Bloggarkiv

A-kassan – en viktig del i välfärdssystemet


Eva Nordmark, ordförande TCO, skriver om sin besvikelse över att regeringen inte valde att förbättra arbetslöshetsförsäkringen. Eva skriver om att försäkringen inte längre fungerar som den var tänkt – en inkomstförsäkring som tryggade livet vid ofrivillig arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen har blivit till en grundtrygghetsförsäkring som gjort att endast en liten minoritet av arbetslösa har en ersättningsgrad om 80 %.

Ett stort antal fackliga organisationer, framför allt bland tjänstemännens organisationer, har valt att skaffa inkomstförsäkringar för sina medlemmar. Det innebär att stora grupper av fackliga medlemmar betalar flera gånger för ett rimligt inkomstskydd vid arbetslöshet:

  1. För det första betalar man genom att avstå löneutrymme till den så kallade arbetsmarknadsavgiften, en arbetsgivaravgift som arbetsgivaren betalar in till statsmakten men som sedan räknas av mot löneutrymmet.
  2. För det andra betalar man a-kasseavgift.
  3. För det tredje betalar man alltså en premie för inkomstförsäkringen.

Eva skriver vidare att det svenska socialförsäkringssystemet byggde på idén om inkomstbortfallsprincipen. Det gjorde att stora grupper av medborgare godtog ett högre skatteuttag i vetskap om att det fanns ett generöst socialförsäkringssystem som trädde in vid arbetslöshet, sjukdom etc. Det finns studier som visar på ett fortsatt starkt stöd för en solidarisk skattefinansiering av trygghetssystemen.

Men genom att dessa system inte längre är vad de var riskerar detta kontrakt mellan medborgarna och samhället att brytas. Eva skriver att …

Det är inte rimligt att tro att medborgarnas starka betalningsvilja kommer att vara för evigt när tilliten till försäkringen sviktar. Från TCO:s sida är inställningen glasklar: Alla löntagare måste ha rätt att få del av trygghetssystemen. Det har också visat sig historiskt vara till gagn för Sverige. Att höja taket i a-kassan är att visa att man tar denna del av den svenska modellen på allvar. I det sammanhanget beklagar vi djupt ytterligare ett år av sönderfall av a-kassan.

Eva har ju rätt i det hon skriver. Men jag kan inte låta bli att tro att detta är just vad den borgerliga regeringen vill uppnå. De sänkta skatterna har delvis finansierats genom förändringar i socialförsäkringssystemen. Inkomstbortfallsprincipen urholkas genom att de inte har värdesäkrats.

De sänkta skatterna möjliggör för vissa inkomstgrupper att skaffa sig egna försäkringar när de offentliga systemen inte längre kan ge inkomsttrygghet vid ofrivillig arbetslöshet och sjukdom. Detta i sin tur kan leda till att allt större grupper inte längre är villiga att betala till de gemensamma systemen. De klarar sig bättre själva.

Så eroderar man socialförsäkringssystemet och inför sakta ett helt privatiserat system.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Höj taket i a-kassan!


Höj taket!

TCO-tidningen rapporterar att Lars Calmfors, respekterad som frispråkig nationalekonom, anser att taket för högsta ersättning i arbetslöshetsförsäkringen borde höjas rejält. Han säger till tidningen att …

Min personliga värdering är att vi har kommit ned för lågt vad gäller ersättningsgraden nu. Taket i a-kassan ligger nu mycket lägre i förhållande till lönerna än tidigare. Det ger enligt mina värderingar löntagarna ett allt för dåligt försäkringsskydd vid arbetslöshet.

Det borde ske en ordentlig uppräkning och man borde indexera taket till lönerna att ersättningsgarden inte urholkas. Det tycker jag absolut.

Vidare förespråkar han en modell där ersättningen är högre i början av arbetslöshetsperioden och sedan trappas ned. Ungefär såsom socialdemokraternas förslag till en reformerad arbetslöshetsförsäkring ser ut.

Lars är vidare kritisk till utvecklingen med att vissa fackförbund skaffat sig egna inkomstförsäkringar. Han menar att det innebär en privatisering av arbetslöshetsförsäkringen och att man bakvägen behåller de differentierade arbetslöshetsavgifterna i a-kassan.

Slopa tanken på ett femte jobbskatteavdrag


Fem fackliga förbundsordföranden (inom samarbetet 6F – Fackförbund i samverkan) argumenterar på Aftonbladet debatt för att inte införa ett femte jobbskatteavdrag. De menar att en sådan reform inte kommer att minska arbetslösheten. I stället borde man genomföra större satsningar på att bygga och underhålla den svenska infrastrukturen. De vill även se satsningar på ett ökat bostadsbyggande. De vill även att taket i arbetslöshetsförsäkringen höjs. De avslutar sitt inlägg med att påpeka att …

Genom att bland annat använda pengarna från ett femte jobbskatteavdrag och i stället investera i Sverige skulle många av de familjer som idag lever på marginalen få det bättre. Effekten av investeringar och utgiftsökningar är generellt sett större än vid skattesänkningar. Investeringar ökar aktiviteten i ekonomin och leder till ökad sysselsättning.

Vi ser på höstens budget, precis som på nästa års riksdagsval, som ett val mellan å en sidan en aktiv investeringspolitik för fler jobb och å andra sidan en passiv skattesänkarpolitik som dränerar välfärd och infrastruktur. Det är helt enkelt dags att slopa tanken på ett femte jobbskatteavdrag.

Ekot rapporterar kort om hur socialdemokratiska företrädare önskar se en reviderad syn på hur partiet ska förhålla sig till det femte jobbskatteavdraget. Dagens Industri har talat med Fredrik Olovsson som försvarar partiledningens ståndpunkt i frågan. Men jag tror dock att partiledningen kommer att behöva fundera kring skattefrågan inför valrörelsen.

Samtidigt med detta har tidningen Aftonbladet tagit ställning. De bedriver en kampanj emot Moderaternas femte jobbskatteavdrag. Kring 50.000 personer har skivit under tidningens upprop om att hellre satsa på skolan än att sänka skatterna ytterligare.

Länkar: Aftonbladet debatt, Ekot, di.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Martin Moberg, Markus Mattila

Alliansväljarna vill höja a-kassan!


LO, TCO och Saco har låtit Novus genomföra en undersökning om allmänhetens inställning till nivån på ersättningen från A-kassan. Undersökningen visar att över 66 % av allianssympatisörerna vill se en höjning av inkomsttaket. Bland de 208 moderatsympatisörer som svarat vill än fler, 67 %, ha en höjning. Bland sympatisörerna till den rödgröna oppositionen vill 86 % ha en höjning. Ordförandena för de tre organisationerna säger i det gemensamma pressmeddelandet att …

Regeringen måste se till att en höjning av taket i a-kassan finns med i höstens budget. En bra försäkring vid arbetslöshet är en självklar del i den svenska välfärdsmodellen, en modell som alla hyllar. Vår undersökning visar att en bred majoritet av allmänheten, också allianssympatisörer, nu vill se en höjning.

Stämmer undersökningens resultat kommer det dock att vara svårt för regeringspartierna att fortsatt vara emot en reformering av arbetslöshetsförsäkringen. I dagsläget är det väl Moderaterna som hårdast motsätter sig en höjning av den högsta möjliga ersättningen som en arbetslös ska kunna få. Eftersom de är störst av regeringsarbetet och dominerar regeringspartierna slår detta ställningstagande mot samtliga.

En reformering av arbetslöshetsförsäkringen har alla möjligheter att bli en viktig pusselbit fram till valseger hösten 2014.

Länkar: SvD, Saco, dagens arena

Andra som skrivit: Mats Essemyr, Martin Moberg, Leine Johansson

Calmfors har fel


Har han fel?

För några veckor sedan presenterade IFAU en rapport som fastslog att den borgerliga regeringens reformer gällande a-kassan och jobbskatteavdrag inneburit vikande löneutveckling. Jag kommenterade rapporten i något ifrågasättande ordalag ett par dagar senare.

I ett debattinlägg den 16 juni kommenterar representanterna för TCO Göran Zettergren (chefsekonom) och Roger Mörtvik (samhällspolitisk chef) IFAU:s rapport. De är starkt kritiska till de slutsatser som rapporten förmedlar. Göran och Roger menar att studien har så stora brister att det överhuvudtaget inte går att dra de slutsatser som forskarna gör. De har två huvudsakliga invändningar emot IFAU:s rapport:

  • En central del i den tes som förs fram är att en sänkt ersättning till de arbetslösa ska ha haft en avgörande effekt på lönebildningen. Problemet är bara att IFAU:s datamaterial inte omfattar uppgifter om vilka individer som faktiskt påverkas av förändringar i ersättningsgraden. Istället hittar man på en teoretisk ersättningsgrad baserad på antagandet att samtliga individer berörs fullt ut.
  • Ändå är vår allvarligaste invändning mot forskarnas slutsatser att man inte tar någon hänsyn vare sig till produktivitetsutvecklingen i ekonomin eller till den effekt som hela den finansiella krisen haft på lönebildningen. Detta är uppseendeväckande då produktivitetsutvecklingen är helt avgörande för löneutvecklingen även i den teoretiska modell som studien bygger på.

Göran och Roger skriver avslutningsvis att …

Att inte ta hänsyn till produktivitetsutvecklingen i ekonomin, inte nämna finanskrisen en enda gång och inte bry sig om att kommentera att de data man har att tillgå inte tar hänsyn till hur a-kassan faktisk fungerar är inget annat än anmärkningsvärt. Detta behöver belysas och diskuteras. Därför skriver vi denna artikel.

IFAU:s rapport fick stort genomslag i media då den presenterades. Jag har dock sett väldigt få kommentarer (inga alls egentligen) på TCO:s kommentar på den. TCO synes, enligt mig, ha ganska relevanta invändningar emot den studie som IFAU skrivit. Är det därför som rapportförfattarna inte bemödat sig om att gå i svaromål?

Fler som skrivit: Göran Zettergren

Förändring av arbetslöshetsförsäkringen


Tomas Tobé, ordförande (M) i Riksdagens arbetsmarknadsutskott, har idag skickat upp en testballong. Han föreslår att det, så kallade, arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen ska ersättas av ett ”inkomstvillkor”. Moderaterna föreslår att den som visar att man haft en genomsnittlig månadsinkomst om 8.000-10.000 kronor under sex månader ska kunna kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.

Det är uppenbart att en sådan förändring skulle göra det enklare för flera grupper på arbetsmarknaden. I flera av de artiklar som refererar förslaget pratar Tomas Tobé om gruppen nattarbetande sjuksköterskor. Spontant kan jag också se stora grupper som får det än svårare att kvalificera sig till ersättning. Med tanke på nivån på den kvalificerande månadslönen kan jag se att arbetande inom service- och offentliga näringar kan få det svårt. Där finns låga (ja faktiskt!) ingångslöner och mycket deltidsarbete och korta påhugg.

Huruvida Moderaternas förslag innebär en förbättring år ju svårt att se idag. För lågavlönade, deltidsarbetande och med många och korta anställningar riskerar detta förslag att innebära en försämring.

Vi får väl se var denna försöksballong tar vägen. Det kan ju bli som så att den bara spricker, högt däruppe i atmosfären, med ett ”poff” och aldrig mera hörs av.

Länkar: dn.se, di.se, Rapport, Ekot, Ekot, E24, ka.se, da.se

Andra som skrivit: Ylva Johansson, Peter Johansson

Industribloggare: Kaj Raving, Leine Johansson

%d bloggare gillar detta: