Kategoriarkiv: Socialförsäkringsfrågor

Om borgerligt utanförskap


Tidningen Arbetet har tagit sig före att räkna på nivån på, det så kallade, utanförskapet. Tidningen har räknat på samma sätt som när de borgerliga partierna etablerade begreppet. Vad man funnit är att nivån på ”utanförskapet” inte har brutits. Det är något högre än när den borgerliga regeringen tillträdde hösten 2006.

Det finns ett par förändringar som kan vara intressanta. Det ena är att antalet människor registrerade som  sjukskrivna (sjukpenning, sjukersättning etc) har minskat. Å andra sidan har antalet arbetslösa ökat. Dessa två förändringar tar i stort sett ut varandra.

Arbetet har pratat med TCO:s samhällspolitiska chef Roger Mörtvik, som menar att det …

… inte hänt så mycket. Finanskrisen innebar en väldigt kraftig uppgång i arbetslösheten som gjorde det svårt för många att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom har man byggt in en rundgång i ersättningssystemen. Många har bara bytt kolumn från en sorts utanförskap till en annan.

Människor som tidigare var inne inskrivna i sjukförsäkringssystemet har i stället blivit inskrivna hos Arbetsförmedlingen eller de kommunala socialkontoren. Men det betyder inte att de kommit närmare ett arbete än innan omläggningen av politiken. Regeringen har dock själva börjat använda ett alternativt att räkna på utanförskapet – helårsekvivalenter.

Bertil Holmlund, nationalekonom, har varit kritisk till hur man definierat begreppet ”utanförskap” (både tidigare och nuvarande beräkningsgrund). Han säger …

Att mäta helårsekvivalenter i ersättningssystemen innebär att regeringen genom att göra det svårare att få a-kassa eller sjukpenning – och färre därmed får ersättning – kan minska det uppmätta utanförskapet, utan att sysselsättningen ökar.

Det som ändå är konstant är regeringens misslyckande med sin arbetsmarknadspolitik. Arbetslösheten, särskilt den långvariga, har ökat under tid i Rosenbad. Vackra omskrivningar och överslätande uttalanden kan inte förändra detta.

Länkar: ArbetetArbetetArbetetArbetet, Tidningen Vision, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Martin Moberg

Anders Borgs trolleritrick


Kjell Rautio

Kjell Rautio har skrivit ett viktigt debattinlägg på Dagens Arena och på LO-bloggen. I inlägget berättar han hur den borgerliga regeringen har finansierat sina omfattande skattesänkningar. Den borgerliga regeringen har genomfört en politik som inneburit att socialförsäkringssystemet idag går med stora överskott.

Genom regelförändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna överstiger de premier som arbetsgivarna betalar in till staten vida de utgifter som systemen har idag. Dessa överskott har staten använt till att finansiera de genomförda skattesänkningarna.

Socialförsäkringssystemet byggdes en gång i tiden upp genom trepartsöverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och staten. Löntagarna accepterade genom avtal med arbetsgivarna att använda en del av löneutrymmet till förbättringar av socialförsäkringarna. Dessa genomfördes sedan av regering och riksdag. Arbetsgivarna, i sin tur, betalade in premierna för försäkringarna till staten. På detta sätt byggdes ett system upp för finansiering av socialförsäkringssystemet.

I takt med att det kollektiva minnet av dessa överenskommelser falnat bort har regeringar av olika kulör kunnat förändra regelverket i de olika försäkringarna. De har oftast inneburit att staten använt försäkringarna som dragspel för att minska på statens utgifter. På samma sätt kommer ibland påstötningar från arbetsgivarrepresentanter om att man måste befria företagen från denna betungande ”skatt”.

Aldrig nånsin har det förekommit i debatten att löntagarna skulle kompenseras för de löner de en gång har avstått.

Genom att de senaste regeringarna har använt avgifterna för socialförsäkringarna till andra syften urholkar man på sikt finansieringen av det svenska socialförsäkringssystemet. Löntagarna som bidragit till uppbyggnaden av våra socialförsäkringar får betala två gånger. Först genom att få avstå från löneökningar och sedan genom försämrade förmåner i socialförsäkringarna utan att kompenseras med högre lön.

Fler som skrivit: Kjell Rautio

Hälften av läkarintygen har brister


Under söndagen fick en nyhet från TT god spridning bland olika nyhetsmedia. Karolinska Institutet har tydligen genomfört en studie om kvaliteten på läkarintyg/-utlåtanden. Enligt TT säger studien att en läkare av tre varje vecka upplever svårigheter när patienter ska sjukskrivas. De har särskilt svårt när det gäller att bedöma arbetsförmågan för personer som har varit sjuka länge.

Till dessa uppgifter kommer att Försäkringskassan anser att ett stort antal läkarintyg som varande undermåliga. Det i sin tur försvårar bedömningen om huruvida den sjuka är berättigad till sjukpenning eller ej.

I mitt arbete  ser jag ganska ofta just detta. Försäkringskasans handläggare beviljar inte sjukpenning eftersom sjukintyget inte tydligt nog förklarar varför man inte kan arbeta.

Det finns en motsättning mellan Försäkringskassans handläggare och den behandlande läkaren. Försäkringskassans handläggare kan försäkringen – läkaren kan bedöma huruvida man är sjuk, men är inte expert på försäkringens bestämmelser.

Idag har vi en försäkring som anger att det är läkaren som i detalj ska förklara varför en sjukskriven är förhindrad att arbeta. Läkaren ska, förutom vara expert på att ställa diagnos, vara expert på hur arbetsmarknaden ser ut och i detalj kunna sjukförsäkringen och de juridiska komplikationer det innebär för den sjuke om läkaren inte fullgör sina skyldigheter.

Det finns all anledning att se över hur man ska bedöma hur ett sjukdomstillstånd förhindrar en person att utföra sitt arbete. Dagens regler gör att många människor inte tillerkänns sjukpenning eller i onödan får vänta på den ersättning man faktiskt hade rätt till.

Länkar: Ekot, SVT, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Mikael Dubois

Förläng tiden med sjukpenning


TCO presenterade igår ett förslag till en reformerad sjukförsäkring. Vad jag förstår av hur förslaget presenterats försöker TCO uppnå tre mål med deras förslag:

  • Bättre trygghet för egenföretagare, kombinatörer, de som har kontinuerliga visstidsanställningar hos flera arbetsgivare och för de som studerar.
  • Minskade arbetsgivarkostnader för korttidssjuka och starkare drivkrafter för arbetsgivarna att sitt rehabiliteringsansvar.
  • Effektivare rehabiliteringskedja.

Det verkar som om organisationen åter har presenterat ett förslag som ska lösa upp knutar mellan de olika politiska blocken i riksdagen. TCO vill minska arbetsgivarnas kostnader för den korta sjukfrånvaron (som är svår att påverka) kombinerat med att stimulera deras möjligheter att uppfylla rehabiliteringsansvaret. Eva Nordmark, ordförande i TCO, säger …

Vi vill också att arbetsgivare som sköter sitt rehabiliteringsansvar för sjukskrivna ska premieras. Arbetsgivare som inte sköter sitt ansvar för rehabilitering bör dock betala sanktionsavgifter eller stå för en andel av sjukpenningkostnaderna för längre sjukfall.

TCO har vidare ett antal förslag som ska förbättra situationen för de arbetstagare som har andra anställningsformer än tillsvidare (fasta). Vidare ska samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan förbättras.

Av det jag kan se är ju förslaget väl värt att diskutera. Jag är av den uppfattningen att det behövs bättre fungerande rehabilitering av de som blivit långvarigt sjukskrivna. Det är klart att arbetsgivarna blir betydelsefulla i en sådan process. Jag har därför ingen emot att förkorta sjuklöneansvaret för arbetsgivarna. Samtidigt behövs en ordning för att stimulera och underlätta arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar.

Det kan ske genom någon form av obligatorisk rehabiliteringsförsäkring eller, som TCO föreslår, ekonomiska sanktioner för de arbetsgivare som inte uppfyller rehabiliteringsansvaret.

Den borgerliga regeringens reformer har inte fungerat. Fortfarande har vi en situation där många långvarigt sjukskrivna nästan oändligt snurrar runt i de olika systemen. TCO:s förslag förtjänar verkligen att synas och diskuteras.

Länkar: Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, Publikt, Tidningen Vision, Arbetet, Kollega, TCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Åsa Forsell

Det är idioti och vansinne


Dagens Nyheter har samtalat med Maud Bergquist. Hon har varit sjukskriven i över tio år för fibromyalgi och stress. Hon hör till den växande gruppen av personer som är och har blivit utförsäkrade från sjukförsäkringen för andra gången. Det innebar att hon för andra gången hamnade i Arbetsförmedlingens program för ”arbetslivsintroduktion”.

Under detta program ska Arbetsförmedlingen tillsammans med den tidigare sjukskrivne utreda vilken arbetsförmåga som eventuellt finns. Programmet är 90 dagar långt (exakt den tid som krävs för att kunna återkomma till sjukförsäkringen). Drygt hälften av de som utförsäkrats första gången kommer tillbaka i sjukförsäkringen. Efter andra vändan är det drygt 70 % som åter ramlar tillbaka som sjukskrivna.

Av de övriga som inte hamnar i sjukförsäkringen är det en hög andel som erhåller försörjningsstöd och en liten mindre del som fått någon typ av anställning med ekonomiskt stöd.

Den borgerliga regeringen sade sig vilja minska utanförskapet och att människor skulle kunna vara sjukskrivna under långa tider. Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, säger sig vara nöjd med den reformerade sjukförsäkringen.

Jag vet inte vad han har att vara nöjd över. Fortfarande snurrar människor runt i detta system utan att få relevant stöd. Fortfarande fungerar inte den rehabilitering som de borde få för att möjliggöra en återkomst till arbetslivet. Maud Bergquist frågar …

Jag tycker att det är idioti och vansinne. Det stressar ihjäl folk. Och det innebär ju ingen förändring för dem som verkligen är sjuka. Jag skulle jättegärna vara frisk och gå och jobba, men när det inte funkar?

Ja, varför?

Länkar: dn.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg

Varför ökar sjukskrivningarna?


Sjukskriven?

Dagens Nyheter skriver i en artikel att Försäkringskassan kommer att utreda varför allt fler beviljas sjukpenning. Man kommer, bland annat, att utreda huruvida myndighetens policy för ”nöjda kunder” kan vara en bidragande orsak till denna oroande utveckling. Försäkringskassan ska utreda  …

Ytterligare en faktor som kan påverka sjukfrånvaron är hur Försäkringskassan tillämpar sjukförsäkringens regelverk. Myndigheten befinner sig i en stark förändring med ett tydligt fokus på verksamhetens värde för kunden och att kundens möte med Försäkringskassan ska upplevas positivt. Kan detta fokus ha haft en effekt på tillämpningen så att sjukfrånvaron påverkats?

En gång i tiden skapades ett socialförsäkringssystem som solidariskt skulle finansiera människors behov av stöd i händelse av sjukdom, arbetslöshet etc. Grunden för att skapa socialförsäkringssystemet utgick ifrån synen att alla kunde drabbas av sjukdom, bli arbetslös etc. Det var därför rätt att skapa obligatoriska system med solidarisk finansiering.

De borgerliga partierna drivs av en pessimistisk syn på människor innebärande att de väljer bort arbete om socialförsäkringarna är för generösa. De har därför valt att strama åt regelverket för att skapa drivkrafter för arbete. De ser människorna som drivna av egoistiska behov på en oreglerad marknad.

Den borgerliga regeringen har därför bestämt att Försäkringskassan (och andra myndigheter) ska bedriva sin verksamhet genom att betrakta dem de möter som ”kunder”. På marknaden gäller det att locka kunder till att köpa den vara man vill sälja. Många har säkert sett bilder som meddelar att ”kunden har alltid rätt”. Som säljande part gäller det att bemöta kunden på ett sådant sätt att man får sälja sin vara.

Någonstans blir det därför logiskt att inse Försäkringskassans utredningsdirektiv. Om man har perspektivet att kunden alltid har rätt kanske det blir logiskt att myndighetens anställda för lätt accepterar att människor är sjuka fast de (kanske) inte är det. Det blir som Peje Bengtsson, analytiker på Försäkringskassan, uttrycker det.

Det förs en diskussion om hur vårt kundfokus kan ha påverkat tillämpningen av sjukförsäkringens regler. Därför ska vi nu försöka göra en studie och se om det har skett en ändring i handläggarnas bedömningar.

På kort tid har den borgerliga regeringen lyckats plantera sin negativa syn människors drivkrafter från ord i lag- och myndighetstexter till myndigheters praktiska handling. De har lyckats med att plantera ”sanningen” att det finns allt för många sjukskrivna som egentligen inte är sjuka.

Länkar: dn.se, SvD, SVT

Fler som skrivit: Martin Moberg, Mikael Dubois,

Regeringens utförsäkringspolitik har nått vägs ände


Allt är väl!

För drygt en vecka sedan meddelade socialförsäkringsminister Ulf Kristersson att allt är väl med sjukförsäkringen. Regeringens reformer har, vare sig mer eller mindre, varit framgångsrik. Enda grandet i sjukförsäkringen var att de korta sjukskrivningarna ökar. Det gäller att få bukt med den så att den inte smittar ner försäkringen så att den långa sjukfrånvaron ökar igen.

I fredags replikerade Tomas Eneroth (S) på Ulfs inlägg. Tomas påminner om att ett stort antal

Sverige behöver en mänsklig sjukförsäkring!

människor har blivit utförsäkrade, tillbringat några månader hos Arbetsförmedlingen och i hög grad återkommit till sjukskrivning. Tomas skriver vidare att …

Cirka 75000 personer har hittills utförsäkrats ur sjukförsäkringen och ”erbjudits” att skriva in sig på arbetsförmedlingen. Mer än hälften av dem var så sjuka att de snart fick komma tillbaka till sjukförsäkringen. Nu ser vi hur människor utförsäkras för andra gången, inte ett dugg friskare, snarast tvärtom. Drygt en tredjedel av Kommunals utförsäkrade medlemmar förlorade mer än 5000 kronor per månad i samband med utförsäkringen. Ytterligare nästan lika många förlorade 2500 kronor per månad. Den ekonomiska oro det för med sig bidrar inte heller till möjligheten att tillfriskna och komma tillbaka till arbete. Det är också bara några få procent som har ett jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Tomas framhåller att vad de långvarigt sjukskrivna behöver för att komma åter i arbete inte är blinda administrativa tidsgränser. De behöver snarare riktiga rehabiliteringsinsatser och mindre av att skickas runt i systemet.

Gunvor G Ericsson (MP) trycker på tendenser i dagens ojämställda arbetsliv som viktig orsak till att sjuktalen åter ökar.

Gunvor och Tomas är överens om att regeringen har misslyckats med sjukförsäkringen.

Jag har ingen annan åsikt än dem! Det behövs verkligen en annan och bättre politik för att hjälpa människor tillbaka i arbete.

Länkar: SvD, SvD, SvD, TCO-tidningen, Arbetet, ArbetetTCO-tidningen

Fler som skrivit: Martin Moberg

En långsiktigt hållbar sjukförsäkring


Igår var socialförsäkringsminister Ulf Kristersson publicerad med ett debattinlägg om sjukförsäkringen. Han försvarar den borgerliga regeringens reformer av sjukförsäkringen och argumenterar för att förändringarna varit framgångsrika.

Han passar även på att kritisera de röd-gröna partiernas förslag kopplade till sjukförsäkringen. Ulf skriver, bland annat, att …

… Om oppositionen får möjlighet att dra bort sprintarna ur sjukförsäkringen hotar den korta sjukfrånvaron att förlängas kraftigt en gång till. Deras politik äventyrar också de lägre nivåerna på förtidspension som vi har uppnått efter många års arbete. De rödgrönas inkännande retorik i sjukförsäkringsdebatten döljer de verkliga följderna av deras förslag.

De borgerliga partiernas företrädare har en ganska pessimistisk syn på hur man kan få människor i arbete. De menar att det behövs två grundläggande verktyg – en morot (jobbskatteavdrag) och en piska (åtstramade regelverk i socialförsäkringssystemet) – för att motivera människor. Ulf Kristersson menar att deras politik har gjort människor friskare.

Detta är i sanning högst ifrågasatt. Kjell Rautio skriver i ett inlägg att …

Av dem som utförsäkras, efter att ha passerat den bortre parentesen i sjukförsäkringen, är ca 50-60 procent tillbaks i sjukförsäkringen efter ett år och då har de oftast dragit på sig ytterligare en ny diagnos. Ungefär 20 procent har dessutom långtidsparkerats på Arbetsförmedlingen, oftast som öppet arbetslösa eller som delatagare i något lågkvalitativt program. Endast 2 procent befinner sig i någon form av osubventionerat reguljärt arbete, och då räknas även korta och osäkra deltidsanställningar in (se ISF rapport 2013:6). Detta ”kravställande”, som Kjöller och andra borgerliga debattörer försvarar med näbbar och klor, har uppenbarligen inte haft avsedd effekt.

Den borgerliga regeringen genomförde sin politik för att åtgärda problem som inte längre fanns när de tillträdde. Sjuktalen hade minskat under flera år innan den borgerliga regeringen tog plats i Rosenbad.

Men det är klart att det fanns problem i sjukförsäkringen. Det fanns en gång i tiden en fungerande rehabilitering. Detta raserades i hög grad i efterdyningarna av den djupa 1990-talskrisen. Fortfarande finns ingen fungerande rehabilitering. Med den borgerliga politiken snurrar sjukskrivna och långtidsarbetslösa runt i systemet mellan myndigheter som inte har de verktyg de skulle behöva.

Den borgerliga politiken har inte fungerat. Väldigt många av de tidigare sjukskrivna har bara hamnat i långvarig arbetslöshet. I bästa fall med aktivitetsstöd, många med försörjningsstöd som kommunerna betalar ut.

Länkar: SvD, dn.se, dagens arena

Fler som skrivit: Kjell Rautio

Borgerlig skrämselpropaganda


I ett debattinlägg i Dagens Industri skrev socialförsäkringsministern och arbetsmarknadsministern att …

Höjda skatter för att finansiera höjda ersättningar kommer att leda till att långtidssjukskrivningarna ökar igen eftersom det blir mindre attraktivt att arbeta. Tar man dessutom bort tidsgränser i sjukförsäkringen är riskbilden mycket stor. Fler kan då fortsätta vara sjukskrivna år efter år utan att någon grundlig utredning av arbetsförmågan görs. Precis som det var före sjukförsäkringsreformen.

De påstår detta som om det vore en allmänt accepterad sanning. Problemet för de bådas resonemang är ju att det enbart är ett påstående – vare sig mer, vare sig mindre. De påstår vidare att med ett regeringsskifte så kommer sjukskrivna kunna vara det år efter år efter år …

Att sjuktalen (de långa sjukskrivningarna) hade börjat minska flera år innan det blev regeringsskifte 2006 väljer de att bortse ifrån. De väljer vidare att bortse ifrån att med deras system så har sjukskrivna hamnat hos kommunernas försörjningsstödskontor och i arbetsförmedlingens program för långvarigt arbetslösa och som varande långt från ett arbete. De väljer dessutom att bortse ifrån att redan nu är det allt färre sökande som nekas sjukersättning.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med det som var (och fortfarande är) det stora problemet med sjukförsäkringen. Det finns ingen fungerande rehabilitering för de långvarigt sjukskrivna. Det fanns sådant en gång i tiden. Men det systemet försvann i samband med den djupa krisen i det tidiga 1990-talet. Kommunerna och landstingen avvecklade sådant när de tvingades att spara i sina budgetar.

Den borgerliga regeringen har inte lyckats med vad de sade sig vilja åstadkomma. I debattinlägget sprider de endast snömos.

Länkar: di.se, dn.se

Andra som skrivit: Kjell Rautio, Kjell Rautio

A-kassan har blivit ett sämre skydd


Innehållet i arbetslöshetsförsäkringen

För en tid sedan intervjuades rikets statsminister av SVT:s Agenda. Man diskuterade bland annat det urholkade värdet i arbetslöshetsförsäkringen. Statsministern bekymrade sig inte särdeles mycket för det eftersom, som han sade i samtalet, att …

Det är själva grundskyddet som finns i a-kassan. Stora delar av arbetsmarknaden har sedan tilläggsförsäkringar av olika slag. Det kan man få via kollektivavtalen. Det tycker jag väldigt sällan beskrivs.

Av detta uttalande förstår man två saker. Det första är att statsministern anser det gott att arbetslöshetsförsäkringen numera enbart är ett grundskydd. Det andra man förstår är att Fredrik Reinfeldt är ganska okunnig om hur det kompletterande inkomstskyddet ser ut. Där det förekommer så är det de fackliga medlemmarna själva som finansierar detta skydd. Det finns inga kollektivavtal som innehåller någon inkomstförsäkring.

Det är vidare på det sättet att det endast är en tredjedel av arbetsmarknaden som har en inkomstförsäkring.  Det är vidare endast 7,3 % av dem som blir arbetslösa som får ersättning ur en sådan försäkring.

Det är framför allt i branscher som redan har en lägre arbetslöshet än genomsnittet som det finns inkomstförsäkring. Inom branscher med högre arbetslöshet har man av kostnadsskäl valt bort ett ytterligare inkomstskydd.

Mats Essemyr, utredare på TCO, säger därför att …

Inkomstförsäkringar kan inte tas till intäkt för att avstå från en höjning av takbeloppet i den vanliga a-kassan. En sådan höjning är fortsatt mycket angelägen.

Det har Mats verkligen rätt i!

Det är verkligen högst angeläget att reformera arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att den åter blir vad den var avsedd att vara – en omställningsförsäkring i händelse av ofrivillig arbetslöshet!

För att detta ska bli möjligt krävs att Moderaterna röstas bort från regeringsmakten. Därför blir nästa års allmänna val så viktigt!

Länkar: TCO-tidningen, di.se, di.se, etc, TCO-tidningen

%d bloggare gillar detta: