Bloggarkiv

Skyddsombudens anmälningar till Arbetsmiljöverket har ökat


Tidningen Arbetet beskriver i några artiklar hur läget är på arbetsmiljöns område. I en artikel beskriver man hur antalet anmälningar till Arbetsmiljöverket av skyddsombud har ökat. Framför allt är det från arbetsplatser inom kommuner och landsting som dessa ökar. En anledning till att detta är att skyddsombuden är allt bättre utbildade idag. Håkan Olsson, avdelningschef på Arbetsmiljöverket, säger till tidningen att…

De skyddsombud som vi träffar ute på arbetsplatserna har bättre kunskaper än tidigare och går in för sitt uppdrag med stor kraft och energi.

Sten Gellerstedt, LO-utredare, säger att en ytterligare anledning till att anmälningarna till Arbetsmiljöverket ökar är att arbetsgivarna har blivit ”kaxigare” – de vill helt enkelt inte lösa problemen på arbetsplatsen.

Samtidigt minskar antalet fall där skyddsombud stoppar ett farligt arbete. I artikeln sägs att en anledning till denna utveckling är en ökad rädsla att bli av med sitt arbete om man blir för obekväm för sin arbetsgivare. Samma utveckling såg man efter den djupa krisen i början av 1990-talet. Håkan säger …

Man vill inte stöta sig med arbetsgivaren och gå i bräschen även om man ser en risk eller en brist, vilket ibland kan vara en fara.

Skyddsombud ska enligt Arbetsmiljölagen finnas på alla arbetsplatser med fem och fler anställda. I väldigt många fall fungerar dock inte lagstiftningen. Det saknas ett stort antal skyddsombud på de mindre arbetsplatserna. Förmodligen saknar fler än 100.000 sådana arbetsplatser skyddsombud. Men som Kaj Frick (professor emeritus i arbetsmiljöstyrning), säger

Med största sannolikhet är bristen på skyddsombud ännu större, vilket är mycket allvarligt.

Arbetets artikel visar att antalet anställda per skyddsombud är lägst bland LO:s arbetsplatser, högre bland TCO:s och högst bland Saco:s. Kaj säger till tidningen att …

De flesta skyddsombud finns i dag i offentlig sektor och på stora arbetsplatser inom industrin. Och det finns ett starkt samband mellan antalet skyddsombud och fackligt engagemang.

Kaj har räknat på hur mycket tid som skyddsombuden lägger ned på sitt uppdrag. Han bedömer att tiden motsvarar 5.000 heltidstjänster. Han menar att de 250 anställda på Arbetsmiljöverket aldrig skulle klara av sitt arbete utan 100.000 skyddsombud.

Kaj menar att de fackliga organisationerna behöver prioritera mer resurser för att få fram fler personer att ta på sig uppdraget som skyddsombud. Jag kan hålla med om det. Det behövs onekligen fler personer som tar på sig att företräda sina arbetskamrater som skyddsombud. Bristen syns tydligast på de mindre arbetsplatserna.

Skyddsombuden har kanske den skarpaste lagstiftningen bakom sig när man jämför med andra fackliga uppdrag. Ett välutbildat skyddsombud med en vilja att förbättra arbetsmiljön kan utföra ganska mycket. Det kan ibland förstås innebära att man stöter sig med sin arbetsgivare. Det gör det förmodligen svårare att vara skyddsombud på mindre arbetsplatser.

Länkar: ArbetetArbetetArbetetArbetetArbetet, arbetsliv, TCO-tidningen, ka.se

Farligt att vara bemanningsanställd


Arbetsmiljöverket rapporterar idag om sin särskilda satsning på att granska bemanningsföretagens arbetsmiljöarbete. Det är verkligen inte en hedrande utvärdering som serveras denna växande bransch. Resultaten visar på att fler skadas i arbetet som anställd i ett  bemanningsföretag. Drygt hälften av de 600 arbetsställen som granskats fick krav på åtgärder efter Arbetsmiljöverkets besök.

Bemanningsföretagen är överlag dåliga på att ta reda på kundföretagens undersökningar och riskbedömningar innan de tar uppdrag för dem. Mikael Sjöberg, generaldirektör på Arbetsmiljöverket, säger

Arbetsskadorna inom bemanningsbranschen är oroande höga. Därför är det oerhört viktigt att arbetsgivarna inom branschen skärper sitt arbetsmiljöarbete och åtgärdar bristerna.

DN skriver i sin artikel att …

Arbetsolyckorna bland de uthyrda ökade 2011 med 60 procent. Medan övriga branscher hade i snitt sex anmälda olyckor med sjukfrånvaro per tusen anställda hade bemanningssektorn dubbelt så höga siffror. Lagerarbetare och maskinoperatörer dominerar. Av de skadade är sex av tio under 35 år.

Av artiklarna framgår att bemanningsföretagen inte diskuterar arbetsmiljön med sina kundföretag av rädsla för att förlora sina uppdrag. Jag vet inte hur reell denna rädsla är egentligen eller om man bara väljer att bortse från arbetsmiljöfrågor för att kunna hålla priserna nere i sin tävlan med konkurrentföretagen.

DN visar i en artikel på ett exempel som synes arbeta fokuserat med arbetsmiljön. Tidningen har intervjuat Jessica Löfström, vd för byggbemanningsföretaget Expandera Mera. Jessica säger till tidningen att …

Vi har en svart lista över byggföretag vi inte längre hyr ut till efter att våra medarbetare varit där och larmat.

Hon vill även att branschen skärper auktorisationskraven för de företag som arbetar mot byggsektorn. Detta borde ske i samarbete med Sveriges Byggindustrier och Byggnads eftersom de besitter branschkunskaperna.

För ungdomar har i många fall en anställning i ett bemanningsföretag blivit vägen att etablera sig på arbetsmarknaden. Medelåldern är lägre bland bemanningsföretagens anställda än många andra branscher. Detta faktum har, ibland, inbjudit vissa företrädare att utnyttja ungdomars okunskap och vilja till att få fasta jobb. Många ungdomar accepterar väldigt mycket för att inte riskera sin anställning.

Jag påstår inte att detta är de seriösa företagens generella arbetssätt. Men det har skett att enskilda företrädare för företagen har agerat på ett mindre smickrande sätt. Därför är det viktigt att de större företagens högre företrädare arbetar med sina policys för att implementera dessa på alla nivåer och att man agerar på ett konsekvent sätt i att tillämpa dem.

I detta arbete har förstås branschorganisationen en viktig roll. Man håller ju tidvis ett ganska högt tonläge för att skapa respekt för bemanningsföretagens betydelse på dagens svenska arbetsmarknad. Med tanke på de resultat som Arbetsmiljöverkets granskning känns det som det finns litet hemläxa att göra.

Även om inte alla fackligt aktiva delar min åsikt så går det inte att låtsas eller önska bort denna bransch. Det är onekligen som så att man varit duktiga i att ordna arbetstillfällen för människor som annars gått länge utan jobb. Det finns ett, i grunden väldigt bra kollektivavtal, som måste vårdas och utvecklas. Det känns därför ganska otillfredsställande att arbetsolyckor verkar vara så pass vanligare i branschen.

Länkar: Arbetet, dn.se, di.se, dn.se, da.se, Fastighetsfolket

Om vådan av att gå sjuk till jobbet


För ett par veckor sedan rapporterade tidningen Arbetet om att sjuknärvaron på jobbet ökar. Mer än två miljoner anställda går till jobbet sjuka fast de borde stanna hemma. Detta gör man som ett genomsnitt två gånger om året.

Statistiska Centralbyrån (SCB) genomför en undersökning vartannat år för Arbetsmiljöverkets räkning. Det visar sig att denna senaste undersökning visar att antalet sjuknärvarande ökat med tre procentenheter sedan förra gången. Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket, konstaterar att …

En hög sjuknärvaro kan med stor sannolikhet sluta med en lång sjukfrånvaro som kanske hade kunnat förhindras med en kort sjukskrivning.

Gunnar Aronsson som är professor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet delar in personerna med hög sjuknärvaro i tre olika grupper:

  • de som har yrken med låg lön,
  • personer med otrygga anställningar, samt
  • högutbildade med specialkompe­tens, som kan vara svåra att ersätta.

Artikeln hänvisar till en del forskning som visar hur utsatta grupper och de som har en osäker koppling till arbetsmarknaden tenderar att oftare gå till sitt arbete sjuka. Det är knappast särskilt svårt att inse. Men som artikeln även diskuterar finns detta fenomen även bland grupper med en stark ställning på arbetsmarknaden. Här handlar det snarare om en känsla av ”oersättllighet” som gör att man tar sig till sitt arbete trots att det borde vara bättre att stanna hemma. På många arbetsplatser har man stramat åt bemanningen på ett sådant sätt att det blir problem att klara sina arbetsuppgifter om någon är borta från jobbet. Denna press från arbetskamrater är svår att stå emot, därför blir det lätt att man ändå tar sig till sitt arbete.

På kort sikt sparar arbetsgivare och samhälle pengar på att människor går till sitt arbete trots att man borde stanna hemma. Det kan ta längre för mig att bli frisk om man trots sjukdom går till arbetet. På längre sikt riskerar man att bli långvarigt sjukskriven i stället för att stanna hemma vid kortvarig sjukdom. Det är en oroande situation att anställda inte vågar/kan vara hemma när man är sjuk. Det behövs bättre incitament för arbetsgivare för att verka för att minska den långvariga sjukfrånvaron. I det paketet måste finnas åtgärder som gör det ”tillåtet” att stanna hemma för att kurera sig och för att undvika att smitta ned övriga anställda.

Det är lätt att säga men jag måste medge att jag inte har något enkelt svar på hur detta ska se ut.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Arbetskläder till hemtjänstpersonal


Arbetsmiljöverket har beslutat att ålägga Leksands kommun att se till att personalen inom hemvården får arbetskläder. Rigmor Kierkegaard, Arbetsmiljöverket, säger att …

Vi anser att samma strikta hygienrutiner som landstinget satt upp för all vårdande personal även ska gälla hemtjänstgrupperna i hela kommunen.

Detta känns som ett rimligt beslut. Detta kanske kan öppna upp för att även andra yrkesgrupper i kommunal tjänst även de kan utrustas med särskilt anpassade kläder.

Länkar: Arbetet, Ekot, Tidningen Vision

Farligare för unga män att arbeta


Arbetsmiljöverket presenterar idag statistik som visar att arbetsmiljöolyckorna fortsätter att öka. Nästan 28.000 personer skadades så pass allvarligt att de tvingades att sjukskriva sig från sitt arbete. En tydlig trend är att arbetsolyckorna har blivit fler inom bemanningsbranschen. Vidare är det unga män yngre än 25 år som löper störst risk att skada sig på arbetet. Mikael Sjöberg, Arbetsmiljöverkets generaldirektör, säger att …

Unga män är kända för ett högre risktagande överlag, och de finns i branscher och på arbetsplatser som har en hög olycksrisk från början. Är du då dessutom inhyrd tillkommer ytterligare risker

Lars-Erik Folkesson, IF Metalls arbetsmiljöenhet, delar denna syn. Han säger

Vi har sett en tydlig ökning av olyckor i bemanningsbranschen. Inte på de stora företagen där de inhyrda är inne för längre perioder och ofta får en bra introduktion. Men är man inne i korta perioder och inte får någon utbildning i jobbet löper man större risk för att råka ut för en olycka.

Bemanningsföretagen har all anledning att ta dessa siffror på stort allvar och tillsammans med sina kundföretag finna rutiner för att motverka och minimera att olyckor sker.

Män råkar oftare ut för arbetsplatsolyckor – kvinnor drabbas oftare av belastningssjukdomar och andra relaterade arbetssjukdomar.

Det är tydligt att det behövs fortsatta satsningar på att minimera risken för arbetsskador. De fackliga kraven på att staten borde ge arbetsmiljöverket mer resurser att genomföra arbetsplatsbesök är onekligen inte orimliga. Det vore en investering för samhället att säkerställa att anställda slipper hamna i sjukskrivning och i stället kunna utföra sitt arbete.

Kanske delar inte regeringen denna syn? Bland det första som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 gjorde var ju att dra in på anslagen till Arbetsmiljöverket och att slå sönder den forskning som fanns kring arbetsmarknadens frågor.

Länkar: Arbetet, da.se, di.se, dn.se, SVT, SVT Debatt, Ekot, E-K

Industribloggare: Leine Johansson, Kaj Raving

Om att minnas de som gått bort pga sitt arbete


Idag påbjuder LO och dess medlemsförbund en tyst minut kl. 12.00 på arbetsplatserna för att minnas alla de personer som har avlidit i arbetet. Lars-Göran Hammarberg och Hans Tilly säger det bra i en artikel i tidningen Folket idag:

En tyst minut under Arbetsmiljödagen fredagen den 27 april handlar om att hedra alla som i sitt arbete fått sätta livet till, men även att sända en tanke till alla som skadas i sitt arbete eller på andra sätt blir utsatta eller åsidosatta.

Det är tydligt att den borgerliga regeringen hellre talar om att förbättra miljön på arbetsplatserna än att faktiskt sätta till åtgärder. Bland de första åtgärder som den borgerliga regering som tillträdde efter valet 2006 gjorde var att dra ned på anslagen till Arbetsmiljöverket och att se till att Arbetslivsinstitutet avvecklades. Lars-Göran och Hans ställer därför en del krav på regeringen i sitt inlägg:

• Att Arbetsmiljöverket får ökade anslag så att de kan göra fler kvalificerade inspektioner på farliga arbetsplatser.

• Att alla får tillgång till en partsgemensam, kvalitetssäkrad branschhälsovård som arbetar med förebyggande arbetsmiljöarbete,

• Att Arbetslivsinstitutet, eller liknande myndighet, återinrättas för att bli en självklar del i utvecklingen av arbetsmiljöfrågorna.

• Att de sammanlagda medlen för arbetslivsforskning ökar kraftigt i volym

• Att ett beredningsorgan under regeringen, med företrädare från flera departement, myndigheter, forskning och arbetsmarknadens parter, inrättas med uppgift att överblicka och att regeringen tar ett beslut att inrätta ett samlat grepp kring arbetslivsforskningen

• Den regionala skyddsombudsverksamheten är bra men det måste bli mer långsiktig gällande medelfördelningen. Skyddsombuden firar 100 år i år och den nytta de gör för arbetsmiljön måste förstärkas – inte försvagas.

• Arbetmiljölagstiftningen får inte försvagas eller förenklas, exempelvis att undanta mindre företag.

• Att regeringen upprättar en nolltolerans mot dödsolyckor på arbetsplatser inom byggen och industrin.

Det är lätt att sympatisera med dessa krav. Jag hoppas att så många som möjligt tar chansen att minnas och hedra alla de människor som allt för tidigt slitits bort från sitt arbetsliv.

Länkar: Folket, Aftonbladet, Arbetet, TCO-tidningen, ka.se, da.se, Arbetet, Arbetet, dagens arena, Ekot, SvD, dn.se, dagens arena, E-K, Östnytt, Arbetet

Andra som skrivit: Eli Abadji

Industribloggare: Leine Johansson

Företag som varken vill eller kan skapa goda arbetsförhållanden


Arbetsmiljöverket har skrivit en rapport som inte verkar ha fått något större genomslag i den offentliga rapporteringen. Vad jag kan se är det endast Arbetet som skrivit en längre artikel kring de slutsatser som tydligen presenteras i rapporten. Det verkar dock sympomatiskt för dagens samhällsklimat att sådana frågor får sådant litet genomslag trots att de berör en hel del människor och arbetsplatser. Nåväl!

Enligt Arbetsmiljöverket behövs det en samlad strategi för att komma till rätta med problemet av ett växande antal företag i den grå sektorn. Arbetsmiljöverket definierar denna sektor som ett växande antal företag, svenska som utländska, som varken vill eller kan skapa goda arbetsförhållanden. Myndigheten menar att alla som arbetar i Sverige ska ha rätt till en säker arbetsmiljö. Mikael Sjöberg, generaldirektör vid Arbetsmiljöverket, säger att …

De missförhållanden som råder bland en del av företagen hotar inte bara liv och hälsa för de anställda, utan också snedvrider konkurrensen och missgynnar de seriösa företagen på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöverket har, eftersom det inte finns någon anmälningsskyldighet för företag från EU, svårt att hitta och inspektera arbetsplatser med utländska arbetstagare. Vidare finns det i vissa branscher problemet med allt längre entreprenadkedjor. Ju längre ned i kedjan man kommer desto sämre blir arbetsmiljöansvaret.

I rapporten föreslår man ett antal åtgärder för att komma till rätta med de problem som en växande grå sektor för med sig. Man föreslår, bland annat, ändringar i lagen om offentlig upphandling. Det ska inte gå att vinna en upphandling till priset av en dålig arbetsmiljö.

Enligt rapporten verkar det finnas en större medvetenhet om dessa problem i de nordiska grannländerna än i Sverige. Arbetsmiljöverket kommer tydligen att fortsätta med detta viktiga kunskapsuppbyggande. Man efterlyser vidare en annan samhällsdebatt om dessa problem ”som kan utgöra hot mot den svenska modellen”.

Det känns som om jag borde ta mig tid att läsa rapporten. Det är onekligen ett angeläget arbete som myndigheten på detta sätt har initierat.

Länkar: Arbetet, Byggnadsarbetaren, dn.se

– Vi är slit-och-släng-gubbar!


… så säger Dennis Bernhard, inhyrd byggnadsarbetare, i en artikel i Dagens Nyheter från i fredags. Arbetsmiljöverket har börjat specialgranska bemanningsbranschen i arbetsmiljöhänseende. Vad man funnit är att anmälningarna om olyckor och skador inom bemanningsbranschen nästan har fördubblats. Myndigheten tror att brist på utbildning och skyddskläder samt ett otydligt ansvarstagande från uthyrare och inhyrare ligger bakom denna utveckling.

Bemanningsföretagen, arbetsgivarnas organisation, väljer för sin del att ifrågasätta siffrorna. Det känns som ett ganska taffligt sätt att blanda ihop korten. När jag läser rapporteringen i de artiklar jag hittat känns Arbetsmiljöverkets slutsatser om både anmälningar och orsaker relevanta. Man påstår inte att detta är branschens ”fel” utan att det handlar om ett delat ansvar mellan inhyrande och uthyrande parter. Mikael Sjöberg, general­direktör för Arbetsmiljöverket, säger

Vi ser att det finns särskilda utmaningar i den här branschen. Arbetsmiljöansvaret är uppdelat mellan både det uthyrande och inhyrande företaget och det gör att vissa frågor ibland faller mellan stolarna. Ibland tror det inhyrande företaget att det inte har något ansvar.

Bemanningsbranschen borde snarare av egenintresse se till att bli föredömen i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete.

Länkar: SvD, dn.se, Rapport, Ekot, Ekot, Rapport, di.se, Rapport, dagens arena, Handelsnytt, Arbetet

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Leine Johansson

Självklart ska vi ha säkra och riskfria jobb för unga


Erik Bengtzboe, ordförande för Moderata Ungdomsförbundet, ondgör sig i en artikel i gårdagens SvD över att Arbetsmiljöverket, AV, föreslår hårdare säkerhetskrav för minderåriga ungdomars arbete. Han menar att AV går så långt i sitt förslag att de ”blir ett onödigt hinder på en redan tuff arbetsmarknad”. Det är tråkigt att man använder den höga arbetslösheten bland unga vuxna som bakgrund till att motsätta sig krav på säkrare arbetsförhållanden för unga människor under 18 års ålder. Sådana typer av krav innebär ju bara ett sätt att vänja de unga vid att inte kräva allt för stränga krav på arbetsmiljö och -förhållanden som vuxna. På så sätt vill man långsiktigt disciplinera arbetskraften till att kräva allt får långtgående krav på sunda förhållanden på arbetsmarknaden.

Man kan ju misstänka att den ärade representanten för de unga moderaterna fått hjälp och/eller inspiration till detta inlägg från det privata näringslivets representanter i Svenskt Näringsliv, SN. SN använder ju sitt glättiga magasin ”Entreprenör” för att snyggt paketera näringslivets krav och önskemål om den svenska arbetsmarknaden. Magasinet har däri beskrivit de hemska kraven från AV och vilka diaboliska effekter de kommer att innebära för unga människors möjlighet att få kortare arbeten under sin skoltid.

Jenny Bengtsson, Simon Kjellberg och Robin Zachari visar i en replik idag att Erik i sin iver att framhålla det onda med säkerhetsföreskrifterna är något oförsiktig med hur han presenterar fakta. Det är ju något som i vissa fall orsakar mediastormar men som förmodligen i detta fall knappast ens skapar en upprörd utandning.

Det innebär att alla vi andra som motsätter oss en borgerlig vision om framtidens arbetsmarknad och -förhållanden får arbeta hårt för att väcka opinion och verka för verkligt moderna arbetsplatser.

Länkar: SvD BrännpunktSvD Brännpunkt, LO-tidningen, Ekot, ST-press

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Samuel Engblom, LO-bloggen, Elisabeth Aberg

%d bloggare gillar detta: