Bloggarkiv

Svenskt Näringsliv larmar


I ett debattinlägg från i fredags varnar representanten för Svenskt Näringsliv, Karin Ekenger, för den ofantliga fara det vore om de fackliga organisationerna fick veto om arbetskraftsinvandringen. Karin reagerar på signaler från Socialdemokraterna om att vilja göra en kursändring i svensk migrationspolitik. Karin säger i inlägget att …

Om tanken är att återinföra det fackliga vetot för vem som ska få komma hit och jobba är det mycket oroväckande. Det innebär i praktiken att göra reformen ogjord. Företagen kommer inte själva kunna avgöra vilken kompetens man behöver.

Fortsättningen av hennes inlägg bygger på detta ”om” i kommentaren ovan. Karins tes är att dagens lagstiftning i huvudsak fungerar alldeles utmärkt. Hon säger också att missbruk ska bekämpas genom uppföljning av att lagar och regler följs. Så vitt jag vet har inte de fackliga organisationerna krävt annat än att uppföljningen måste bli bättre. Flera fackliga organisationer har föreslagit just sådant (TCO, HRF, GS-facket).

Karin Ekenger hävdar i sitt inlägg att ”Den vanligaste stationära arbetskraftsinvandraren är en dataspecialist från Indien eller Kina.” Jag vet inte hur det är med det. Dagens Nyheter rapporterade den 29 januari snarare att ”… två tredjedelar av nästan 60 000 arbetstillstånd som beviljats sedan 2008 gått till enkla jobb, i yrken där arbetslösheten i Sverige redan är rekordstor.”

Det är också i dessa branscher som risken är störst för att arbetsgivare inte följer och respekterar de villkor som anges i samband med att man söker arbetstillstånd. Det finns stor anledning att utvärdera hur lagstiftningen fungerat och om den fått de effekter som angavs som argument för ett införande av reformen.

Kan man tolka Karins inlägg som att Svenskt Näringsliv är beredd att se på de fackliga initiativen i frågan?

Länkar: Aftonbladet debatt, SvD

Vi behöver inte jobbtrafficking och lönedumpning


Vem protesterar mot taskiga arbetsvillkor och utebliven lön?

Under torsdagen debatterade riksdagen reglerna för arbetskraftsinvandring. Debatten hade kommit till efter begäran från Sverigedemokraterna (SD). SD:s tes är tydligen att arbetskraftsinvandrarna är ena otäcka själar som enbart vill utnyttja det svenska systemet.

Nu är ju inte verkligheten av den art som SD tror/hävdar. Sanningen är snarare att väldigt många av de personer som kommer till arbeten i Sverige gör det under falska förespeglingar. Hotell- och restaurangfacket har funnit flera fall av utnyttjade arbetare vid de gånger de följt upp ansökningar till Migrationsverket. Deras erfarenheter har gjort att de sammanställt ett antal krav på en förändrad lagstiftning.

Miljöpartiet (MP), som tillsammans med den borgerliga regeringen står bakom den gällande lagen för arbetskraftsinvandring, skrev inför debatten ett inlägg i Aftonbladet. Partiet har kommit till insikten att det behövs ett antal skärpningar av gällande lagstiftning. MP avser att ta upp en diskussion om dessa förslag med regeringen. Vänsterpartiet (VP) presenterade även de ett inlägg i Aftonbladet i denna fråga. VP synes ha läst på mer vad de fackliga organisationerna kräver i denna fråga.

Det är väl gott och väl att Miljöpartiet har kommit till någon slags insikt om att regelverket behöver skruvas åt för att säkerställa rimliga villkor för arbetskraftsinvandrare. Men om inte de borgerliga regeringspartierna delar denna Miljöpartiets nya förståelse lär inte mycket hända av förändrat regelverk. Men tydligen uttryckte migrationsminister Tobias Billström i debatten att …

Om man vid en kontroll av Migrationsverket upptäcker att det förekommer en situation där löner och försäkringsvillkor inte är i linje med vad man erbjudit, så ska man kunna återkalla tillståndet.

Jag vet inte vad detta besked är värt och hur det ska implementeras. Om inte den granskande myndigheten ges möjligheter att just granska blir ju förslaget enbart ett slag i luften. Jag tillåter mig att ha en ganska tvivlande syn på regeringens vilja i denna fråga. De anser att lagstiftningen i grunden är i stort sett fulländad. De har inte tidigare visat någon som helst vilja att genomföra eller diskutera några som helst förändringar. Tobias besked känns därför mest som taktik i syfte att till synes tillmötesgå en allt mer kritisk opinion.

Framtiden lär väl visa vad det blir av detta.

Länkar: Aftonbladet debatt, Aftonbladet debatt, Arbetet, dn.se, SVT, dn.se, dn.se, Expo, Hotellrevyn

Om rättslösa och förslavade arbetskraftsinvandrare


skyltkille

Under onsdagen publicerades två olika inlägg kring den svenska lagen om arbetstillstånd för arbetskraftsinvandring.

På SvD Brännpunkt argumenterar ett antal företrädare för Svenskt Näringsliv och medlemsorganisationer för att den gällande lagstiftningen i huvudsak är bra och ska behållas. De säger att missbruk av lagen ska beivras och att berörda oseriösa företag måste ta ansvar för eventuellt missbruk. De säger att …

Arbetskraftsinvandringen behövs. Den behövs för människor som får möjlighet att komma hit och arbeta, och för de företag som nu har möjlighet att anställa personer med kompetens de sedan länge eftersökt. Det krävs mer effektiva kontroller av att reglerna verkligen följs, men att minska öppenheten och möjligheten för företag att rekrytera människor utanför Europa är ingen lösning.

De menar att dagens generösare lagstiftning är bättre än den ordning, som de menar, fanns förut då olaglig invandring och svartarbete grasserade. De missar inte att kritisera socialdemokraterna och LO för att bära ansvar för detta bedrövliga tillstånd som var då. De låter förstå att med den gällande lagstiftningen har sådant som olaglig invandring och svartarbete minskat i de berörda branscherna. Det är möjligt att det är så, men jag har dock inte hört talas om det finns någon sådan undersökning som styrker det.

Det som däremot har framkommit är att inom restaurangsektorn förekommer missbruk av lagstiftningen. Hotell och restaurangfacket har genomfört undersökningar på företag som sökt och beviljats arbetstillstånd för arbetstagare. De har upptäckt flera fall där arbetstagare inte har fått rätt lön och i övrigt arbetar under eländiga förhållanden. I ett inlägg på Aftonbladet debatt presenteras några sådana. Jenny Bengtsson och Katja Ojanne berättar om ett besök på …

… en restaurang som beviljats tolv tillstånd, trots att den nuvarande personal­styrkan bara utgörs av fyra personer. Ingen av dessa tolv finns på plats när vi kommer dit. De har aldrig arbetat på restaurangen, eller kommer att arbeta där i framtiden heller. Var de är vill arbetsgivaren inte svara på.

Flera fackliga organisationer kräver förändringar av gällande lagstiftning för att säkerställa en bättre rättslig grund för arbetsgivarnas erbjudna villkor. Arbetsgivarnas företrädare betonar i sitt inlägg betydelsen av ”att arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer arbetar tillsammans för att stävja missförhållanden och missbruk”.

Den gällande lagstiftningen fungerar möjligtvis bättre hos företag anslutna till ett arbetsgivarförbund. Det är enklare att bygga samarbeten mellan arbetsgivare och fackliga organisationer bland branschanslutna företag. Däremot är det förmodligen sämre ställt bland företag som inte är medlem i någon arbetsgivar-/branschorganisation. Därför behövs det förändringar i lagstiftningen i den riktning som bland annat, Hotell och restaurangfacket förespråkar.

Länkar: Aftonbladet debatt, SvD Brännpunkt

Om att säkra schysta villkor för alla arbetskraftsinvandrare


Dagens Nyheter rapporterar om reformen som skulle förenkla utomeuropeisk arbetskraftsinvandring. När integrationsminister Tobias  Billström presenterade lagen var det förmenta syftet med förändringen att underlätta för svenska företag att ta hit utländska specialister.

Det gällde att få hit personer med kompetens som saknades i Sverige. I stället visar det sig att en stor majoritet (2/3 av 60.000 arbetstillstånd) av de som får/fått arbetstillstånd har fått det till yrken med redan hög arbetslöshet.

65 % av beviljade arbetstillstånd har skett till yrken inom LO:s förbundsområden (främst inom städ, restaurang och bygg). Till branscher där det verkligen finns stor brist på kompetens kommer det allt färre personer. Thord Ingesson, utredare på LO, säger till tidningen att …

Många arbetsgivare söker låga kostnader och underdånig arbetskraft, inte unik kompetens.

LO har låtit SCB ta fram siffror på vad som skett med de som kommit till Sverige. Man har funnit att en av sex arbetskraftsinvandrare som folkbokfört sig i Sverige efter ett år helt saknar deklarerad inkomst. And­ra har haft lägre vita inkomster än den lön som angivits till Migrationsverket. Thord bedömer vidare att minst hälften av de som fått sitt arbetstillstånd har fått betala för det. Priset varierar från 30.000-40.000 kronor och upp till 100.000 kronor. Thord säger …

En del köper sitt arbetstillstånd kontant, och får en säkrare väg in i Schengenområdet, men inte nödvändigtvis något jobb. Eller så sker köpet på ”avbetalning”: invandraren får arbeta för slavlön, vilket dumpar arbetsmarknaden för arbetslösa i Sverige.

Det är möjligt att regeringen verkligen trodde på att fler eftertraktade och välutbildade specialister skulle lockas till Sverige. I praktiken har det blivit att massor av människor lockats till Sverige till lågbetalda arbeten inom branscher där det redan råder hög arbetslöshet och där löneläget redan är pressat. De undersökningar som de fackliga organisationerna orkat med visar dessutom att avgivna löften ofta inte uppfylls. De fackliga organisationerna har därför lämnat flera förslag för att göra processen med att bevilja arbetstillstånd mer rättssäker. Hotell och restaurangfacket har förslag, GS-facket lämnade förslag för några dagar sedan etc.

Den ansvarige ministern har dock valt att bortse från de fackliga farhågorna i denna fråga. Han verkar snarare mena att lagstiftningen har varit lyckad och är ett föredöme för andra. Det verkar som om man ser med visst välbehag hur allt fler människor lockas till arbeten med dåliga arbetsvillkor. Det verkar som om den borgerliga regeringen gärna sätter en press nedåt på lönerna i de branscher som tar emot många arbetare.

Socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven säger i ett uttalande att partiet ska verka för att lagen kraftigt skrivs om för att stävja lönefusk och handel med tillstånd. Han säger till DN att …

När man hör sådant som att människor tvingas bo i källare och själva betala in sina sociala avgifter förstår man att det handlar om social dumpning av löner och villkor på ett sätt som förr eller senare skapar ett tryck nedåt på hela arbetsmarknaden, det är horribelt att det kan gå till på det sättet.

Det ligger nära till hands att tro att det handlar om en medveten försämring, ett skott i ryggen på den svenska modellen, i syfte att öka utbudet av kompromissvillig arbetskraft.

Det är inte utan att jag håller med Stefan i denna fråga.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, dn.se, SvD, di.se

Andra som skrivit: Leine Johansson, Peter Johansson, Martin Moberg, Johan Westerholm

Världens bästa frizon för oseriösa arbetsgivare


Slavarbete pågår i Sverige

Sedan 2008 har Sverige en av världens mest liberala system för arbetskraftsinvandring. Idag krävs endast att en arbetsgivare på en blankett till Migrationsverket kan visa att det arbete man erbjuder uppfyller grundläggande villkor på den svenska arbetsmarknaden. Det är dock inget juridiskt bindande dokument som arbetsgivaren lämnar in till den statliga myndigheten.

Det har i många fall uppdagats att, den till Migrationsverket angivna lönen, inte var verklighet när man granskade saken i efterhand. Hotell och restaurangfacket (HRF) är nog det förbund som genomfört de flesta efterhandsgranskningarna på de ansökningar de yttrat sig över. De har funnit mängder av brott mot gällande kollektivavtal och lagstiftning. Andra aktuella fall handlar om de arbetare från Kamerun som lockats till arbete i de svenska skogarna under, som det visade sig, falska förespeglingar. HRF har några enkla förslag för att komma till rätta med det utnyttjande som sker:

  • Migrationsverket måste ha ett tydligt uppdrag att inte bara fatta beslut utan också att följa upp de beslut de fattar. Missbruk av systemet måste vara kopplat till tydliga sanktionsmöjligheter mot företagen som bryter mot regelverket.
  • Det anställningsavtal som arbetsgivaren lämnar in som underlag för ansökan hos Migrationsverket måste vara bindande. Idag sker ansökan på ett avtal medan den som blir anställd oftast får ett annat avtal med andra villkor och lönenivåer.
  • Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte riskera utvisning. Istället ska de garanteras att stanna arbetstiden ut och ges möjlighet att söka nytt arbete.

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson säger …

Det är fel att låta arbetsgivare, utan insyn från myndigheter, helt förfoga över systemet för arbetskraftsinvandring. Avregleringen av systemet för fyra år sedan är ett praktfiasko. Under hela denna period har vi återkommande kunnat ta del av upprörande fall av utnyttjande, fusk och missförhållanden. Samtidigt har vi kunnat se Migrationsminister Tobias Billström med en dåres envishet hävda att inget ytterligare behöver göras, att ingen justering av lagstiftningen krävs. Nu går det uppenbara inte längre att förneka.

Hittills har den borgerliga regeringen valt att anse den gällande lagstiftningen som vare sig mer eller mindre som en succé. De väljer att helt bortse från det faktum att många arbetare i vissa utsatta yrken nästan regelmässigt utnyttjas av mindre nogräknade arbetsgivare. Det är inte utan att jag tror på att regeringen gärna ser dessa konsekvenser då de bidrar till att pressa löneläget i de berörda branscherna.

De krav på förändring av lagstiftningen som kommer från de fackliga organisationerna är fullt rimliga samtidigt som vi fortfarande har en generös lagstiftning på området.

Länkar: Arbetet, SvD, SvD, Ekot, dn.se, Arbetet, Ekot, dagens arena, Arbetet

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Roger Jönsson, Peter Johansson, Peter Johansson, Leine Johansson

Ingen följer kollektivavtal, lagar och regler


Hotell och Restaurangfacket (HRF) genomför för tillfället en granskning av ett antal arbetsplatser som, till Migrationsverket, lämnat in ansökningar om arbetskraftsinvandring. Resultatet, efter att ha granskat 60 arbetsplatser, är nedslående. Per Persson, ombudsman på HRF, meddelar att …

Ingen av dem följer varken kollektivavtal, lagar och regler.

Man har hittat brister i löneutbetalningar, försäkringar, arbetstider och arbetsmiljö. Lönen är i många fall hälften – och lägre än det – av den lön de blivit garanterade. HRF har uppdagat att många arbetar långa arbetspass med få ledigheter.

Per säger vidare att man stöter på arbetsplatser där man aldrig sett till den person som man sökt arbetstillstånd för. Det är uppenbart att det aldrig var meningen att personen i fråga skulle komma dit. HRF säger att de mött mäklare, dvs personer som säljer arbetskraft.

Det handlar i dessa fall om människor med ett klart underläge gentemot sin arbetsgivare. De vågar inte att klaga på sina arbetsförhållanden. HRF har tidigare krävt att Migrationsverket ska arbeta bättre med uppföljning av de ansökningar som de beviljar. Men lagstiftarna avser inte att ge myndigheten ett sådant uppdrag. Man överlåter åt fackliga organisationer att med små resurser ägna sig åt detta. HRF skrapar bara på ytan och har inga möjligheter att ensamma följa upp alla de tusentals ansökningar som kommit till Migrationsverket.

Man frågar sig om inte lagstiftarna är ganska nöjda med denna ordning. Man har enkelt skapat en lönepress nedåt i de branscher med störst problem av den typ som HRF uppmärksammat.

Länkar: dn.se, SvD, HRF

Rovdrift på människor


Hotell- och restaurangfacket (HRF) har dragit igång en ny granskning av restaurangföretag som sökt arbetstillstånd av Migrationsverket för att ta emot utländsk arbetskraft. Man kommer att besöka ett antal restauranger i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förbundet genomförde en sådan granskning för ett år sedan. Man fann då sådant som månadslöner på 2. 000 kronor, arbetsdagar på 16 timmar och anställda som bodde i källaren hos arbetsgivaren. HRF:s ordförande Ella Niia säger …

Det vi ser är rovdrift på människor i vår bransch.

Myndighetens beslut om arbetstillstånd grundas inte på den verkliga lönen, utan på arbetsgivarens löfte om lön. Verket kontrollerar inte om det är sant eller inte. Migrationsverket granskar dock några branscher hårdare än andra (hotell- och restaurang, städ, bygg, handel, jord- och skogsbruk, bilverkstad, service och bemanning). Företaget ska visa att det finns pengar till lön i minst tre månader. Migrationsverket genomför ingen som helst efterkontroll utan litar till att de fackliga organisationerna ska står för den. Alejandro Fir­po, enhetschef på Migrationsverket, säger …

När det finns kollektivavtal besöker facket arbetsplatserna och kontrollerar att utländska medborgare inte blir utnyttjade. Vi kan inte göra efterhandskontroller utan tydlig misstanke om att människor utnyttjas.

Men, som Ella säger, de fackliga organisationerna har små möjligheter att på ett målinriktat och kontinuerligt sätt svara för en efterkontroll. De fackliga organisationerna ska ju i första hand företräda de fackliga medlemmarnas intresse. HRF kommer denna gång att besöka ett 100-tal arbetsplatser. Med tanke på att HRF bara i Stockholm under 2011 fick in 2.700 ansökningar om arbetstillstånd kommer man ju bara att kunna skumma på ytan.

Det går inte att komma undan misstanken att den borgerliga regeringens intresse att i praktiken granska verkligheten är litet. Det ser nog med visst välbehag hur löner och arbetsvillkor urholkas i dessa branscher. Man har ju som politisk idé att skapa en större låglönesektor där nyanlända invandrare och ungdomar med bristande skolunderbyggnad kan framleva sina dagar.

En skojarmarknad som utnyttjar fattiga arbetssökanden från hela världen


Under min semester har debatten kring reglerna för arbetskraftsinvandringen fortsatt. Representanter för arbetsgivarna har förfasat sig över de delvis skärpta tillämpningarna av regelverket som Migrationsverket avser att vidta. Migrationsverket kommer att för vissa branscher, där man sett särskilt mycket oegentligheter, att kräva att man visar hur företaget klarar att betala lön till arbetstagaren.

Under veckan gick Ella Niia, förbundsordförande för Hotell och Restaurangfacket (HRF), in i debatten. HRF är förmodligen det förbund som tydligast har sett avigsidorna med den borgerliga regeringens reform. De har på egen hand genomfört en systematisk undersökning av den bransch vari de verkar.  Man besökte 54 arbetsplatser som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd enligt det nya regelverket. Undersökningen visade att ingen av dessa arbetsplatser var felfria. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54 restaurangerna. I debattartikeln säger Ella att …

Som reglerna utformades ligger oproportionerligt mycket makt över den enskilda individen i arbetsgivarens händer. Det är arbetsgivarens bedömning av om det finns ett behov av att rekrytera arbetskraft som ska vara utgångspunkt för när arbetstillstånd handläggs, och det är med enbart arbetsgivarens erbjudande om anställning som grund som Migrationsverket ska bevilja invandringen.

HRF har med de erfarenheter deras arbete gett tagit fram ett antal grundläggande krav:

  • Migrationsverket måste ha ett tydligt uppdrag att inte bara fatta beslut utan också att följa upp de beslut de fattar, ute i verkligheten.
  • Det anställningsavtal som arbetsgivaren lämnar in som underlag för ansökan hos Migrationsverket måste vara juridiskt bindande.
  • Arbetstagare som träder fram och söker hjälp ska inte riskera utvisning.

Idag är Eva Nordmark, ordförande TCO, och Samuel Engblom, jurist på TCO, publicerade i anledning av den pågående debatten. De kräver som HRF att arbetsgivare måste kunna granskas i efterhand för att upptäcka missförhållanden. De framhåller även den svaga situation som den enskilde arbetstagaren befinner sig i. Eva och Samuel skriver …

Ett effektivt system för efterhandskontroll vore om Migrationsverket systematiskt kontrollerade med Skatteverket att inbetalda skatter och avgifter motsvarar den utlovade lönen. De arbetsgivare som följer reglerna skulle inte drabbas av någon extra administrativ börda, men fuskare skulle få svårt att komma undan.

Vad gäller sanktioner så är dessa i dag underligt nog bara riktade mot arbetstagaren. Om reglerna bryts dras arbetstillståndet in, men arbetsgivaren kan inte drabbas av något värre än svårigheter vid eventuella framtida ansökningar. Mer naturligt vore böter för arbetsgivaren och en möjlighet för arbetstagaren att kräva skadestånd.

TCO:s förslag innebär att man behöver förändra lagstiftningen. TCO uppmanar därför regeringspartierna att tillsammans med Miljöpartiet agera i denna fråga och ta de initiativ som behövs för att vårda lagstiftningen. Ella Niia inbjuder, för sin del, Tobias Billström och Fredrik Reinfeldt att följa med ut i verkligheten. HRF inledde en ny undersökning i onsdags, förbundet gör därmed det arbete som man anser att Migrationsverket borde utföra.

Jag har inte sett någonstans om Tobias och Fredrik har svarat på HRF:s inbjudan. Jag misstänker att så inte har skett.

Industribloggare: Juhani Kulo, Carola Andersson, Kaj Raving, Juhani Kulo, Patrik Renfors, Leine Johansson

Tvångsarbetet ökar i Sverige


Flera media skriver idag om Rikspolisstyrelsens, RPS, rapport om människohandelns utveckling. Fler personer kommer till Sverige för att arbeta med tiggeri, tvångsarbete och tvång att medverka vid stölder än sexhandel. Siffrorna i rapporten gäller 2010. Kriminalkommissarie Kajsa Wahlberg vid RPS menar att förändringarna beror på …

… två saker: att svensk polis har utbildats att se de andra formerna av människohandel och vårt uthålliga arbete mot sexuell exploatering av unga utländska kvinnor.

Artikeln säger att de personer som drabbas av tvångsarbete kommer från länder med hög arbetslöshet och utan sociala skyddsnät. Bärplockare är en stor grupp bland tvångsarbetarna. Utöver dessa är det vanligt med städarbete, restaurangjobb eller andra serviceyrken.

Thord Ingesson, migrationspolitisk expert på LO, menar att det syns tydligt att fler offer för människohandel kommer till Sverige för att tvångsarbeta. LO anser att mörkertalet för brottslighet är stort och att många som fått arbetstillstånd, sedan ändringen av reglerna för arbetskraftsinvandring 2008, egentligen arbetat under tvång. Thord säger att det är svårt att avslöja och utreda misstänkt tvångsarbete eftersom företaget såväl som den enskilde betraktas som lagbrytare. Thord säger att man skulle behöva ändra lagen och avkriminalisera arbetstagarens vistelse i Sverige eftersom …

Då skulle man också öppna upp för möjligheten att få skadestånd för utebliven arbetsförtjänst och för den här kränkningen.

Länkar: Aftonbladet, EK, dn.se, Ekot, Rapport

Andra som skrivit: Rosemari Södergren

Industribloggare: Leine Johansson

Ökad ordning på arbetsmarknaden?


Migrationsverket har beslutat att förbättra förhandskontrollen av arbetstillstånd för arbete i vissa branscher. Myndigheten har beslutat att städ, hotell och restaurang, service, bygg, bemanning, handel, jord- och skogsbruk och bilverkstad måste granskas hårdare eftersom det är inom dessa branscher som det har förekommit flest utsatt och utnyttjad arbetskraft.

De företag som ansöker om att ta in arbetskraft ska, från och med den 16/1 2012, visa att lön kan betalas, att lön, försäkringar och arbetsgivaravgifter betalats för tidigare anställda och att anställda informerats om villkoren. Bemanningsföretag från länder utanför EU ska ha filial i Sverige.

Förhoppningsvis innebär dessa åtgärder ett filter så att färre personer lockas hit på felaktiga grunder. Jag tror dock inte att problemet kommer att försvinna. Erfarenheten visar ju att de som vill kringgå bestämmelser tenderar att vara uppfinningsrika. Det behövs därför även en bättre efterkontroll. Hr. statsrådet Tobias Billström gillar ju inte sådant men det finns andra som argumenterar väl för sådana!

Länkar: Rapport, dn.se, SvD

Industribloggare: Patrik Renfors, Leine Johansson, Kaj Raving

%d bloggare gillar detta: