Överskottsmålet – den självpåtagna bojan


Sedan 1990-talskrisen har svenska regeringar ålagt sig själva en formidabel ekonomisk boja kallad ”överskottsmål”. Den tillkom efter Göran Perssons erfarenheter som finansminister efter att socialdemokraterna återtog regeringsmakten 1994. Sedan dess har ingen regering nänts ifrågasätta denna finanspolitiska doktrin.

Den borgerliga regering som fick regeringsmakten ålade sig själva att bedriva en sund ekonomisk politik. Valet de gjorde föranleddes av att socialdemokraterna i näraliggande historisk tid kunnat peka på erfarenheterna av borgerlig regeringspolitik. De borgerliga partierna lämnade regeringsmakten 1982 och 1994 i en situation med ökad statsskuld. Efter 2006 var det borgerliga mantrat ”sunda finanser”.

Genom denna taktik vred de det starkaste vapnet ur socialdemokraternas händer och vände det emot (S) själva. Med Magdalena Andersson som ny ekonomisk-politisk talesperson och med ökande ekonomiska problem för Anders Borg fick den borgerliga regeringen ökande opinionsproblem. Mellan Anders och Magdalena uppstod en ”tävlan” i att vara mest ekonomisk. Det fanns inte minsta utrymme för vare sig borgerlig regering eller socialdemokratiska utmanare att rucka på betydelsen av att bibehålla överskottsmålet.

Utanför den politiska kretsen har med tiden överskottsmålet, som det formulerades på 1990-talet, allt mer ifrågasatts. Den behövdes då, men det finns ingen anledning att överskottsmålets bojor ska gälla för all evig tid. Detta var dock inget som någon av kandidaterna som finansminister kunde kosta på sig att instämma i. Åtminstone under pågående valrörelse.

Det troliga är nog ändå att både Anders Borg som Magdalena Andersson har insett behovet att ompröva dagens nytta med överskottsmålet. Med snart ett halvår efter genomfört riksdagsval meddelar regeringen att man uppdrar åt Konjunkturinstitutet att ”… analysera konsekvenserna av att ändra målnivån för det offentlig­finansiella sparandet till ett sparande i balans.” De borgerliga partierna kommer att involveras i dessa process.

Det verkar som om Centerpartiet och Folkpartiet åtminstone är öppna för en sådan översyn som regeringen aviserat. Moderaterna avvisar däremot en sådan översyn. Det är väl knappast särskilt förvånande med tanke på att den borgerliga regeringens ekonomiska politik varit så starkt kopplat till Anders Borg och Fredrik Reinfeldt.

Regeringen gör klokt i att lösa upp de bojor som man så hårt bundit sig fast vid. Jag tror att även de borgerliga partierna har känt de begränsningar som överskottsmålet har inneburit. Sveriges statsfinansiella läge är ganska så mycket annorlunda jämfört med det läge landet befann sig i då. Samtidigt står vi inför andra typer av utmaningar och behov som kräver investeringar.

Öveskottsmålet har tjänat riket väl – men nu är det dags att gå vidare!

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, Ekot, di.se, SvD, di.se, di.se, dn.se, SvD, SvD, di.se, dagens arena, Ekot, dagens arena, di.se, SvD, SvD, SVT, di.se, di.se, dn.se, SvD, SVT, di.se, politism, Ekot, SVT, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Peter Johansson, Gabriella Lavecchia

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 4 mars, 2015, in Politiska funderingar and tagged , , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Överskottsmålet – den självpåtagna bojan.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: