Kategoriarkiv: Arbetsmarknadspolitik
Arbetsmarknadspolitik eller geléhjärtan
Igår presenterade socialdemokraterna sitt förslag om en 90-dagarsgaranti för att hjälpa ungdomar till arbete, utbildning eller en kombination. Förslaget är ju inte nytt men presenteras nu som partiets viktigaste vallöfte. Man beräknar kostnaden för denna reform till 6 miljarder kronor. Man beräknar att 50.000 nya jobb, praktik- och utbildningsplatser skapas inom ramen för denna reform.
Tidigare har det meddelats att en sådan reform ska finansieras genom att den rabatt som arbetsgivare fått på de sociala avgifterna när de anställt ungdomar ska avskaffas. Denna reform har varit högeligen ifrågasatt och beräknas ha skapat väldigt få arbetstillfällen. Man har skänkt extra vinstmedel till företag som i alla fall skulle ha anställt unga människor.
Den borgerliga regeringen är, trots omvärldens skepsis till deras arbetsmarknadspolitik, övertygad om dess förträfflighet. De presenterade igår sin avsikt att fortsätta på den inslagna vägen. Man vill rabattera de sociala avgifterna ytterligare för de arbetsgivare som anställer ungdomar upp till 23 års ålder, men ta bort rabatten för de upp till 25 års ålder.
De unga moderaterna valde för sin del att slå ett slag för den borgerliga arbetsmarknadspolitiken genom att dela ut geléhjärtan till företag som anställt unga människor. Det var säkert ett trevligt inslag i valrörelsen och uppskattat av de mottagande företagen.
Fast åtgärden är säkert lika effektiv på att minska arbetslösheten såsom rabatterade sociala avgifter och halverad restaurangmoms.
Länkar: dn.se, di.se, SvD, Ekot, SVT, di.se, SvD, vlt, di.se, SvD, SvD, SVT, Ekot, Arbetet
Fler som skrivit: Martin Moberg
Höjd a-kassa med (S)-regering
Socialdemokraterna går till val på att förbättra arbetslöshetsförsäkringen på ett sådant sätt att fler löntagare faktiskt kan få 80 % av tidigare lön vid ofrivillig arbetslöshet. Det är ett bra förslag som gör omställningen från ett jobb till ett annat enklare och tryggare för de som betalar priset för arbetslösheten.
Moderaterna – å andra sidan – förfasar sig för en sådan reform. I deras ögon är arbetslöshetsförsäkringen ett bidrag endast till arbetsskygga och andra individer som inte vill arbeta. I deras värld innebär en bättre arbetslöshetsförsäkring endast att arbetslösheten ökar.
Men nu är ju Moderaterna det enda av riksdagspartierna som motsätter sig en förbättrad ersättning till de arbetslösa. Som det största partiet i alliansregeringen kommer de att blockera varje förslag från sina allianskamrater.
Vill man därför få en förändring till stånd kommer det att krävas en regering vari Nya Moderaterna inte ingår.
Traineejobb fixar jobbmatchen
Igår presenterade Socialdemokraterna ett förslag som både ska bidra till skapa arbeten åt ungdomar som hjälpa upp situationen inom äldreomsorgen. Man vill göra en satsning om 2,8 miljarder kronor till traineejobb för 20.000 ungdomar i äldre- och funktionshinderomsorgen.
Den borgerliga regeringen genom arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson hade ingen gott om att säga om denna satsning. Hon menade att det är otillständigt att staten helt subventionerar kostnaden i detta fall.
Det framgick inte om hon hade några andra formella invändningar emot förslaget.
Å andra sidan – skulle detta förslag lyckas fullföljas så innebär det en bättre satsning än de subventioner genom restaurangmoms och sociala avgifter som regeringen genomfört. Både i form av antal skapade arbeten och till en betydlig lägre kostnad för staten.
Så … jag kan fördraga att man satsar dessa medel i en så viktig samhällssektor som det ändå innebär i detta fall.
Länkar: ekuriren, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, ekuriren, dn.se, Arbetet, ka.se, Tidningen Vision
Fler som skrivit: Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Monica Green, Ylva Johansson
Får alla hjälp från dag ett i arbetslöshet?
För några dagar sedan svarade arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson på ett inlägg från Lernias VD Helena Skåntorp. Lernia framställde kritik emot hur arbetsmarknadspolitiken förs i Sverige. Lernia anser att allt för stort fokus ligger på de långvarigt arbetslösa.
Eftersom den långvariga arbetslösheten inte sjunker kan man ju med visst fog hävda att politiken varit misslyckad. Lernia föreslog ett paket åtgärder som skulle göra att nyligen arbetslösa snabbare skulle komma i arbete. Därmed skulle gruppen långtidsarbetslösa kunna minska.
Ministern bekräftade bilden av att fokus ligger på de personer som ligger längst ifrån möjligheten att kunna få ett arbete. Samtidigt låter hon påskina att, minsann, alla arbetslösa får stöd ifrån första dagen. Därmed finns inget behov av några som helst reformer av den art som Lernia föreslog. Vad regeringen hittills har utfört är endast av godo och låter sig icke kritiseras,
Jag vill hävda att ministerns syn på frågan verkar något förskönande. Fas3 (eller om man vill kalla det för sysselsättningsfasen) har blivit till en formidabel återvändsgränd för ett växande antal långtidsarbetslösa. Av dessa är det ett ökande antal som får sin försörjning genom försörjningsstöd (eller får inget ekonomiskt stöd alls).
Jag tycker att det fanns en del poänger i Lernias inlägg. Så synd att den högvälborne arbetsmarknadsministern så lätt avfärdar dess tankar.
Om ett slött regelverk som inbjuder till missbruk
Verkligheten som den speglas i Johannas reportage är knappast hedrande för Sverige. De har fått arbete till en minimal inkomst och har i stort sett hållits i förvar på sin arbetsplats.
På ledarplats kritiseras den borgerliga regering, som tillsammans med Miljöpartiet, har genomfört reformen. Det är inte första gången som det larmas om att det förekommer missbruk av lagstiftningen. I ledaren skrivs att …
Larmen om missbruk i reformens spår har ljudit i flera år, men regeringen var länge stendöv för förslag om skärpt lagstiftning. 2013 började man motvilligt backa. Men det är tveksamt om de föreslagna ändringarna gör någon väsentlig skillnad. Exempelvis borde det utredas, även om det är snårigt, om man kan göra det arbetsbjudande som den anställda får, rättsligt bindande.
Flera fackliga organisationer kräver att det anställningserbjudande som arbetsgivaren bifogar ansökan om arbetstillstånd blir rättligt bindande. Idag kan man inte komma åt de arbetsgivare som i efterhand betalar betydligt sämre och där arbetsförhållandena inte blir som lovat. Det är endast i de fall som företagen har tecknat kollektivavtal och där de berörda är fackliga medlemmar som fackliga organisationer i efterhand kan göra något.
Länkar: Expressen, Politism, Expressen, Expressen, Expressen, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Roger Jönsson, Ylva Johansson, Roger Jönsson
Om att minska tillflödet av långtidsarbetslösa
Jag har läst en debattartikel av Helena Skåntorp, vd och koncernchef Lernia. Hon gör i sitt inlägg ”reklam” för Lernias vitbok vari man föreslår sju punkter för en effektivare arbetsmarknadspolitik.
I inlägget kritiseras fundamentet för Arbetsförmedlingens uppdrag. Trots att fokus och majoriteten av insatserna ligger på långtidsarbetslösa (och andra som befinner sig långt från arbete) minskar inte andelen långvarigt arbetslösa. Trots att en del långvarigt arbetslösa försvunnit i andra åtgärder (som sjukersättning, pension eller aktivitetsersättning) fylls gruppen hela tiden på.
Helena skriver att genom ett förändrat fokus på arbetslöshetspolitiken borde man kunna minska tillflödet till gruppen långtidsarbetslösa. Genom fler åtgärder/aktiviteter som gör att nyarbetslösa och människor som står nära arbetsmarknaden kommer i arbete borde gruppen långtdsarbetslösa kunna minskas.
Helena är samtidigt noga med att påpeka att man inte ska glömma bort de långvarigt arbetslösa och de som behöver längre insatser för att komma i arbete.
Jag kan dela Lernias kritik av hur arbetsmarknadspolitiken förs. Det är ett klart misslyckande för staten/samhället/regeringen att gruppen långtidsarbetslösa växer. Jag kan även dela Lernias uppfattning kring att anlita kompletterande aktörer och om hur myndigheten Arbetsförmedlingen genomfört sina upphandlingar.
Genom det sätt som regeringen har utformat uppdraget för Arbetsförmedlingen har fokus varit att upphandling ska ske till varje lågt pris som helst. Myndigheten har inte haft resurser och kraft till följa upp de resultat som blivit följden av upphandlingen. Lycksökare och mindre seriösa aktörer har getts möjlighet att tjäna stora pengar på samhällets och de arbetslösas bekostnad. Ska vi ha ett system med ”kompletterande aktörer” borde upphandling ske med fokus på genomförda resultat och att hålla nere antalet aktörer.
Det finns en del i debattinlägget och vitboken som arbetsmarknadspolitiker borde ta till sig. Framför allt om att politiken borde inriktas på att snabbare ge nytillkomna arbetslösa de verktyg de behöver för att komma i arbete.
Fler högskoleplatser
Fler ska få plats
Magdalena Andersson (S) argumenterar i ett debattinlägg för att det behövs en satsning på fler högskoleplatser. Hon säger att Socialdemokraterna kommer att verka för att ytterliga 16.000 kommer till på universitet och högskolor, att minska den sociala snedrekryteringen och några ytterliga åtgärder.
Socialdemokraterna föreslår:
- Fler ska studera
- Breddad rekrytering
- Lärosätena ska erbjuda fler relevanta sommarkurser
- Förbättrad kvalitet och högre kunskapskrav i utbildningar
- Genomgående arbetslivsanknytning
- Goda möjligheter att återkomma
Det finns ganska stora skillnader i de ambitioner som de olika politiska partierna har vad gäller utbildningspolitiken. Socialdemokraterna vill att fler får möjlighet att delta i högre utbildning. Då krävs även höga ambitioner vad gäller grund- och gymnasieskola.
Skillnaden finns också när det gäller hur framtidens arbetsmarknad ska se ut. De borgerliga partierna har en mer pessimistisk syn på det. Man tror att framtiden finns i fler arbeten som kräver låg formell kompetens (och därmed lägre krav på genomgången skolgång). Magdalena skriver i inlägget, bland annat, att …
En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera investeringar i utbildningsväsendet, eftersom utbildning och jobb hör ihop. Det krävs för att alla människor i Sverige som kan ska få möjlighet att jobba och göra rätt för sig.
Ja, det är verkligen viktigt att genomföra satsningar på högre utbildning och på att fler får chansen att utbilda sig på högskola/universitet. Därför behöver även de regionala högskolorna mer resurser – både för mer kvalificerad utbildning som att ta emot fler studenter.
Fler som skrivit: Monica Green
Om regeringens prioritering
SVT rapporterar att stora delar av det av EU avsatta stödet till regioner med hög ungdomsarbetslöshet brinner inne. Sverige skulle annars vara berättigat till ett stöd om 1,1 miljarder kronor.
Av vissa budgettekniska skäl väljer regeringen att endast betala ut knappt 25 miljoner kronor för 2014 och något mindre nästa år. Arbetsmarknadsministern medger att orsaken delvis är att finna i att budgettaket annars skulle ha överskridits.
Frågan är då vilka ytterligare skäl som kan finnas för regeringen att inte utnyttja EU-medlen. Regeringen burkar ju annars predika arbetslinjens lov i nästan alla sammanhang.
Länkar: SVT, Aftonbladet ledare
Fler som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige
Om det goda i att sänka löner
Arbetsgivarorganisationen Almega har presenterat en ny rapport som, enligt dem, visar att 346 000 personer i Sverige har en svag arbetsmarknadsförankring. Med stöd av rapportens slutsatser argumenterar man för att fler personer borde arbeta på en lägstalön och att man ska vara väldigt försiktiga med fortsatta höjningar av de lägsta lönerna. Sålunda borde fler personer kunna få en första anställning och därmed på sikt gå vidare till bättre betalda arbeten.
LO invänder, inte särskilt förvånande, emot Almegas uppfattning i frågan. Agneta Berge menar att det skulle drabba personer som redan lever på ganska små ekonomiska marginaler. Ett gott exempel på det är ju USA där väldigt många människor har fastnat i ett låglöneträsk och framlever sina liv som ”working poor”.
Det är litet intressant att just de lägsta lönerna röner sådant förhållande stort intresse bland makthavarna. Det finns ju politiskt stöd i regeringen för en utveckling med sänkta ingångslöner. Diskussionen om de allra högsta lönerna är ju motsatt en ickefråga. Arbetsgivarnas organisationer argumenterar mångordigt för det goda i att betala företagens högsta befattningshavare för deras hårda arbete. Man undanber sig å det bestämdaste andras råd och uppfattning i frågan.
Men det förstås lika intressant att diskutera värdet av att avlöna och premiera företagens högsta ledningar. Dagens Industri har tagit del av en undersökning som antyder att allt för höga ersättningar till de högsta cheferna kan vara direkt skadliga för företagets utveckling. Det finns ju vidare rapporter som visar på det negativa av att de anställdas andelar av företagens överskott minskat.
Nåväl – arbetsgivarna framhåller sina åsikter och intressen i denna fråga. Almega kommer att driva frågan om det goda i att hålla nere löner inom de verksamhetsområden vari de verkar.
De fackliga organisationerna förbehåller sig rätten att verka för bättre förhållanden för de anställda.
Länkar: SvD, di.se, SvD, dn.se
Fler som skrivit: Leine Johansson
Regeringen uppvisar handlingskraft
I ett debattinlägg meddelar arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson (M) tillsättandet av en utredning. I en lång debattartikel beskrivs att regeringen ska skapa en ny anställningsform – matchningsanställning.
Matchningsanställning förstår vi ska bli den nya lösningen på den fråga man misslyckats med under åtta år – att minska den långvariga arbetslösheten. Enligt debattartikeln ska Arbetsförmedlingen upphandla matchningstjänster för att möjliggöra för långvarigt arbetslösa att komma i arbete. Ministern meddelar stolt …
Därför tillsätter vi i dag en utredning som ska ta fram tydliga förslag hur matchningsanställningar ska utformas på svensk arbetsmarknad. Utredaren ska även lämna förslag till omfattning och genomförande av verksamheten och beräkna kostnader.
Det är möjligt att detta kan bli något bra. Men det är tydligt att regeringen är pressade av sin oförmåga att minska den långvariga arbetslösheten. Det är uppenbart att man saknar egna idéer. I en fåfäng strävan att manifestera handlingskraft tillsätter man nu en utredning som ska komma med både detaljer och kostnadsförslag.
Regeringen kan nu skryta över en ny kommande arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Hur den kommer att se ut och finansieras kommer ingen att få veta förräns långt efter valrörelsens slut.
Men man får väl se det goda i detta. Om inte annat så är det väl något slags erkännande av att Fas3 är ett misslyckande?
Länkar: DN Debatt, SvD, SvD, di.se, SVT
Fler som skrivit: Martin Moberg, Ylva Johansson, Peter Johansson
Görans tankar och bagateller 