Endast var tredje har etablerat sig på arbetsmarknaden


Fordonsprogram

LO har presenterat en rapport vari man redovisar hur väl (eller inte) ungdomar som lämnat yrkesförberedande gymnasieprogram har etablerat sig på arbetsmarknaden. De resultat man fått fram är inte upplyftande. Endast en tredjedel av de elever som slutfört en yrkesgymnasial utbildning har en etablerad ställning på arbetsmarknaden ett år senare.

Med etablerad ställning på arbetsmarknaden definieras en person, utifrån en medellön för arbetare, som arbetat minst tio månader heltid på ett år. Ungdomar kan efter genomgången utbildning ha erhållit olika typer av osäkrare anknytning till arbetsmarknaden.

Att en så liten andel är etablerade på arbetsmarknaden efter att lämnat yrkesutbildningen är förstås bekymmersamt. Det bidrar till att minska intresset av att söka dessa utbildningar och till att arbetsgivare får än svårare att hitta för arbetet kvalificerade sökande.

Rapporten visar på betydelsen av att genomgå en fullständig gymnasieutbildning. De elever som lämnat utbildningen efter ett eller två år har en än lägre etableringsgrad på arbetsmarknaden än de som lämnat efter tre år. Det gör att LO förespråkar att gymnasieutbildning blir obligatoriskt för alla.

En annan intressant slutsats av rapporten är att de som lämnar utbildning som leder till arbete inom manligt dominerade branscher i högre grad är etablerade på arbetsmarknaden. Den utbildning som i detta avseende är bäst är Fordonsprogrammet. De utbildningar som är ”sämst” är utbildningar som ska leda till arbeten inom hotell/restaurang, handel och andra kvinnligt dominerade branscher.

En slutsats som jag drar av detta är att samma branscher där eleverna bäst lyckas att etablera sig är desamma som i högre grad valt fastare anställningsformer.

LO:s förslag för att yrkesutbildningarna på ett bättre sätt ska leda till arbeten handlar om att höja statusen på dem. Det sker genom att utbildningarna åter leder till högskolebehörighet. Viktigt är också att utbildningarna i högre grad genomförs i samarbete mellan skola och näringsliv. Det gör att utbildningarna på ett bättre sätt kan anpassas till respektive bransch behov av aktuell och kommande kompetens och att få bättre kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet (APL).

LO:s rapport visar på en allvarlig situation för de gymnasieutbildningar som ska leda till arbete. Den visar på att det behövs insatser för att förbättra kvaliteten och statusen för dessa utbildningar.

Länkar: Ekot, dagens arena, politism, Arbetet, ka.se, Hotellrevyn

Andra som skrivit: Nina Andersson Brynja

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 28 oktober, 2014, in Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor and tagged , , , . Bookmark the permalink. 4 kommentarer.

  1. Anders Nilsson

    Ännu fler till högskolan, sådana som knappt kan läsa, skriva eller räkna? Problemen
    hopar sig.

    • Jag har inte skrivit att fler ska till högskolan. Däremot behöver kvaliteten på de gymnasiala yrkesutbildningarna förbättras. En del i det handlar om att utbildningarna ger behörighet till högskolautbildningar. Men det krävs ju fortfarande godkända betyg.

  2. Leif Andersson

    Ett år är för kort tid för att etablera sig på arbetsmarknaden idag. Gör samma jämförelse efter ca tre år istället.

%d bloggare gillar detta: