Vådan av ökade inkomstklyftor

I en nyutkommen rapport från OECD konstateras att:

• De ekonomiska klyftorna har ökat bland organisationens medlemsländer. Klyftorna är bredare än på 30 år.
• Dessa ekonomiska klyftor har hämmat ländernas ekonomiska utveckling.

I en kommentar säger (på engelska) OECD:s generalsekreterare Angel Gurría att …

This compelling evidence proves that addressing high and growing inequality is critical to promote strong and sustained growth and needs to be at the centre of the policy debate. Countries that promote equal opportunity for all from an early age are those that will grow and prosper.

För svensk del innebär denna utvecklingen att vi har ”tappat” ekonomisk utveckling om sex procentenheter på grund av ökade inkomstskillnader.

I en kommentar säger dock Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan, att man ska förhålla sig skeptisk till sådana påståenden. Han menar att det finns rapporter som pekar åt alla möjliga håll. Det han däremot anser som mest intressant med OECD:s rapport är den koppling som finns mellan ojämlikhet, utbildning och tillväxt. Han menar att växande inkomstklyftor innebär att personer från lågutbildade hem gör sämre ifrån sig utbildningsmässigt, vilket i sin tur hämmar ekonomins tillväxtkraft.

Oavsett vilket är det verkligen intressant att OECD gör kopplingen mellan ökade ekonomiska klyftor inom befolkningen och försämrad ekonomisk utveckling för länderna. Detta är väl något som borde bli något att diskutera i ett eventuellt kommande extra val?

Länkar: di.se, SvD, Ekot, dn.se, dagens arena, dagens arena, SVT, SVT, dagens arena, SvD, Arbetet

Andra som skrivit: Badlands Hyena, Gösta Karlsson

Om svenskhet

Sverigedemokraterna hävdar med viss bestämdhet att de inte är rasister. De menar snarare att de är konservativa nationalister. De menar att Sverige/nationer är präglat av vissa ursprungliga traditioner och värderingar. SD:s partisekreterare Björn Söder säger att …

Det är ju så att Sverige i dag inrymmer andra nationer. Vi har ju till exempel den samiska nationen. De är svenska medborgare, men tillhör den samiska nationen. Vi har också tornedalsfinnar och så vidare. Vi accepterar dem. Men om det blir för många nationer i nationalstaten – då kan det bli problem.

Han utvecklar inte på vilket sätt det kan bli problem med att ha för många ”nationer” i nationalstaten. Begreppet nation kan ju verka väldigt lätt att definiera. Sverige har ju bildats och växt samman ur ett ursprung av vad vi kan kalla ”hövdingadömen”. Den nation som Sverige är idag är en politisk konstruktion fastställd efter avtal med Ryssland 1812.

Den svenska nationen som den ser ut idag är en verklighet efter politiska beslut, krigens växlingar och andra slumpmässiga handlingar. Människor från andra kulturer, religioner, nationer och platser har kommit till det område som idag kallas för Sverige. De har kommit hit av olika skäl och bevekelsegrunder.

Det finns därför ingen ursprunglig svensk kultur. Våra traditioner och sätt att agera har hela tiden påverkats av vår omvärld. Det finns ingen genuint svensk kultur. Vi har fångat upp andras traditioner och blandat dem med med de befintliga. Vårt språk, vårt mode, vår mat, filosofiska och andra tankesätt förändras hela tiden. Det finns vare sig gott eller ont i det. Det är så det ser ut överallt.

SD vill att de som kommer till Sverige ska anpassa sig till det svenska och bli assimilerade. Men hur ska det gå till? Hur ska man definiera vad svenskhet är? Hur ska man kunna förbjuda att traditioner, kultur, övertygelser och människor förändras i mötet med andra?

Det är genom att Sverige har bejakat och välkomnat människor från andra kulturer och erfarenheter som landet har utvecklats och förändrats. På samma sätt har människor som rest från Sverige påverkat utvecklingen i vår omvärld. Människans utveckling har handlat om att individer rört på sig, lämnat den trakt där man är född för att söka nya erfarenheter och sätt att leva.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, dn.se, politism, ekuriren, ekuriren, dn.se, SvD, SvD, SvD, dn.se, di.se, SVT, Aftonbldet kultur, SVT, Aftonbladet ledare, SVT, SvD, dagens arena, di.se, SvD, Resumé, di.se, dagens arena

Fler som skrivit: Ali Esbati, Ulf Bjereld

Så fortsätter utförsäkringarna!

I fredags beslutade en majoritet av riksdagens ledamöter att avslå regeringens förslag om förändrade regler i sjukförsäkringen. Det innebär att det inte blir några förändringar i det regelverk som den borgerliga regeringen införde för några år sedan. Det inenbär att ett stort antal människor kommer att utförsäkras ur sjukförsäkringen.

Den borgerliga regeringen införde, bland annat, ett regelverk som de kallade ”rehabstegen”. Det förmenta syftet med förändringen var att minska den långvariga sjukskrivningen och att man snabbare skulle återkomma i arbete. Huruvida syftet nåddes är ju högeligen omstritt. Så vitt jag kan bedöma så är det enda som har skett för de långvarigt sjukskrivna är att de fått en osäkrare ekonomisk situation. De har i hög grad hamnat i andra ekonomiska system eller helt hamnat utanför.

I ett debattinlägg skriver socialförsäkringsminister Annika Strandhäll och LO:s förste vice ordförande Tobias Baudin att …

Den bortre tidsgränsen har haft ytterst begränsad effekt på sjukfrånvaron och drabbat enskilda individer hårt. Därför vill regeringen och LO ta bort den och lägga energin på åtgärder som fungerar. De borgerliga partierna, med stöd av Sverigedemokraterna, väljer i stället fler utförsäkringar.

Därmed kommer ett stort antal människor att fortsätta utförsäkras – ett tusental varje månad. De kommer inte att bli friskare eller att få större möjligheter till rehabilitering.

Länkar: SvD, dagens arena, politism, Aftonbladet ledare

Kungen tänker inte abdikera

Rikets statschef

För en tid sedan meddelade H.K.H. att han inte har för avsikt att, likt några andra europeiska kungar/drottningar abdikera. Han sade till fransk press att …

Jag tror fortfarande att jag har saker att bidra med till mina medborgare – alltså kommer jag att fortsätta att arbeta för svenskarna. Bernadotterna brukar inte abdikera!

Det har ju från tid till annan argumenterats för att knugen borde abdikera till förmån för kronprinsessan. Den debatten synes mig tämligen meningslös och mer syfta till att sälja fler aftontidningars lösnummer.

Kungen får, för min del, gärna abdikera. Men då ska det handla om att det svenska folket bestämt sig för att avskaffa den sista resten av ett feodalt och odemokratiskt samhälle – monarkin.

Länkar: dn.se, SVT, di.se

Sverige är i ett farligt läge

Under gårdagen fick uttalanden från LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson ganska stort utrymme. I en intervju menade han att Socialdemokraterna borde gå till val som ett eget alternativ.

Han vill att väljarna ska rösta för ett tydligt socialdemokratiskt alternativ. Därför måste ju partiet kunna tala klarspråk om de politiska prioriteringarna. Detta krävs för att kunna vinna rösterna bland LO:s medlemsgrupper.

Däremot är han öppen för att (S) efter valet kan bilda regering tillsammans med, exempelvis, Miljöpartiet och, till och med, ett par mittenpartier. Kålle sade att …

Den som lägger sin röst på S den 22 mars ska veta vad den rösten står för. Däremot går det inte för Stefan Löfven att efter valet stänga dörren för någon form av samarbete. Han har hela hösten försökt att bredda samarbetet med MP över blockgränserna.

Med all respekt för Kålle så synes hans uttalanden få större genomslag än vad de kanske förtjänar. Efter att riksdagens majoritet röstat för allianspartiernas budgetmotion tillkännagav regeringen att man avser att senare i december fatta beslut om extra val. Såväl Stefan Löfven som MP:s språkrör menade att partierna då kommer att bedriva egna valrörelser. Kålles uttalanden bekräftar snarare den inriktning som regeringspartierna redan har offentliggjort.

Det är förmodligen en korrekt bedömning att göra på så sätt. De röd-gröna partierna måste tydligare signalera en vilja till att göra blocköverskridande uppgörelser i ett parlamentariskt läge som liknar dagens. Måhända att partierna behöver frigöra sig mer från Vänsterpartiets uppfattningar för att kunna öppna upp för bredare kompromisser.

Det kommer dock att krävas att både S som MP erhåller ett större väljarunderlag än vad det ordinarie valet innebar för att lättare kunna lösa upp de borgerliga partiernas järnridå. Vad jag förstått överväger de fyra partier som tidigare bildade regering att formulera ett nytt valprogram som inte utgår från den budgetmotion som riksdagen antagit. Det är möjligt att detta kan föra upp latenta spänningar mellan dessa fyra musketörer till ytan.

Men förmodligen är det enda som kan spräcka alliansen vara det faktum att något av partierna inte klarar riksdagsspärren. Frågan är om Kristdemokraterna kan lita till att få tillräckligt antal stödröster i det kommande valet.

Länkar: dn.se, SvD, SVT, Ekot, di.se, SVT, dagens arena, dagens arena, dn.se, SvD, dagens arena, SVT, di.se, Ekot, ka.se

Fler som skrivit: Ulf Bjereld

Väljarna röstade för ett regeringsskifte

Bekymrad

I ett debattinlägg utvecklar Stefan Löfven grunderna för att regeringen senare i år kommer att fatta beslut om att extra val ska genomföras.

De som viljat lyssna har hört att Socialdemokraterna varit öppna för att skapa blocköverskridande överenskommelser. Det är bakgrunden till att (S) valt att bedriva valrörelsen med eget politiskt alternativ. De tidigare borgerliga partier som bildar, den så kallade, alliansen valde å sin sida att cementera sitt samarbete. De gjorde det i förhoppningen att detta skulle ”tvinga” opinionen att välja mellan en förment ansvarstagande allians emot en ansvarslös röd-grön röra.

Valresultatet visade att opinionen avvisade den tidigare regeringens politik. De röd-gröna partierna blev tillsammans större än alliansens partier. Smolket i bägaren var att SD gick fram och kunde bilda en tyngre vågmästarroll i riksdagen.

Inför behandlingen av statsbudget gjorde de borgerliga partierna de taktiska övervägande som gjorde att de valde att inte öppna upp för några som  helst överenskommelser med den nyvalda regeringen.

De har innan och efter riksdagens behandling av statsbudgeten upprepat det formellt korrekta mantrat att det är regeringen som har ansvar att skapa majoritet för sina förslag. Men eftersom det krävs fler än en part för att diskutera kompromisser var det inte möjligt att skapa bredare överenskommelser. Det är i efterhand tydligt att alliansen drev sin linje i avsikt att kunna bilda en minoritetsregering med stöd av SD:s röster.

Alliansen har sedan bjudit in regeringspartierna till diskussion kring frågan att underlätta för minoritetsregeringar att få i genom sina budgetförslag. Jag är inte odelat positiv till detta förslag om än jag anser att regeringen ska ta chansen att prata med de borgerliga partierna. Christer Hallerby, tidigare statssekreterare (FP), uttalar min tveksamhet på ett tydligare vis:

Vi behöver ingen reglerad minoritetsparlamentarism. Vi behöver ett bättre samtals- och samarbetsklimat i svensk politik. De regler som Alliansen föreslår innebär att en minoritet skulle kunna styra utan att förhandla. Det befäster blockpolitiken och fördjupar klyftorna i svensk politik. Vi kommer att behöva minoritetsregeringar även i framtiden. Men det ligger i en sådan regerings uppdrag och legitimitet, att ha förmåga att förhandla med andra partier och skapa en majoritet för sina förslag.

Självklart har socialdemokraterna och miljöpartiet att ta ansvar för den uppkomna situationen. De kan ha tagit beslut som försvårat möjligheten att lägga förslag som kunnat vara utgångspunkten för bredare överenskommelser. De borgerliga partierna kan heller inte undandra sig sitt ansvar. De har valt att skapa sig en järnridå som de vägrat att öppna upp för några som helst initiativ.

Alliansen valde att med öppna ögon driva sitt spel. Måhända att utgången inte blev den de hoppades.

Det troliga är att regeringen kommer att utlysa extra val att genomföras den 22 mars. Utgången kommer att vara högst oviss. Det troliga är att det inte kommer att ske några avgörande förändringar i det parlamentariska läget. Det innebär att om partierna menar allvar med att de inte vill styra riket med aktivt eller passivt stöd av SD att alliansen måste upplösas som politiskt projekt.

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt, di.se, SVT, SVT, ekuriren, SvD, dn.se, SVT, politism, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Mario Matteoni, Johan Westerholm, Johan Westerholm

En svensk järnridå

I ett debattinlägg sträcker de ledande företrädarna för de borgerliga partierna förment ut handen till Socialdemokraterna i frågorna om regeringsbildning och budgetomröstning. De lägger helt och hållet ansvaret för den uppkomna situationen på den sittande regeringen. Det är ju en sanning som är något förenklad.

Det råder ju ingen tvekan om att sittande regering har ansvar att försöka skapa majoritet för de förslag den lägger. Detta kan ju ske aktivt genom att söka kompromisser och överenskommelser med fler partier än de som ingår i regeringen. Det kan också ske genom att lägga förslag som kan vinna passivt gillande av en majoritet av riksdagens ledamöter.

Alliansregeringen kunde genomföra sina förslag genom det sist nämnda alternativet efter valet 2010 och fram till valförlusten 2014. Den nu sittande regeringen har dock ett helt annat parlamentariskt underlag att verka inom. De röd-gröna partierna blev tillsammans större än allianspartierna men utan att vinna egen majoritet. SD har ju oftast röstat på alliansförslag än på andra.

Allianspartierna meddelade tidigt att de avser att lägga en egen budgetmotion i händelse av en valförlust. De meddelade också att det blir regeringens ensamma ansvar att finna en majoritet. De själva tackade nej till alla inviter om samarbete (enskilt eller tillsammans). På detta sätt låste de den parlamentariska situationen. De släppte fram Stefan Löfven som statsminister men öppnade inte för någon minsta kompromiss gällande statens budget.

De fyra partierna har ju nämligen svetsat samman en allians som tjänat dem väl. Framför allt de tre mindre kusinerna i samarbetet har ju kunnat erhålla politiskt inflytande som de haft svårt att få på egen hand. Partiledningarna har satsat all prestige på samarbetet och har inget att vinna på att lösa upp alliansen.

Det kommer knappast att vara möjligt att skapa blocköverskridande överenskommelser i alla frågor. Det är ju tydligt att det finns spänningar inom alliansen. I många frågor har de interna överenskommelserna uttömt kompromisutrymmet för enskilda parter inom alliansen. Därför skulle blocköverskridande samtal som inte sker enligt alliansens villkor innebära sammanslutningens snara förfall och upplösning. Häri ligger väl deras ovilja till att på allvar börja diskutera med Socialdemokraterna.

Alliansens taktik gick ju tydligen ut på att deras budgetmotion skulle vinna en majoritet och tvinga regeringen att avgå. De skulle sedan själva kunna tillträda och genomföra sin politik med stöd av SD:s röster. Den metoden har ju fungerat för dem under fyra år fram till det senaste valet.

Vad utgången blir av det kommande extra valet blir är ju okänt. Risken är ju uppenbar att det parlamentariska läget inte förändras i grunden. Det är väl därför lämpligt att Socialdemokraterna sätter sig i samtal med alliansens partier i frågan om regeringsbildning och budgetomröstning.

Men det känns litet som att de borgerliga partierna försöker bädda sin egen säng och i lagstiftning permanenta deras möjligheter att styra riket. Deras alliansbildning har onekligen tjänat dem väl och innebar att de bröt en långvarig socialdemokratisk maktposition. Men det betyder ju inte att alliansen som politisk konstruktion kommer att vara den allena rådande över tid. Det vore ju därför olyckligt att i lag skapa konstruktioner för riksdagen som snart blir otidsenliga.

Länkar: dn.se, SvD, SvD, SVT, dagens arena, SVT, SvD, di.se, Ekot, Ekot, di.se, di.se, dn.se, di.se, SvD, Agenda, Aftonbladet ledare, dagens arena, di.se, di.se, SVT, SvD, SvD, SVT, Arbetet, Arbetet, Arbetsvärlden, Expressen kultur, Aftonbladet kultur, Aftonbladet kultur

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Monica Green, Informationstjänsten, Ulf Bjereld, Kjell Rautio, Helle Klein

Gör upp med SD

I ett debattinlägg framför representanter för Kristdemokraterna och Centern sina tankar för att göra en uppgörelse med Sverigedemokraterna kring migrationspolitiken. De skriver i sitt inlägg att de …

… aldrig acceptera Sverigedemokraternas människosyn och fördomsfulla attityd mot invandrare.

De är dock beredda att ingå uppgörelser med detta parti och presenterar sina utgångspunkter för detta. Av rapporteringen kring inlägget framgår att berörda partiledningar inte är helt positiva till tankarna. Debattinlägget är trots det viktigt genom att det visar att det finns de som kan tänka sig att samarbeta med SD. De passar vidare på att presentera klassiskt borgerliga förslag kring arbetsrättsliga frågor.

Debattinlägget är förstås att förstå som en testballong för att bredda det borgerliga regeringsunderlaget. Det är tydligt att både Centern som Kristdemokraterna står SD nära i vissa frågor. Den gångna mandatperioden och spelet kring den sittande regeringens budget visar att SD oftast röstar på de borgerliga partiernas förslag. Man borde väl därför inte vara helt förvånad över de närmanden som sker mellan företrädare för alliansens partier och Sverigedemokraterna.

Länkar: dn.se, SVT, SvD, politism, dagens arena, di.se, Ekot, Aftonbladet kultur, Aftonbladet kultur, DN kultur

Fler som skrivit: Sjätte mannen, Kaj Raving

Om ett ansvarslöst agerande

Regeringen kommer under ett sammanträde senare i december fatta beslut om att utlysa extra val. Orsaken finns förstås att söka efter gårdagens händelser i riksdagen då regeringens budget avvisades av en majoritet av kammaren. Även om regeringen kanske kunde ha agerat på något annat sätt var det förmodligen rätt att utlysa extra val.

Det går väl alltid att spekulera kring vems/vilkas fel det är att nationen har hamnat i denna situation. Grundorsaken finns ju att hämta i valresultatet då det röd-gröna blocket blev större än alliansen och med SD som vågmästare.

De fyra tidigare regeringspartierna valde att gå till val under sitt allianssamarbete. De har valt att gjuta sig samman på detta sätt. Det har ju tjänat de fyra partierna väl. Genom sammanslutningen har de vunnit två val i rad. Alliansbildningen innebär därför både deras styrka – men även deras svaghet.

Allianskonstruktionen innebär ett ständigt förhandlande parterna emellan. Det innebär förstås att i enskilda frågor man har nått vägs ände när det gäller fortsatt kompromissande. Därav partiernas ovilja att sätta sig i ytterligare förhandlingar med andra partier. Att alliansens gemensamma valprogram presenterades så pass sent i valrörelsen visar väl på de svårigheter de hade att komma överens.

Alliansens ytterligare ovilja att sätta sig i reella diskussioner kring statsbudgeten kan ju ha varit ett taktiskt övervägande i förhoppning att själva kunna bilda en minoritetsregering.

Nu kommer det att bli extra val i ett försök att bryta upp de låsningar som finns över den politiska blockgränsen. Jag är dock rädd att det kommande valet inte kommer att förändra särskilt mycket. Det finns ju en risk/chans att enskilda partier inte klarar riksdagsspärren. Särskilt utsatt är väl KD.

Men men … en valrörelse ska ju bedrivas och de olika politiska alternativen ska presenteras. Förhoppningsvis kommer valet att ge ett tydligare utslag för folkviljan. Fördelen för det röd-gröna blocket är ju att det finns ett tydligt budgetalternativ att presentera för väljarna.

Länkar: Ekot, di.se, SvD, SvD, dagens arena, Ekot, Expressen, politism, SvD, politism, SvD, SVT, SVT, Aftonbladet ledare, di.se, SVT, dn.se, Ekot, Ekot, Ekot, SvD, di.se, SVT, SvD, SVT, dn.se, di.se, SvD, di.se, Ekot, SVT, SVT, SVT, Ekot, SVT, SvD, Aftonbladet ledare, Ekot, dagens arena, dn.se, SVT, Ekot, SvD, Ekot, SVT, Resumé, SVT, SvD, politism, dagens arena, SvD, Ekot, politism, Ekot, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD Kultur, di.se, Ekot

Fler som skrivit: Heléne Björklund, Monica Green, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Heléne Björklund, Peter Johansson, Badlands Hyena, Helle Klein

Parlamentariska krumbukter och taktiserande

Allt tyder på att dagens omröstning i riksdagen innebär att regeringens budgetförslag inte kommer att få riksdagens majoritet bakom sig. Sverigedemokraterna har valt att rösta på allianspartiernas budgetmotion snarare än på sin egen. Eftersom de borgerliga partierna kommer att rösta på sin motion faller regeringens budgetproposition.

Det i sin tur leder till att statsministern kommer att avgå. Stefan säger att …

Om den budgeten skulle vinna är det uteslutet att jag skulle sitta kvar och administrera den. Det sker inte, säger Stefan Löfven.

Det är ju ganska självklart att den sittande regeringen inte kommer att administrera en statsbudget de inte tror på och heller inte själva arbetat fram. Vad jag förstår finns det olika handlingsalternativ för regeringen att gå.

Många pratar om att regeringen kan remittera budgeten till riksdagens finansutskott för fortsatt beredning. Det skulle kunna vara en väg för att partierna kan börja prata med varandra. Ett annat alternativ är att riksdagen släpper fram en renodlad socialdemokratisk regering. Ett tredje realistiskt alternativ är ju att allianspartierna bildar regering. En sådan skulle ju kanske ha lättare att få i genom sin budgetar. Men det förutsätter ju att SD inte väljer en liknande taktik framöver – att rösta med oppositionens förslag i avsikt att skaffa sig inflytande över dagspolitiken. Det är faktiskt något de har hotat med.

Samtidigt har de tidigare regeringspartierna, partierna i den sittande regeringen och VP har ju markerat att de inte avser att samverka med SD. Det kanske inte är ett lockande alternativ för alliansen att sätta sig i knät på SD. Enda sättet att komma ur denna parlamentariska fälla är att skapa överenskommelser över den politiska blockgränsen.

Jag kan verkligen inte påstå att jag sitter inne med lösningen på den situation som kan uppstå idag. Jag har hela tiden trott på att regeringen ändå till slut skulle få i genom sin budget. Allt tyder nu på att jag kommer att få fel.

Socialdemokraterna bjöd in, som de säger, alla ansvarsfulla partier till att undersöka för att tala om hur man tillsammans kan ta ansvar för Sverige. Det mötet verkar inte ha gett några som helst öppningar inför dagens behandling och diskussion i riksdagen.

Onekligen stundar ovissa tider och tidender under en tid.

Länkar: Aftonbladet ledare, dn.se, dagens arena, dagens arena, SvD, di.se, SVT, dagens arena, SVT, Ekot, SvD, SvD, di.se, dagens arena, dagens arena, SvD, di.se, di.se, dagens arena, SVT, Ekot, dagens arena, SVT, dn.se, SvD, di.se, dagens arena, dagens arena, SVT, Ekot, politism, SvD, SvD, di.se, dn.se, di.se, SvD, SVT, dagens arena, Ekot, Aftonbladet ledare, dn.se, Ekot, dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, politism, SVT, dagens arena, SvD, SvD, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Arbetet, Expressen kultur, dagens arena, SvD, SvD, di.se, di.se

Fler som skrivit: Peter Johansson, Monica Green, Markus Mattila, Peter Johansson, Jesper Bengtsson, Monica Green, informationstjänsten, Ulf Bjereld, Peter Johansson, Tobias Lundin Gerdås, Helle Klein, Helle Klein