Category Archives: Arbetsmarknadspolitik

Tron på rabattens undergörande betydelse


Rabatt – we like!

De borgerliga partierna kommer i sin gemensamma budgetmotion föreslå att arbetsgivare även fortsättningsvis ska ha rabatt på de sociala avgifterna när de anställer ungdomar. Borgerligheten är övertygade om att en sådan reform innebär lägre trösklar till arbetsmarknaden för ungdomar. Nu är det bara det att seriösa undersökningar visar på liten effekt av den borgerliga politiken. Den har kostat statskassan mycket pengar till liten nytta.

Det är en liten grupp av ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Det de har gemensamt är att de inte har lyckats att få fullständiga betyg i gymnasieskolan. Det är bättre att ordna arbetsmarknadspolitiken så att man hjälper de som verkligen behöver stödet. Att skjuta vilt och brett som de borgerliga partierna önskar har liten effekt. Det enda som händer är att man belönar arbetsgivare som i alla fall skulle ha anställt unga människor.

Det är inte särskilt troligt att arbetslösheten kommer att öka enbart av den anledningen att rabatten avvecklas. Det är klart att arbetsgivarna gärna vill behålla den. Vem vill inte behålla en penningagåva som utges mot liten eller knappt mätbar motprestation?

Länkar: SVT, di.se, Ekot, Arbetet

Om att befästa Arbetsförmedlingens roll


Mikael Sjöberg

Igår presenterade Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg sina tankar för att reformera sin krisande myndighet.

Arbetsförmedlingen har ju befunnit sig på ett sluttande plan under flera år. Människors minskande förtroende för myndigheten kan måhända delvis finnas i interna missgrepp. Jag tror dock att en stor del kan finnas i det uppdrag som myndigheten fått av den politiska nivån. Jag kan knappast beskylla den tidigare borgerliga regeringen för att ensamma bära det politiska ansvaret härför.

Arbetsmarknadspolitiken har blivit mer av kontrollerande och övervakning av de arbetslösas arbetssökande moral. Uppdraget har allt mindre varit att förmedla lediga arbeten till arbetslösa utan allt mer med administrativa åtgärder ställa krav på och övervaka de arbetslösa. Traditionell arbetsmarknadspolitik har allt mer övergivits till förmån för lämnande av bidrag till arbetsgivare samt att prioritera vissa grupper av arbetssökande och lämna mer nyligen arbetslösa till sitt öde.

Den borgerliga regeringen bär däremot ansvar för de experiment med att upphandla vissa typer av tjänster som Arbetsförmedlingen själva genomfört.

Det finns förstås väsentliga åtgärder som myndigheten kan och borde genomföra för att bättre klara sitt uppdrag. Men detta måste kombineras med att regeringen verkar för att förändra myndighetens grundläggande uppdrag. Jag delar Mikaels åsikt att mer fokus borde kunna läggas på personer som nyligen blivit arbetslösa och enklare kan hjälpas till nytt arbete.

Idag lämnas de ”nyarbetslösa” åt sitt öde (jag vet – det är förenklat). De får klara sig på egen hand med sporadiska kontakter med sin handläggare. Det är ofta först när den arbetslöse blivit utstämplad ur arbetslöshetsförsäkringen som Arbetsförmedlingen kan börja satsa resurser i form av utbildande eller andra åtgärder. På detta sätt fyller man på den stora gruppen av långvarigt arbetslösa.

Jag är mer tveksam till tankarna om att lägga ned en tredjedel av myndighetens lokala kontor. Det kommer att försämra servicen till arbetslösa på mindre orter och försämra handläggarnas kännedom om den lokala arbetsmarknaden.

Samtidigt är Mikael tydlig med att omvandlingen vare sig kommer att gå särskilt fort eller att omgivningen ska förvänta sig snabba resultat. Jag kan tänka mig att debattinlägget mer är riktat till den sittande regeringen och ansvarigt statsråd än till medborgarna.

Länkar: DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, DN Debatt, di.se, SVT, SVT, Ekot, SvD, Arbetsvärlden, Arbetet

Endast var tredje har etablerat sig på arbetsmarknaden


Fordonsprogram

LO har presenterat en rapport vari man redovisar hur väl (eller inte) ungdomar som lämnat yrkesförberedande gymnasieprogram har etablerat sig på arbetsmarknaden. De resultat man fått fram är inte upplyftande. Endast en tredjedel av de elever som slutfört en yrkesgymnasial utbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.

Med etablerad ställning på arbetsmarknaden definieras en person, utifrån en medellön för arbetare, som arbetat minst tio månader heltid på ett år. Ungdomar kan efter genomgången utbildning ha erhållit olika typer av osäkrare anknytning till arbetsmarknaden.

Att en så liten andel är etablerade på arbetsmarknaden efter att lämnat yrkesutbildningen är förstås bekymmersamt. Det bidrar till att minska intresset av att söka dessa utbildningar och till att arbetsgivare får än svårare att hitta för arbetet kvalificerade sökande.

Rapporten visar på betydelsen av att genomgå en fullständig gymnasieutbildning. De elever som lämnat utbildningen efter ett eller två år har en än lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som lämnat efter tre år. Det gör att LO förespråkar att gymnasieutbildning blir obligatoriskt för alla.

En annan intressant slutsats av rapporten är att de som lämnar utbildning som leder till arbete inom manligt dominerade branscher i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. Den utbildning som i detta avseende är bäst är Fordonsprogrammet. De utbildningar som är ”sämst” är utbildningar som ska leda till arbeten inom hotell/restaurang, handel och andra kvinnligt dominerade branscher.

En slutsats som jag drar av detta är att samma branscher där eleverna bäst lyckas att etablera sig är desamma som i högre grad valt fastare anställningsformer.

LO:s förslag för att yrkesutbildningarna på ett bättre sätt ska leda till arbeten handlar om att höja statusen på dem. Det sker genom att utbildningarna åter leder till högskolebehörighet. Viktigt är också att utbildningarna i högre grad genomförs i samarbete mellan skola och näringsliv. Det gör att utbildningarna på ett bättre sätt kan anpassas till respektive bransch behov av aktuell och kommande kompetens och att få bättre kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL).

LO:s rapport visar på en allvarlig situation för de gymnasieutbildningar som ska leda till arbete. Den visar på att det behövs insatser för att förbättra kvaliteten och statusen för dessa utbildningar.

Länkar: Ekot, dagens arena, politism, Arbetet, ka.se, Hotellrevyn

Andra som skrivit: Nina Andersson Brynja

Tuffare regler för arbetslösa


Den förutvarande borgerliga regeringen genomdrev som en fundamental del av sin politik hårdare regler för de arbetslösa. De borgerliga partierna beslutade om lägre arbetslöshetsersättning för de ofrivilligt arbetslösa och andra åtstramande bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetsförmedlingens uppdrag har allt mer blivit att kontrollera att de arbetslösa uppfyller villkoren för att erhålla ersättning.

Som en del i denna politik genomfördes under förra året att arbetslösa månadsvis skulle lämna aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen. Samtidigt genomfördes en förändring av ”straffskalan” i de fall som den arbetslöse inte uppfyllde bestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen. Officiellt genomfördes detta med meningen att dessa rapporter skulle bli ett verktyg för den arbetslöse och dennes handläggare på Arbetsförmedlingen att diskutera jobbsökandet.

Det visade sig snart att myndighetens handläggare inte på långa vägar hann med att granska aktivitetsrapporterna. Det handlade snarare om att Arbetsförmedlingens administrativa system noterade om rapporten inkommit i tid. Därför innebar denna reform endast att ett ytterligare övervakningssystem infördes för att disciplinera de arbetslösa.

Den 1 mars 2015 införs en ny sanktionstrappa för arbetslösa som är inskrivna i arbetsmarknadspolitiska program och får ersättning i form av aktivitetsstöd. Därmed ska alla inskrivna arbetslösa som erhåller någon typ av ersättning lämna in en månatlig aktivitetsrapport. Vad jag förstår kommer detta enbart innebära att Arbetsförmedlingens handläggare får än mindre tid att granska rapporterna i samtal med de arbetslösa.

Aktivitetsrapporterna har liten eller ingen som helst betydelse i att stödja de arbetslösas väg till ett arbete. De tjänar endast till att disciplinera och hålla dem under herrans tukt och förmaning.

Jag finner ingen som helst anledning att bibehålla detta system. Så länge inte Arbetsförmedlingens handläggare kan träffa de arbetslösa på mer regelbunden basis tjänar aktivitetsrapporterna ingen som helst betydelse.

Bort med dem!

Länkar: dagens arena, politism, Aftonbladet ledare, Arbetet

Fas3-företagen gör bäst i att söka sig till andra marknader


Raimo Pärssinen (S), ordförande i riksdagens arbetsmarknadsutskott, säger i ett uttalande att …

Jag tror att de företagen gör bäst i att söka sig till andra marknader. Det är svårt att säga när vi kan ändra i regelsystemet och lagstiftningen och företagen kör väl på så länge de kan. Men vi satsar på att ha något klart efter årsskiftet för att stoppa Fas 3.

Raimo tydliggör ambitionen att Fas3 ska förpassas till historiens skräphög som fort som det bara går. Fas3, eller sysselsättningsfasen, har varit en åtgärd för att i första hand sysselsätta de långvarigt arbetslösa. Det har varit ett klart underordnat mål eller ambition att hjälpa de placerade till nytt arbete.

Fas3 har i många fall blivit till en guldgruva för hugade entreprenörer och organisationer som önskat profitera på statens goda gåvor. Det har förstås funnits anordnare med andra och bättre ambitioner, men …

… jag kommer inte att sakna sysselsättningsfasen när den väl försvinner!

Länkar: etc.se, dagens arena

Moderat efterlysning


Moderaterna vill i en interpellation få veta hur eventuellt kommande förändringar av skatt och borttagande av rabatterade socialavgifter påverkar sysselsättningen. Anna Kinberg Batra, ekonomisk politisk talesperson för Moderaterna, säger …

Regeringen presenterar flera förslag som höjer skatten på arbete som riskerar att få negativa effekter på sysselsättning och tillväxt, då är det ärligt att visa det.

Det preliminära svaret är att förändringarna inte förväntas ha några negativa effekter alls.

Det vi vet är att rabatten för arbetsgivare som anställt ungdomar har haft en högst tveksam effekt för ungdomars arbetslöshet. Det är endast den tidigare borgerliga regeringen som av övertygelse, snarare än på vetenskaplig grund, påstått att sänkta avgifter för arbetsgivarna skapat fler arbetstillfällen. När de argumenterar i frågan verkar resultatet av ett borttagande bli vidare större än de eventuella positiva effekter som den borgerliga reformen kan ha haft.

Men det är väl så här borgerligheten kommer att bedriva sin oppositionspolitik? Att påstå att deras teoretiska modeller är näst intill sanningen oavsett vad forskningen må visa.

Arbetsförmedlingen – en vänthall för arbetslösa


Vänthallen

Igår kväll såg jag ett program som SVT producerat – ”Vägen till Fas3”. Programmet berättar hur Arbetsförmedlingen fungerar idag. Det jag såg gjorde mig bedrövad och nedstämd. Programmet ger en bild av en dysfunktionell statlig myndighet som inte längre klarar av sitt arbete. Programmets slutsats var att Arbetsförmedlingen har blivit till en arbetslösas vänthall på att bli klassad som långtidsarbetslös.

Som nyligen arbetslös har du inget att vänta av insatser från Arbetsförmedlingen. Först efter något år har du möjlighet av att få ta del av de åtgärder som myndigheten har att erbjuda. I flera fall får du delta i ”jobbsökaraktiviteter medelst coachning” vid flera tillfällen. Allt fler passerar de första faserna i arbetslöshetsperioden utan att få all det stöd som man har rätt till innan man hamnar i den tredje fasen (sysselsättningsfasen). Anders Forslund, professor vid forskningsinstitutet IFAU, säger att …

En del hamnar där säkert bara som en serie olyckliga omständigheter, det är personer som har haft otur tillräckligt många gånger i rad.

I programmet berättas om hur handläggare på Arbetsförmedlingen varnar arbetslösa för att hamna i den tredje fasen. Sysselsättningsfasen är ju inte konstruerad för att hjälpa människor att komma närmare arbete – den ska enbart hålla arbetslösa sysselsatta.

Det är den tidigare borgerliga regeringen som är ansvarig för denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. De är även i hög grad ansvariga för införandet av all den sköns kontanstöd som arbetsgivare kan få för att anställa eller sysselsätta arbetslösa. Anders Forslund bedömer att dessa typer av anställningar trycker undan ett ordinarie arbete för varje kontantsubventionerat. Antalet personer med denna typ av anställning har på åtta år fördubblats till omkring 180.000. Arbeten som i många fall försvinner när stödet försvinner.

Till detta kommer att antalet handläggare på Arbetsförmedlingen med fler än 300 ”klienter” har fördubblats. Allt mindre av arbetstiden läggs på att träffa arbetslösa och arbetsgivare. Allt mer av arbetstiden läggs på kontroll av de arbetslösa och för dokumentation. Det blir som om Arbetsförmedlingen hanterar de arbetslösa enligt ”löpande-band-princip” för att i någon mån hinna med.

Hur har det blivit så här?

Genom politiska beslut förstås! Det är den borgerliga regeringen som har viljat få denna utveckling av Arbetsförmedlingen och av arbetsmarknadspolitiken.

Det innebär förstås att man genom politiska beslut kan förändra arbetsmarknadspolitiken och de verktyg och uppdrag som Arbetsförmedlingen ska ha. I programmet föreslog ett par handläggare att man ska borde ”vända på kuttingen”. Med det menade de att man ska sätta in åtgärder mycket tidigare. Även nyblivna arbetslösa behöver ibland stöd. Det kan handla om korta utbildningar som gör att de snabbare kan få ett arbete igen.

Det kan handla om andra åtgärder som gör att arbetslösa inte ska behöva vänta i ett år innan de kan komma ifråga för stöd och insatser. På så sätt kan man förhindra att fylla på skaran av långgtidsarbetslösa.

Jag hoppas att den kommande regeringen kan finna formler för att reformera Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiken på så sätt att myndigheten blir till vad namnet säger att den ska vara.

Länkar: SVT, SVT, SVT

Effektiviteten att sätta folk i arbete är för låg


I april i år fanns det 35.518 personer inskrivna i sysselsättningsfasen (Fas 3). Det innebär en fortsatt ökning av de antal personer är långvarigt arbetslösa. Det innebär framförallt ett fortsatt brott mot det riksdagsbeslut som för ett par år sedan sade att man skulle upphöra med inskrivning till detta arbetsmarknadspolitiska program.

Den borgerliga regeringen har för sin del valt att ignorera riksdagens majoritet. Enligt deras egen världsbild innebär Fas 3 höjdpunkten av framgångsrik politik för de långvarigt arbetslösa. Det faktum att endast ett väldigt litet fåtal får en anställning utan samhällsstöd bortser man ifrån.

En inte oväsentlig förklaring till misslyckandet med Fas 3 kan finnas i dess konstruktion. Det är, för det första, väldigt svårt för inskrivna i åtgärden att få den typ av utbildning de behöver för att öka möjligheten till en anställning. För det andra har inte Fas 3-arrangören någon som helst morot att få inskrivna i arbete. En person som försvinner från programmet innebär endast minskade inkomster. Företagaren Torbjörn Löwendahl säger …

Jag förlorar på det. Jag får ju betalt för att sysselsätta människor. Vi får cirka 5000 kronor per person i månaden för att ha dem hos oss. Om jag hjälper någon till jobb så förlorar jag på det.

Den borgerliga regeringen har ju nu inga som helst ambitioner att långtidsarbetslösa ska komma i arbete. Åtgärden syftar endast till att hålla arbetslösa sysselsatta i mer eller mindre meningsfulla aktiviteter.

Vare sig mer – vare sig mindre!

Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg

Med ögon öppna inför framtiden


På språng

Igår presenterade Socialdemokraterna sitt valmanifest ”Kära framtid”. Valmanifestet innehåller reformvilja som motsvarar satsningar på 40 miljarder kronor. De huvudsakliga satsningarna på framtiden handlar i grunden om två nära sammanhängande frågor – skolan och arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna har under ett par år satsat stor möda på att profilera sig inom utbildningspolitiken. Det handlar både om att partiet vill återta initiativet i en fråga som länge var en viktig profilfråga. Utbildningspolitiken var fundamental för att kunna höja hela den svenska befolkningen till bättre villkor och fler livsmöjligheter. Sedan handlar det förstås också om att den borgerliga utbildningspolitiken till stora delar synes ha misslyckats.

Det finns många signaler om att i dagens svenska skola visar det sig vara viktigare från vilka miljöer man kommer ifrån. Ungdomar som kommer från fattiga och studieovana miljöer har det svårare. Det är också dessa ungdomar som sedan får det allra svårast på den arbetsmarknad som växer fram. Därför blir det så viktigt att tidigt fånga upp de ungdomar/elever som hamnar efter. Onekligen är det betydelsefullt att ha mindre klasser i de tidiga årskurserna för att lättare kunna fånga upp och hjälpa dem som riskerar att hamna efter.

Jag tycker också att det är viktigt att göra gymnasieskolan obligatorisk. Man får tycka vad man vill om det men i det yrkesliv som vi ser idag krävs det att man har gymnasiekompetens. De borgerliga partierna accepterar att en del ungdomar inte klarar av att få fullständiga betyg. Det kan aldrig vara något som Socialdemokraterna nöjer sig med. Det finns förstås finns stora svårigheter med förslaget om obligatorisk gymnasieskola. Det kommer att finnas elever som av olika skäl har det svårare än andra. Men man får inte som de borgerliga partierna ge upp. Det gäller att ha en positiv syn på människors förmågor och vilja att utvecklas.

Den borgerliga regeringen har valt att fokusera på att skapa en större låglönemarknad med arbeten som kräver låg formell kompetens. Det är deras svar på att skapa arbetstillfällen för ungdomar som valt bort att skaffa sig fullständiga betyg. Metoden att rabattera de sociala avgifterna och att halvera restaurangsmomsen har varit väldigt dyr utan att därför skapa särskilt många arbetstillfällen. Metoden att subventionera vissa branscher riskerar ju endast att flytta arbetstillfällen från andra mindre lyckligt lottade.

Om än det inte finns särskilt många nyheter i valmanifestet så är det dock bra att få förslagen samlade i ett sammanhållet dokument.

Nu återstår endast att vinna det kommande valet och att höja den socialdemokratiska röstandelen.

Länkar: dn.se, Aftonbladet debatt, dn.se, dagens arena, dagens arena, Aftonbladet ledare, di.se, dagens arena, dn.se, dagens arena, di.se, SvD. Ekot, Aftonbladet ledare, Ekot, Ekot, dn.se, di.se, dn.se, di.se, di.se, Ekot. SVT, dn.se, Ekot, SvD, Arbetet, ka.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Peter Johansson, Peter Johansson, Kjell Rautio, Charlie Levin, Kjell Rautio

Människor ska inte sättas i skuld


29306-26_9vilgot_1293867l

Svenska Dagbladet rapporterar att LO och Socialdemokraterna inte längre förespråkar arbetsmarknadsprövning inför beviljande av arbetstillstånd. Däremot vidhåller parterna att man ska göra vad som behövs för att förhindra att människor luras till Sverige under falska förespeglingar.

Därför är man för att arbetsgivares anställningserbjudande ska vara rättsligt bindande. Karl-Petter Thorwaldsson säger till DN att …

Vårt mål är att människor inte ska sättas i skuld och komma till Sverige och bli lurade.

Det är klokt av LO och (S) att välja bort en arbetsmarknadsprövning. Det finns inga parlamentariska möjligheter att ett sådant förslag vinner riksdagens majoritet. Viktigare är då att fokusera på att de arbetstagare som kommer till Sverige får ett bättre rättsligt skydd.

Därför är det bättre att driva frågan om att arbetsgivarens anställningserbjudande blir rättsligt bindande.

Länkar: SvD, SvD

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 844 andra följare

%d bloggare gillar detta: