt 5 procent. Men enligt Lärarnas Riksförbund är svenska folket mycket positivt till både prov och betyg. 30 procent ville rent av ha tidigare betyg än i årskurs sex.

I skillnaden mellan dessa siffror finns förklaringen till Björklunds utspel. Hellre några fler röster än en en bättre skola. Eleverna betalar priset för ministerposten.

Hur det förhåller sig med den saken vet ju Jan Björklund allra bäst. Men en sak är jag övertygad om. Det är att jag inte gillar den mannens idéer och den politik han bedriver. Den leder till att elever slås och sorteras ut. Risken är alldeles uppenbar att många ungdomar kommer att hamna på undantag på den kommande arbetsmarknaden.

Länkar: Aftonbladet kultur, Fokus

Andra som skrivit: Roger Jönsson

Annonser

Jan Björklund vill ha betyg tidigare


En av gårdagens större politiska händelser var att Folkpartiet presenterade sitt förslag till skolpolitiskt förslag. Det var en ganska lång punktlista som partiet presenterade. Jan Björklund menade, inte särskilt blygsamt, att …

Reformeringen av svensk skola måste fortsätta. Vi har genomfört omfattande reformer men vår bedömning är att de inte kommer att räcka för att föra tillbaka Sverige i världstoppen.

Det förslag som fick mest uppmärksamhet var det om att betyg ska ges redan från årskurs fyra. Jan motiverar förslaget med att eleverna tar skolan på mer allvar när betyg sätts. Förslaget togs väl inte helt väl emot från den politiska omvärlden. Vare sig allianskamrater eller opposition gjorde vågen. Lärarnas organisationer var inte heller överdrivet imponerade över detta förslag. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén pratade om att man inte kommer till rätta med skolans problem genom folkpartistisk mäthysteri och om att grisen inte blir tjockare bara för att man mäter oftare.

Något finns det ju i kritiken. Det är knappast så enkelt att allt blir bättre och att fler elever kommer att sköta sig bättre bara man betygsätter oftare och tidigare. Det finns ju även en risk för att fler elever ger upp snabbare om de känner att de inte hinner med. Viktigare bör vara att arbeta med lärarna och deras arbetssätt. Man måste förstås arbeta med ordningen i klassrummen och att arbeta med de elever som kommer efter eller har problem med studiemotivationen. Då krävs säkert en hel mängd insatser.

Det är möjligt att socialdemokraterna däremot ska börja fundera över om inte skolan åter ska förstatligas. Det kan vara ett sätt att få en bättre medelstilldelning till sådana skolor som behöver kompenseras för socioekonomiska kriterier.

Länkar: SVT, dn.se, Ekot, SvD, SVT, Lärarnas Nyheter, Ekot

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Alliansfritt Sverige, Peter Högberg, Peter Johansson, Peter Andersson, Badlands Hyena, Martin Moberg

Friskolor sätter högre betyg


Björn Tyrefors Hinnerich och Jonas Vlachos är publicerade med ett inlägg kring de nationella proven i dagens DN Debatt. De har noterat i sin forskning att friskolor tenderar att ge högre betyg på de nationella proven än de kommunala. Detta trots att provens resultat är likvärdiga. De säger …

Vår undersökning ger vid handen att fristående högstadie- och gymnasieskolor i genomsnitt sätter högre provbetyg än kommunala skolor, jämfört med de externa provbedömningarna. För högstadiet är avvikelsen i bedömning så stor att den kan förklara en betydande del av det resultatförsprång som fristående skolor i andra undersökningar uppvisat gentemot kommunala skolor. Då avvikelserna mellan interna och externa bedömningar inte tidigare länkats till skolornas huvudmannaskap har dessa skillnader hittills inte uppmärksammats.

I breda drag tyder resultaten för årskurs 9 och gymnasiet på att elever som tillhör grupper vilka i genomsnitt uppvisar förhållandevis goda studieresultat – flickor, barn till högutbildade, elever födda i Sverige och elever födda tidigt på året – får högre provbetyg än andra elever, trots att de externa bedömarna anser proven vara likvärdiga. Detta kan leda till att samma grupper gynnas vid betygssättningen och därmed vid antagningen till vidare studier.

Forskarna diskuterar något varför det uppkommer skillnader i bedömningen av provens resultat. Vad jag förstår av inlägget blir bedömningarna något bättre när proven sambedöms av flera lärare eftersom diskussionen dem emellan skapar en mer konsekvent bedömning. Trots detta består skillnaderna mellan, som de säger, fristående och kommunala skolor. Men som de säger kan det finnas …

… strategiska motiv bakom skolornas provbedömningar varför även andra åtgärder kan krävas.

De landar dock i att för att skapa större rättvisa och bättre jämförbarhet mellan skolor att de nationella proven borde rättas av externa bedömare. Det känns inte helt orimligt. Det finns ju tendenser som visar att friskolor av konkurrensskäl kan bedöma nationella prov och att sätta betyg på sina elever på ett mer ”förlåtande” sätt. Det är ju möjligt att det inte förhåller sig på det viset. Men för att komma bort från misstanken är det ju en väg att gå.

Länkar: DN Debatt, SvD, Ekot, SVT, SvD, Ekot

Om obligatorisk sommarskola


Mikael Damberg, Magdalena Andersson och Ibrahim Baylan, samtliga (S), presenterar idag på DN Debatt ett förslag om att införa obligatorisk sommarskola för elever som lämnar eller riskerar att lämna nian utan fullständiga betyg. Förslaget gäller elever i årskurs 6-9 och handlar om utbildningstid motsvarande upp till 20 dagar.

Bakgrunden till förslaget finns i att ett stort antal elever idag lämnar grundskolan utan fullständiga betyg. Detta medför förstås att många elever finns i gymnasieutbildning med bristande grundförutsättning för att klara sig genom gymnasietiden och slutföra dessa med godkända och/eller fullständiga betyg. Bland denna grupp är arbetslösheten som högst.

Arbetsförmedlingen presenterar ett par gånger om året en analys om läget på arbetsmarknaden två år framåt. Den senaste analysen visar en del intressanta upplysningar. Den visar tydligt hur sammansättningen av de arbetslösa ser ut. Andelen ”utsatta grupper” ökar som andel av det totala antalet arbetslösa. Hit hör

… personer med kort utbildning, ungdomar med bristfällig utbildning, utlandsfödda, funktionshindrade och personer över 55 år. De har svårt att konkurrera om jobben och blir allt fler. Arbetsförmedlingen räknar med att det handlar om 250000 personer, en kvarts miljon, vid slutet av 2013. Sett som andel av den totala arbetslösheten handlar det om hela 60 procent och den siffran kan bli högre. När sysselsättningen tar lite bättre fart 2013 är det andra som står närmare jobben.

Detta visar hur viktigt det är att lämna skolan med godkända och (helst) fullständiga betyg för att stärka sin situation på arbetsmarknaden. Det innebär dessutom att näringslivet borde få lättare att hitta personer med relevant utbildningsbakgrund för de arbetstillfällen som finns. Därför blir det lätt att förstå det socialdemokratiska förslaget. Det krävs satsningar på skolan för att öka sannolikheten för att de flesta elever ska genomföra sin skoltid väl rustade för det arbetsliv de står inför.

Det kan säkert vara ett bra verktyg att erbjuda obligatorisk sommarskola för de elever som riskerar ofullständiga betyg. Detta betyder ju inte att man inte ska tillse att elever stimuleras till goda studieinsatser under ordinarie studietid. Obligatorisk sommarskola får heller inte bli ett alibi för att aktuell skola inte gör allt vad man kan för att klara av sin uppgift under ordinarie terminer. I de fall sommarskola blir nödvändig ska den naturligtvis genomföras under de bästa pedagogiska situationer med väl motiverade och lämpliga lärare och vuxna stödpersoner.

Men jag är klart kluven inför detta förslag. Det känns som ett misslyckande för den svenska skolpolitiken att ens behöva formulera förslag om sådant som sommarskola för att hjälpa elever som riskerar att misslyckas i skolan. Samtidigt inser jag att inga stenar får ligga orörda i en strävan att ge allt fler elever en möjlighet och stimulans till att bilda sig inför framtiden som vuxna på arbetsmarknaden.

Länkar: DN Debatt, dn.se, Ekot, SvD, dn.se, dn.se, di.se, Ekot, Ekot, SvD, di.sedi.sedi.se, dn.se, Lärarnas Nyheter

Andra som skrivit: Martin Moberg, Ylva Johansson, Peter Johansson, Johan Westerholm, Peter Högberg, Thomas Böhlmark

Industribloggare: Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: