Bloggarkiv

Så sparas 15 miljarder kronor


Jag väljer bort …

Den borgerliga regeringen berättar ju glatt för den som vill lyssna på den om den expansiva budget de lagt till Riksdagen för beslut. Men allt är ju inte guld som glimmar. Det finns inslag i statsbudgeten som är åtstramande.

Dagens Industri rapporterar om det ”dolda” sparbetinget i statens budget. Det finns sådant som statsbidrag till kommunerna, ersättningar till arbetslösa och sjukskrivna som tappar i värde. Genom att höjningar av dessa ersättningar kräver aktiva beslut kan en regering och riksdag välja bort sådana beslut.

Det kallas tydligen för ”automatisk budgetförstärkning” och ska vara en uppfinning av förutvarande finansministern Göran Persson. Vilket kanske är sant. Skulle förvåna mig om det inte funnits liknande konstruktioner tidigare.

Det viktiga med detta ”dolda” sätt att spara pengar i statsbudgeten handlar ju ändå om vad man väljer bort. Den borgerliga regeringen väljer just bort att värdesäkra ersättningarna till arbetslösa och sjuka. De gör det eftersom de anser att arbetslösa och sjuka i annat fall skulle välja att vara hemma längre.

De väljer bort att värdesäkra de statsbidragen till kommuner och landsting eftersom de vill att fler åldershem, skolor etc ska drivas av privata entreprenörer.

Den borgerliga regeringens metod att spara pengar i den kommande budgeten motsvarar 15 miljarder kronor. Nästa lika mycket som ett femte jobbskatteavdrag och höjd brytpunkt för statlig skatt tillsammans.

Så har de borgerliga partierna valt att göra sina besparingar.

Fler som skrivit: Monica Green

Anders Borgs piruetter


I en intervju meddelar Anders Borg sin inställning till riskkapitalister inom skolvärlden. Han säger att …

Man skall ha långsiktighet, man skall ha kompetens. Jag tycker väl också att man skall betala sina skatter. Då får man se om riskkapitalbolagen kan uppfylla det.

Men som vi nu bedömer så kan man ju ifrågasätta om dom klarar dom här lämplighetskriterierna.

Det är, som Ibrahim Baylan kommenterar det, en tydlig omsvängning i ministerns tidigare hållning i frågan. Socialdemokraterna föreslog i de samtal som fördes mellan regeringen och de röd-gröna partierna en tioårsgräns som definition av långsiktigt ägande. Förslaget fick, bland regeringspartierna, endast stöd av Folkpartiet.

Dock finns det en blocköverskridande överenskommelse om att endast långsiktiga ägare ska släppas in som ägare i skolan. Men det finns ingen definition av begreppet ”långsiktigt”. Förslaget är ute på remiss. Förhoppningsvis kan ett framtida lagförslag efter remissbehandlingen innehålla en tydligare förklaring av vad långsiktigt ägande ska anses betyda.

Länkar: SVT, SvD, SVT, Ekot, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Martin Moberg

Moderata kval i skattefrågan


Innan helgen meddelade rikets statsminister att han inte önskar få med ett löfte om ytterligare skattesänkningar i alliansens valprogram. Det visade väl att han känner trycket från den svenska opinionen. Den har börjat ta till sig budskapet om att allt inte står väl till i den svenska välfärden.

Å andra sidan meddelade finansminister Anders Borg att ytterligare skattesänkningar fortfarande måste vara en ambition för en borgerlig/moderat regering. Som han säger kan det ju uppkomma möjligheter oförhappandes under mandatperioden att finansiera sänkt skatt. Men som han sade till den församlade presskåren …

… vi måste vara tydliga mot väljarna att vår bedömning är att reformutrymmet under nästa mandatperiod är begränsat och att vi måste komma tillbaka till en procents överskott.

Det troliga blir väl att alliansen kommer att meddela väljarkåren att man (för tillfället) avstår från att lova sänkta skatter. Det handlar dock bara om taktik för att inte riskera att förlora röster. De borgerliga partierna står ju för idéen att endast gott kan komma ur sänkta skatter. Vid ett eventuellt omval kommer de att ta varje chans som uppkommer att sänka skatter och därmed urholka finansiering av den gemensamma välfärden.

Länkar: SvD, SVT, di.se, di.se, dn.se, Ekot, Ekot, SvD, SvD, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Alliansfritt SverigeÅsa-Pia Järliden Bergström

Ett politiserat finansdepartement


Tidningens Dagens Industri diskuterar i en artikel huruvida finansminister Anders Borg använder finansdepartementets resurser i partipolitiska syften. Tidningen skriver om hur finansminister inom ett dygn efter att Socialdemokraterna presenterat sin budgetmotion presenterade kritiska siffror om densamma. Källa för dessa beräkningar var finansdepartementet.

Tidningenn har talat med Daniel Palm, som representerar Saco och som arbetar på budgetavdelningen.  Han säger att …

En del har funderat på om det här är valpropaganda och något som tjänstemän ska ta fram.

Det är ju inte första gången en sådan här diskussion förts. Den borgerliga regeringen har anklagats för att filtrera all information som opolitiska tjänstemän arbetat fram i önskad politisk riktning. Ola Pettersson, chefsekonom på LO, säger till Dagens Industri att …

Jag tycker det är väldigt konstigt att Anders Borg (M) använder sig av finansdepartementet när han gör uttalanden om oppositionens budgetmotioner. Jag har ingen minnesbild av att S gjorde på det viset. Jag förstår inte hur vi kan ha en ordning där det är okej. Det uppfattas som ren partipolitik och det kan man inte använda regeringskansliet till.

Det är intressant att Dagens Industri publicerar denna typ av emot den borgerliga regeringen så kritiska artiklar. Det tyder på att Moderaterna (i detta fall) har drivit utvecklingen i en allt för tydlig riktning. Det vore högst bekymmerssamt om Moderaterna har valt att använda statens resurser för sina egna politiska intressen.

Tidningen skriver att den traditionella ordningen är att tjänstemännen tar fram analyser och underlag och en liten grupp politiskt tillsatta gör politik på underlaget. Det känns som en rimlig ordning.

Det är bra att media granskar om regeringens partier håller sig till den ordningen.

Länkar: di.se, di.se, di.se

Avvisar svenskarna jobbskatteavdraget?


20131005-171216.jpg
Enligt en undersökning som Demoskop har gjort för tidningen Expressens räkning så anser en majoritet av de svarande att ett femte jobbskatteavdrag som varande ett dåligt förslag.

Det är väl alltid svårt att uttala sig tvärsäkert om kvaliteten i den genomförda undersökningen. Man har frågat 1.000 personer, men det framgår inte hur många som har svarat. Men det kanske är som så att förslaget om ett femte jobbskatteavdrag som den borgerliga regeringen hoppas på?

Länkar: Expressen, Ekot, di.se, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Martin Moberg

Industribloggare: Carola Andersson, Leine Johansson

Regeringen predikar ensam jobbskatteavdragets förträfflighet


Susanne Ackum

Svenska Dagbladet rapporterar från ett seminarium som SNS arrangerade om höstbudgeten. Enligt artikeln var representanten för regeringen, Susanne Ackum, den ende som framhöll det goda med det femte jobbskatteavdraget.

Övriga närvarande, ekonomer och representanter för olika organisationer, ville hellre se olika typer av andra satsningar.

Det verkar som om regeringen blir allt mer ensam om att predika det förträffliga med ett femte jobbskatteavdrag. De flesta övriga verkar se det som inte regeringen inte vill se – att det stundar sämre tider.

Den huvudsakliga anledningen för regeringen att, trots allt, gå fram med ett ytterligare jobbskatteavdrag stavas r-i-k-s-d-a-g-s-v-a-l. Regeringen hoppas att detta valfläsk ska locka tillräckligt antal väljare att fylkas runt allianspartiernas valsedlar så att man kan bli omvalda.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, di.se

Fler som skrivit: Håkan Svärdman

Festen går mot sitt slut


20130908-001120.jpg
Nils Åkesson skriver i Dagens Industri om den kommande baksmälla som den regering som tillträder 2014 står inför. Enligt samstämmiga rapporter kommer reformutrymmet att vara obefintligt de kommande åren. Eftersom både Anders Borg som Magdalena Andersson inte kommer att (inför offentligheten) vilja ta bort överskottsmålet står man inför besparingskrav de kommande åren.

Så här ett år innan kommande allmänna val är det förstås inte så skoj att tala om åtstramningar. Den sittande regeringen har beslutat sig för att reformutrymmet är 25 miljarder kronor. Det allra största delen av det används till att sänka skatter. Förhoppningen från regeringen är att en sådan godbit ska locka tillräckligt många att rösta på något regeringspartierna för att man åter ska kunna bilda regering.

Socialdemokraterna sitter i en rävsax. De har lovat att inte höja inkomstskatterna för vanligt folk om man får chansen att ingå i en regering. Samtidigt kritiserar Magdalena Andersson den sittande regeringen för att inte längre respektera överskottsmålet. Det innebär ju på sikt att (S) står inför stora problem att finansiera kommande vallöften.

Regeringspartierna har i någon mån enklare att bortse från de nationalekonomiska fundamenten. De drivs ju av övertygelsen att endast gott kan komma ur skattesänkningar. Socialdemokraterna drivs ju av ett annat socialt engagemang som kräver finansiering för att kunna uppfyllas.

Det kommer att behövas en del funderingar över hur man ska formulera det kommande valmanifestet.

Det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände


Så här är det!

Konjunkturinstitutet (KI) fortsätter att kritisera den borgerliga regeringens bedömningar om hur stort reformutrymmet är. De menar att regeringens politik kommer att leda till att man inte kan hålla överskottsmålet.

Det innebär, i sin tur, att kommande regeringar kommer att tvingas till åtstramning i form av skattehöjningar, besparingar eller motsvarande åtgärder. Jesper Hansson, prognoschef på KI, säger att …

Det är märkligt att finansminister Anders Borg talar om reformutrymme. Finansministern använder ordet synonymt med den politik han vill bedriva.

Regeringen borde vara skyldig att visa alternativa kalkyler, det är deras räknemaskineri vi kritiserar. Regeringen räknar med en jämviktsarbetslöshet på 5,5 procent, vi tror att den är 6,5 procent. Den skillnaden innebär i storleksordningen 20 miljarder bättre finanser.

Det är klart att Magdalena Andersson (S) håller med i den kritik som KI framför. Hon säger att …

Det är uppenbart att det moderata skattesänkarprojektet har nått vägs ände. Det går inte att låna till skattesänkningar. Hur ska Anders Borg finansiera en rimlig skola för våra barn?

Anders Borg och Fredrik Reinfeldt kommer knappast att påverkas av den kritik som framförs av den statliga myndigheten. Magdalenas kritik bekommer väl dem än mindre. De är ideologiskt övertygade om att skattesänkningar är det bästa ting som finns. Det finns knappast något samhällsproblem som inte kan lösas medelst sänkta skatter. Framför allt inte året före ett riksdagsval och med dåliga opinionssiffror för allianspartierna.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, SvD, di.se, dagens arena

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Badlands Hyena, Peter Högberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Markus Mattila, Ola Möller

Det är valåret som styr


Finansministern pekar med hela armen

Den borgerliga regeringen har tydligen kommit överens om att man förfogar över ett reformutrymme motsvarande 25 miljarder kronor. Av detta kommer 16 miljarder användas till ett femte jobbskatteavdrag.

Regeringspartierna sitter i förhandlingar om hur den resterande delen av reformutrymmet ska användas. Det gäller väl att hitta en väl avvägd mix av publikfriande förslag med att varje parti får med åtminstone någon liten godbit att sälja in till ”sina” väljare.

Kritik kom snabbt emot den borgerliga regeringens bedömning. Reformutrymmet kommer att finansieras genom att staten ökar skuldsättningen. Vidare anges i kritiken att detta kan innebära ett brott mot, det så kallade, överskottsmålet. Det reformutrymme som nu anges borde innebära åtstramningar de kommande åren. Konjunkturinstitutet  menar att om regeringen genomför sin satsning om 25 miljarder för 2014 så kommer det att krävas skattehöjningar och besparingar mellan 2015 och 2017 på 19 miljarder kronor.

Anders Borg verkar dock ta kritiken med upphöjd ro. Han är övertygad om att Sverige mycket väl kommer att klara nivån på de reformer som regeringen vill genomföra. Så här året innan ett riksdagsval och med dåliga opinionssiffror för den borgerliga regeringen så kommer man säkert inte att tveka inför att leverera vad man hoppas vara valvinnande förslag.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, dn.se, SVT, SVT, SvD, Ekot, SvD, SVT, SVT, SvD, di.sedi.sedi.se, Ekot, dn.se, di.se, SvD, SVT, di.se, Ekot, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, di.se

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg

Anders Borg vinner?


Anders Borg vinner!

I en liten artikel meddelar Dagens Industri om de dyra reformer som kommer att bli resultatet av de kommande regeringsförhandlingarna om höstens statsbudget. Efter den kräftskiva som genomförs på fredag kommer de fyra partiledarna börja förhandla om partiernas olika önskelistor.

Det vi vet är att partierna kommer att bli överens om att genomföra ett femte jobbskatteavdrag. Eftersom det 2014 sker allmänna val så kommer man att bli överens om goda satsningar som ska maximera chansen för allianspartierna att kunna bilda regering igen.

Problemet är väl bara att efter solsken så brukar det komma regn. Det kan förhålla sig så att de som ska fatta beslut om höstbudget nästa år kommer att ha betydligt stramare ekonomi att ta hänsyn till. KI:s generaldirektör Mats Dillén har tydligen sagt till TT att …

Om man nu lägger 25—30 miljarder kronor så kräver det ganska stora besparingar åren därefter för att man ska klara överskottsmålet.

Men på fredag är det fest! Då finns det inte tid för att bekymra sig om kommande ledsamheter. Regeringen har ju ett val att vinna.

%d bloggare gillar detta: