Kategoriarkiv: Utbildningspolitik

Kommunalt ansvar för skolverksamheten


Ebba Östlin (S-märkt utbildningspolitiker) skrev för några dagar sedan om att det är kommunerna som har det yttersta ansvaret för att elever kan gå i en bra skola. Därför är det också rimligt, menar hon, att det är just kommunerna som har beslutsrätten över vilka skolor som etableras.

Ebba beskriver en situation där organisationer och företag står på kö för att etablera sig i mer välbärgade delar av ”hennes” kommun Botkyrka. När de kommunala företrädarna försöker få samma organisationer att i stället etablera sig i mindre välbärgade områden svalnar uppenbart intresset snabbt. Ebba skriver vidare att …

Till skillnad från de friskolor som startade på 1990-talet, där den pedagogiska ambitionen stod i centrum, har de senaste årens explosion av friskolor främst varit koncerner. Det har lett till en massiv överetablering av friskolor i storstadsområdena, framför allt i Stockholmsregionen.

Hon beskriver hur dagens system kan leda till en överetablering av skolor vilket drabbar den totala verksamheten. Kommunernas medel för skola räcker ju inte i all oändlighet vilket leder till att man gör prioriteringar och utarmning av skolors verksamhet.

Jag anser det vara fullt rimligt att kommunerna i sista hand äger beslutet om att tillåta etablering av en skola och dessutom får större möjligheter att styra var en etablering kan vara lämplig.

Bort med skatteavdraget för läxhjälp!


Regeringen kommer att föreslå att skatteavdraget för läxhjälp för elever i gymnasieåldern ska tas bort redan nästa år. Det är ett alldeles utmärkt förslag!

Den som tidigare läst mina blogginlägg vet att jag inte gillar skatteavdragen under namnen rut och rot. Jag har bara att acceptera att dessa avdrag blir kvar på kort sikt.

Allra mest har jag ogillat att den borgerliga regeringen lyckades genomföra skatteavdrag för läxhjälp för ungdomar som går i gymnasieskolen. Innan denna regel infördes accepterade Skatteverket att familjer kunde göra avdrag för barnpassning (vari undomar i högstadieåldern tydligen inräknades).

Jag ogillar djupt att samtliga personer som betalar skatt är med om att finansiera familjers, med företrädesvis högre inkomster, möjlighet att subventionera läxhjälp. Läxhjälp ska vara en hjälp som elever får efter behov – inte efter sina föräldrars betalningsförmåga! Detta system är rent otillständigt!

Nu gäller det bara att regeringen lyckas baxa detta förslag igenom riksdagen.

Länkar: SVT, politism, dagens arena, dagens arena

Barn i fel skola riskerar sina livchanser


För några dagar sedan rapporterade SVT om en undersökning från Skolverket. Den visar att andelen elever som inte fått godkänt i nionde klass har slagit nya rekord. 13,1 % av eleverna i nionde klass klarade inte sin behörighet till gymnasieskolan. Resultatet gäller de elever som lämnade grundskolan i våras.

Det som är särskilt alarmerande med resultaten är att skillnaderna är väldigt stora mellan olika skolor. Som det skrivs i artikeln

Barn till högutbildade föräldrar har alltid klarat sig bättre i skolan. Samma mönster finns i de flesta skolsystem i hela världen. Men skillnaderna i Sverige ökar, trots att kraven på likvärdighet anses så viktig i skollagen.

Bland barn till akademiker är det bara 5 procent som inte klarar gymnasiebehörighet. Har föräldrarna bara gymnasieutbildning ökar andelen barn till 15 procent, och bland barn till lågutbildade, är det hela 42 procent som inte får godkänt slutbetyg när de slutar nionde klass. Den siffran har enligt statistiken ökat med 25 procent sen 2005.

Det som ändå är positivt med denna undersökning är att den etniska bakgrunden har mindre betydelse än klassbakgrunden.

Skolverkets undersökning verkar bekräfta tidigare undersökningar. Den klassmässiga bakgrunden får allt ökad betydelse för hur olika elever ska lyckas. Barn som kommer från hem där föräldrarna har akademikerbakgrund är de som klarar sig allra bäst.

Resultaten från Skolverket kan inte anses som något annat än ett rejält misslyckande. Det är fruktansvärt att så många barn som kommer från lågutbildade familjer får så låga resultat efter de nio första åren i skolan. Det är samma ungdomar som kommer att ha svårast att få arbete till goda villkor.

Den borgerliga regeringen väljer att se detta misslyckande som att vissa elever väljer bort högre betyg och saknar vissa talanger. De säger att de minsann inte vill ”tvinga” dessa elever att genomgå fullständig gymnasieutbildning. De skapar en skola som effektivt kommer att minska möjligheten till ”klassresor”.

En sådan inställning kan aldrig vara ett ideal för socialdemokraterna. Det är klart att skolan är betydelsefull för hur människor förmår skapa sitt framtida liv. Då kan vi inte ha en skola som ger upp i förtid när det gäller några barn och ungdomar. Det gäller att förutsätta att alla elever vill lärande och att ge alla de förutsättningar som de behöver. Det var därför som socialdemokratin en gång i tiden drev igenom enhetsskolan.

Utmaningen idag handlar om hur vi åter kan skapa likvärdiga möjligheter för alla elever i en skolvärld där elever/familjer väljer vilken skola de önskar gå i och där vinst, snarare än elevers kunskapsutveckling, har blivit drivkraften för många utbildningsföretag.

Den ansvarige ministern vägrar trots åtta års regeringsinnehav ta något som helst ansvar för denna utveckling. Det är både skamligt som ett hån mot skolvärlden att Jan Björklund så enkelt tillåts undandra sig ansvar för den utveckling som vi ser i dagens svenska skola.

Ska man skratta eller gråta över Folkpartiets valfilm?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SVT, di.se, Aftonbladet, SvD, SVT, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Alliansens önsketänkande


Ordningsbetyg is the shit!

Det verkar som om Folkpartiet har fått en liten morot att foga till de borgerliga partiernas gemensamma valmanifest. De fyra partierna har blivit överens om att driva frågan om ett införande av ordningsbetyg i skolan. Hr. Jan Björklund är övertygad om att detta är en viktig reform för att skapa lugn och ro i skolan.

Representanter för lärarna delar inte riktigt den tron. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén säger att …

Alliansen är helt fel ute. Det är önsketänkande att det ska ge studiero. Lärarna kommer att betrakta det här som något som inte ger effekt och det kommer inte vara någon anstormning.

I denna fråga delar jag lärarnas uppfattning!

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot,

Om en konflikt mellan valfrihet och likvärdighet mellan skolor


Vilket mål är viktigast?

Under gårdagen läste jag ett debattinlägg skrivet av Kjell-Olof Feldt, förutvarande minister för socialdemokraterna. Han resonerar om den förändring som skett av den svenska skolan och de löften och utspel som de politiska partierna gör kring skolan och utbildningspolitiken.

Hans tes är inte att den största förändringen av den svenska skolan är införandet av friskolesystemet. Den stora förändringen är det fria skolvalet som medfört att föräldrar och elever fritt kan välja vilken skola som de vill gå i. Detta har gjort att ett antal skolor har utvecklat hög kvalitet och därmed har lockat fler studiemotiverade elever. Han skriver att ”den viktigaste faktorn bakom friskolornas framgångar har varit de motiv eleverna och deras föräldrar haft när de valde bort den kommunala skolan för en annan skola.”

Debatten om den svenska skolans problem som den manifesterats i Pisa-undersökningar har gjort att skolan har vuxit fram som ett mycket viktigt politikområde att vinna. Många lyfter fram att det fria skolvalet är det som skapar de stora problemen för den svenska skolan. Som allvarligast anges den segregation som friskolereformen har skapat. Kjell-Olof skriver att denna segregation inte är av vare sig etnisk, religiös, ekonomisk eller meritokratisk – möjligen kulturell.

Det finns nu knappast något politiskt parti som driver frågan om att det fria skolvalet ska avskaffas. Samtidigt vill politikerna verka för att minska effekterna av den segregation som uppstått. Men, som Kjell-Olof skriver,

… så länge valfriheten består kommer de skolor, som redan lyckats, att fortsätta att ligga före i konkurrensen om elever med de egenskaper som behövs för att göra en skola bra. Och de skolor som tyngs av svagt studiemotiverade elever eller få svensktalande elever – eller en kombination av dessa – har ett underläge som inte skolan själv kan upphäva, även om lärarlönerna höjs och speciallärarna blir fler.

Han frågar sig, tillsammans med många andra, hur de motstidiga kraven på ökad likställighet mellan skolor ska uppnås samtidigt med bibehållandet av det fria skolvalet.

Jag måste medge att det är en rimlig undran som Kjell-Olof Feldt markerar i sitt inlägg. Kan man verkligen både äta kakan och ha den kvar?

Länkar: SvD, Ekot, Ekot, ekuriren, Aftonbladet ledare, SvD, SvD, dagens arena, di.se, SVT, Ekot, dn.se, Ekot, dn.se, dn.se, SVT, SvD, Lärarnas tidning

Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson

Läxbranschen omsätter mångmiljonbelopp


Svenska Dagbladet rapporterar att ”läxbranschen” idag omsätter allt mer pengar. Med stöd av avdragsrätt – läx-rut – kan föräldrar med några kronor över inhandla studiestöd åt sina barn. Tidningen skriver …

I Danderyd använde 19 procent av invånarna rut-avdraget någon gång under förra året. Följt av Lidingö, Täby och Nacka ligger kommunen i topp i länet när det gäller rut-användning – precis som kommunerna ligger på topplistan över landets högsta snittinkomster.

Jag ogillar djupt denna form av skattesubvention. Samtliga skattebetalare är med om att finansiera detta men endast de med de högsta inkomsterna kan tillgodogöra sig frukterna av den.

Länkar: SvD, SVT, Aftonbladet ledare

En (S)-märkt studiesatsning


I snabb takt har socialdemokraterna presenterat två viktiga studiesatsningar. Den första handlar om att gymnasieskolan skall bli obligatorisk från och med 2018. Partiet vill att fler unga ska klara gymnasiet och därmed öka sina jobbchanser. Den andra handlar om en satsning på fler högskoleplatser och mer undervisningstid samt bättre lärarutbildning.

Satsningen på obligatoriskt gymnasium innebär även, som Stefan Löfven säger, att …

Vi behöver också fler speciallärare och specialpedagoger. Vi måste se till att fler kan få studiehandledning på sitt modersmål.

Det går inte att komma ifrån att det är nödvändigt med längre skolgång idag för att ha större möjligheter att få arbete och därmed egen försörjning. Det innebär förstås pedagogiska utmaningar för att hjälpa de elever som av olika skäl kan ha problem med skolgången.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Ylva Johansson, Jari Puustinen

Fler högskoleplatser


Fler ska få plats

Magdalena Andersson (S) argumenterar i ett debattinlägg för att det behövs en satsning på fler högskoleplatser. Hon säger att Socialdemokraterna kommer att verka för att ytterliga 16.000 kommer till på universitet och högskolor, att minska den sociala snedrekryteringen och några ytterliga åtgärder.

Socialdemokraterna föreslår:

  1. Fler ska studera
  2. Breddad rekrytering
  3. Lärosätena ska erbjuda fler relevanta sommarkurser
  4. Förbättrad kvalitet och högre kunskapskrav i utbildningar
  5. Genomgående arbetslivsanknytning
  6. Goda möjligheter att återkomma

Det finns ganska stora skillnader i de ambitioner som de olika politiska partierna har vad gäller utbildningspolitiken. Socialdemokraterna vill att fler får möjlighet att delta i högre utbildning. Då krävs även höga ambitioner vad gäller grund- och gymnasieskola.

Skillnaden finns också när det gäller hur framtidens arbetsmarknad ska se ut. De borgerliga partierna har en mer pessimistisk syn på det. Man tror att framtiden finns i fler arbeten som kräver låg formell kompetens (och därmed lägre krav på genomgången skolgång). Magdalena skriver i inlägget, bland annat, att …

En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera investeringar i utbildningsväsendet, eftersom utbildning och jobb hör ihop. Det krävs för att alla människor i Sverige som kan ska få möjlighet att jobba och göra rätt för sig.

Ja, det är verkligen viktigt att genomföra satsningar på högre utbildning och på att fler får chansen att utbilda sig på högskola/universitet. Därför behöver även de regionala högskolorna mer resurser – både för mer kvalificerad utbildning som att ta emot fler studenter.

Fler som skrivit: Monica Green

Kundförhållande och betygssättning


Svenska Dagbladet skrev igår om hur elevers föräldrar försöker påverka hur lärarna sätter betyg på sina barn. Sju av tio lärare som svarat på en enkät säger att föräldrar försökt påverka dem i hur de sätter betyg. Bo Jansson, ordförande Lärarnas Riksförbund, säger …

Lärare utsätts för ett enormt tryck när det gäller betygssättning. Det vittnar väldigt många lärare om. Att ett tryck kommer från eleverna ingår på något sätt i rollerna, men i dag ställer föräldrar krav på ett helt annat sätt än tidigare. Och även rektor utsätter lärare för ett tryck.

Och, det är klart, det handlar ju om stålar! Om inte föräldrarna får som de vill kan de ju ta sitt barn och elevpeng till en annan skola. Det finns ju ganska många rapporter som visar på en tendens där friskolor sätter högre betyg än vad resultaten i de nationella proven motiverar.

Är det verkligen så konstigt att den svenska skolan har vissa problem? Men denna fråga om det fria skolvalet och om hur elevpengen stimulerar ett visst (ska vi säga) osunt beteende är en högst explosiv fråga bland de politiska partierna. Knappast någon verkar vilja ta i den.

Men till slut måste det väl ändå ske? Förhoppningsvis …

Länkar: SvD, SvD, SVT, politism.se

Om skolans förlorade auktoritet


Johan Blomberg, gymnasielärare, är publicerad med ett till det fria skolvalet kritiskt debattinlägg. Han menar att skolan genom det fria skolvalet har förlorat all auktoritet gentemot eleven.

Eftersom elever betyder inkomster för skolorna gäller det att både få fler elever och att behålla de man har. Det gör man genom att presentera goda resultat (= höga betyg) och samtidigt inte ställa så hårda krav på eleven att denne väljer en annan skola.

Det finns ju sedan tidigare undersökningar som tydligt visar en tendens bland, så kallade, friskolor att ge högre betyg till sina elever än vad som är motiverat jämfört med de nationella proven. Då även de kommunala skolorna blivit allt mer beroende av skolpengen har denna tendens även börjat öka där, om än inte lika tydlig. Johan skriver vidare att …

I nuläget är skolans möjligheter att ställa krav på eleverna löjligt små. Att kräva att eleverna ska komma i tid, läsa läxor och uppföra sig i skolan jämställs tidvis med fascism. Att utsätta elever för den typen av krav kan vara riskfyllt för skolan då den kan bli av med sina kunder. Det bästa för skolan är alltså att låta lärarna göra det bästa av situationen, hålla kunderna nöjda. Om det krävs till och med ge eleverna betyg de inte förtjänar. Bara de inte känner sig besvikna och går med sin skolpeng någon annanstans.

I sitt inlägg skisserar han på två långsiktiga lösningar på detta problem. Nu är det knappast troligt att det går att finna en politisk majoritet för det första av hans alternativa lösningar. Möjligen att den andra vägen är mer framkomlig. Men den kommer i så fall att kräva en bred politisk överenskommelse. Med tanke på att de borgerliga partierna har lagt sig väldigt nära de förslag som socialdemokraterna har lagt kanske det finns förutsättningar för en bredare samsyn om skolans framtida behov.

Det fria skolvalet är en sådan fråga som inte kan lösas utan blocköverskridande samsyn. Förhoppningsvis kan den situationen uppkomma efter att de borgerliga partierna förlorat det kommande riksdagsvalet.

%d bloggare gillar detta: