Bloggarkiv

Pensionen och ett längre arbetsliv


Igår kom det ett pressmeddelande från, den så kallade Pensionsgruppen. Den har format en överenskommelse om att fortsätta utreda utformningen av pensionssystemet. Överenskommelsen berör fyra punkter:

  • utformningen av pensionsbromsen,
  • förändring av AP-fonderna,
  • premiepensionssystemet, samt
  • möjligheten att arbeta längre.

Jag har inga större synpunkter på att man vill förändra hur pensionsbromsen slår till. Vad man vill uppnå är att effekten av inbromsningen blir mjukare och att man ska slippa ständigt ”tvärnitande”. Här är parterna inom pensionsgruppen ganska överens. De känner alla hur dagens pensionärer jagar dem med förtvivlad ilska när pensionerna sjunker från en dag till annan. Partierna har inte råd att stöta sig med dem. En förändring kommer därför att ske.

Jag har svårare att förstå syftet med förändringarna av AP-fonderna. Jag läser formuleringarna i överenskommelsen men förstår ändå inte. Det kanske säger mer om mig än om dokumentets skribent/er. Jag har heller inte satt mig in i den eventuella debatt/diskussion som skett kring detta.

I överenskommelsen skrivs väldigt kortfattat om vad man vill uppnå med premiepensionssystemet. Det kanske speglar de motsättningar som finns mellan partierna i den frågan. Socialdemokraterna har öppnat för att sänka (eller helt ta bort) den andel av inkomsten (idag 2,5 % av det totala 18,5) som avsätts för premiepensionen. Det motsätter sig de borgerliga partierna. Däremot finns väl en större samsyn kring problemet med att så få av de blivande pensionärerna gör aktiva val när det gäller placeringen av sitt pensionskapital.

När det gäller den fjärde punkten att skapa ett längre arbetsliv är jag, milt sagt, besviken över ambitionsnivån. Man vill ta upp diskussioner med arbetsmarknadens parter kring de arbetandes drivkrafter för att arbeta längre. Underförstått vill man att parterna ska undanröja kollektivavtal som möjliggör för anställda att ta ut tjänstepension ”för tidigt”.

IF Metall har skrivit avtal om deltidspension för att möjliggöra för arbetande inom industrin att gå i delpension från 60 års ålder. Syftet med detta är att möjliggöra för fler att arbeta längre. Frågan är hur parterna i pensionsgruppen ser på en sådan lösning. Anser man att den ger felaktiga signaler?

Det enda konkreta som finns är att man vill att det ska vara möjligt att med stöd av lagen om anställningsskydd kunna arbeta till 69 års ålder. Det är knappast förvånande att det förslaget kommer. Det är enkelt att genomföra och kan säkert gynna vissa grupper av arbetstagare med både viljan och hälsan att fortsätta att arbeta. Men …

Det finns inga skrivningar om att diskutera med parterna om hur man ska skapa ett bättre arbetsliv som möjliggör för fler att ta sig fram till pensionsålderna i ett friskare skick. Inom flera branscher slås människor ut redan långt före 65-årsåldern. Det handlar om stora grupper människor som faktiskt inte kan förlänga sitt arbetsliv, hur gärna de än skulle vilja det. Men hälsan sätter stopp för det.

Här borde det finnas mycket att göra för att öka antalet arbetade timmar.

Men … inget …

Länkar: Arbetet, ingenjören, Publikt, dn.seSvD, SvD, di.se, SvD, SVT, di.se, SvD, dn.se

Pensionärerna betalar priset


Svenska Dagbladet har låtit Pensionsmyndigheten beräkna vilka effekter, den så kallade, pensionsbromsen får på de utgående pensionerna. Myndigheten har beräknat att den genomsnittlige pensionären under perioden 2010 – 2018 får sin inkomst minskad med drygt 47.000 kronor.

Det handlar med andra ord om stora pengar för de som svårligen kan kompensera sig för detta. Det är klart att denna effekt av pensionssystemet diskuteras av de som direkt drabbas av pensionssystemets säkerhetsventil. Det var ju inte på detta sätt som det nya pensionssystemet presenterades en gång i tiden.

Beräkningar tyder på att pensionsbromsen kommer att slå till under många år framöver. Pensionsbromsen finns till för att säkerställa pensionssystemet förmåga att hela tiden betala ut pension till pensionärerna. På det sättet fullgör den sin funktion.

Men det är klart att det är besvärande för de politiska partierna att pensionsgruppen ser hur deras utbetalda pensionsmedel minskar. Särskilt så här året innan allmänna val. Pensionärerna är nämligen plikttrogna och anser det viktigt att gå till valurnorna. Partierna i pensionsgruppen kommer därför finna en annan konstruktion av pensionsbromsen.

Hur den lösningen kommer att se ut återstår väl att se. Socialdemokraterna vill minska den andel som går till premiepensionen (PPM) – de borgerliga partierna vill det inte. Man kommer alldeles säkert att finna någon sorts kompromiss i frågan.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, Arbetet, Aftonbladet, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Håkan Svärdman

Om pension för LO:s medlemmar


För ett par år sedan kom en rapport med namnet ”Pensionsreformen i halvtid” från LO om dagens allmänna pensionssystem. Rapporten visade, bland annat, att de blivande pensionärerna skulle behöva arbeta två år längre för att få en pension på samma nivå som prognoserna var tio år tidigare.

Rapporten var viktig för mig eftersom den tydligt visade konsekvenserna av de villkor som fanns i pensionssystemet. Den innebar att jag sedan dess försöker delta i debatten om det svenska pensionssystemet.

Förra veckan presenterade LO sin nya rapport ”Pensionsreformen i heltid”. Rapporten har sina utgångspunkter i de senaste årens erfarenheter och debatt kring pensionen samt att år 2020 omfattas alla pensionärer av dagens system. De med andelar i det tidigare ATP-systemet är då pensionerade.

Dagens pensionssystem, konstateras i rapporten, ligger helt utanför statsbudgeten. Pensionssystemet är finansiellt och ekonomiskt stabilt tack vare de demografiska och ekonomiska förutsättningar som politikerna beslutat om. Den ekomiska utvecklingen och medellivslängden påverkar nivån på den pension man kan tjäna in till. Pensionsnivån påverkas av hur många år man kan arbeta och hur medellivslängden utvecklas.

Om pensionssystemet går med ”underskott” inträder en balanseringsmekanism – bromsen – som gör att pensionssystemet till slut får balans. Bromsen sänker värdet av utgående pensioner och på intjänade pensionsrättigheter. Pensionssystemet är säkert till priset av att pensionärer och blivande pensionärer kan få lägre pension.

Då bedömningen är att bromsen kommer att ligga på under hela perioden fram till 2020 har man i rapporten granskat hur man kan få balans i systemet igen. Man har prövat tre sätt att få balans i pensionssystemet:

  • En exceptionellt god avkastning på aktier (20 %/år) skulle kunna bidra. Detta bedöms som högst orealistiskt.
  • En stark årlig sysselsättningsökning om 1 %¹ (innebärande 350.000 fler i sysselsättning jämfört med pensionsmyndighetens prognoser) skulle bidra men räcker inte till.
  • Slutligen har prövat man prövat en kombination av en sysselsättningsökning som ovan samt hälften av de arbetande arbetar två år ytterligare. Med detta skulle bromsen kunna slås av 2020.

I den matematik man använt har man utgått ifrån att i stort sett alla kan arbeta minst 45 år (eller 47). Verklighet ser ju, framför allt för LO:s medlemsgrupper, annorlunda ut. Bland LO:s medlemmar är det fler som inte orkar arbeta hela vägen fram till pension. Det är fler (särskilt bland kvinnor) som arbetar deltider och har korta anställningar.

Den sysselsättningsökning som behövs skulle kräva en mycket expansiv penning- och finanspolitik. För en tid sedan föreslog LO ett paket som skulle kosta 70 miljarder kronor och kunna generera litet mer än 100.000 nya arbetstillfällen. Det ger en bild av vilka insatser som krävs för att öka sysselsättning med över 350.000 nya jobb.

Det innebär att risken är uppenbar att LO:s medlemsgrupper blir förlorarna i dagens pensionssystem. Det kommer att krävas omfattande reformer för att möjliggöra för fler att arbeta längre. LO-förbunden kommer nog även att få arbeta för att få in mer pengar i tjänstepensionssystemen. Det är ju också en metod för att säkerställa en bättre pensionsnivå.

¹Med detta menas att den procentuella andelen av hela befolkningen som är i arbete ökar.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SvD, SvD, Ekot, SVT

%d bloggare gillar detta: