Det krävs gymnasieexamen för att få jobb


I en insändare kritiserar Roger Haddad och Jan Björklund regeringens förslag om att införa obligatorisk gymnasieutbildning. De skriver raljerande … ”att alla elever ska tvingas att bli akademiker”. De förenklar intill dumhet vad regeringens förslag innebär. Regeringen tänker inte tvinga alla elever att bli akademiker.

Rogers och Jans inlägg präglas av en viss ringaktning för elevers möjlighet att skaffa sig en bra utbildning med fler möjligheter. Statistik visar att elever som lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg i högre grad står utanför arbetslivet. Med den förändring av de yrkesinriktade gymnasieprogrammen som den borgerliga regeringen genomförde har allt färre ungdomar sökt sig dit. Det i sin tur har gjort det svårare för, bland andra, arbetsgivarna inom industrin att matcha arbetstillfällen med arbetssökande.

Ungdomarna är inte dumma. De vill ha en utbildning som ger dem fler möjligheter. De vill ha möjligheten att kunna söka sig till högre studier. Därför väljer de bort sådana utbildningar som inte ger behörighet till utbildning inom högskola eller universitet.

Folkpartiet drivs av en övertygelse av att inte alla elever vill skaffa sig en mer teoretisk utbildning. Som om det vore ett val som ungdomar gör. De är beredda att ge upp de elever som inte ”orkar” eller ”väljer” bort att skaffa sig fullständiga betyg.

Jag vill tvärtom ha en skola som vägrar ha en sådan inställning. Det kommer förstås att finnas elever som har det svårare i skolan. Då gäller det att skolan förmår stödja den eleven att ta sig över de hinder som eleven har. Alla kommer säkert inte att bli akademiker men alla behöver få en fullgod utbildning som skapar möjligheter för ett gott liv. Därför måste målet och inställningen vara att alla elever ska lämna skolan med fullständiga betyg. Nina Andersson Brynja skriver i ett debattinlägg att …

Motståndarna till en obligatorisk gymnasieskola brukar ofta peka på skoltrötta och håglösa elever som argument för sin sak. Som om det var av naturen givet att vissa sjuttonåringar tappar lusten att lära och att det inte går att göra något åt det. Jag menar tvärtom att vi måste göra skolan mer relevant för fler. Det gör vi exempelvis genom att stärka skolans kontakt med arbetslivet, genom att ha bra och välutbildade lärare i klassrummen och genom att ge stöd till alla elever som behöver det.

Enbart att göra gymnasieskolan obligatorisk räcker förstås inte för att hjälpa fler elever till fullständiga betyg. Det handlar framför allt om en inställning som inte i förväg dömer vissa elever till utanförskap och arbetslöshet.

Länkar: bblat.se, Arbetet, SvD, dn.se, SvD

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 20 oktober, 2014, in Fackliga frågor, Utbildningspolitik and tagged , , , . Bookmark the permalink. 7 kommentarer.

  1. Jonny Disenfeldt

    Problemet är att alla inte kan klara utbildningsmål, alltså måste man då sänka kraven alltmer. En evig nedåtgående spiral bort från kunskapsskolan fortsätter alltså …

    Nästa steg är att alla ska ha universitets/högskolekompetens …

  2. Det där är trams. Det man kan säga är att det krävs någon form av yrkesutbildning för att få ett jobb. Vill du t ex jobba som busschaufför är det lämpligt att du skaffar ett busskörkort. Om du sedan har gymnasieexamen spelar mindre roll. Yrkeskunskapen och erfarenheten är det viktiga. Fråga arbetsgivarna!

  3. För övrigt så måste jag säga att du verkar helt renons på egen tankeverksamhet. Du bara repeterar, likt en papegoja, vad partiledningen har att säga. Det blir oerhört förutsägbart i längden. Har det någonsin slagit dig att partihögkvarteret kan ha fel ibland?

  4. Lars Flemström

    Det är en skam för socialdemokratin, som arbetarparti, att vi har en partiledning som stillatigande accepterar och uppmuntrar vissa arbetsgivares klassfördomar, att ”det krävs gymnasiexamen för att få jobb”, när det finns så många jobb som kan utföras av lågutbildade. Det är inte kunskaperna, som en studentexamen ger, som eftefrågas av dessa arbetsgivare, utan ett bevis före att den arbetssökande har nött skolbänk under tre år i stället för att driva runt på stan och knarka.

    Ungdomars rätt att kvalificera sig för s.k. högre studier ifrågasätter jag inte, utan tycker tvärtom att den rätten ska finnas hela livet. Men det är väl inte konstigt att socialdemokratin har hamnat i knät på Mp-magistrarna när man har drivit valrörelse på att stöta ifrån sig arbetarungdomen, med konstiga krav att alla ska tvingas ”få chansen” att bli akademiker.

    Försök fatta hur ihåligt och cyniskt det låter, när man säger att det inte är meningen att alla ska bli akademiker. Alltså handlar det om utslagning, att göra gymnasieskolan till en utsorteringsmaskin, som stämplar folk som odugliga för högre studier. Om man har varit skoltrött under uppväxtåren, så lär studielusten aldrig återvända.

    I stället borde väl ett arbetarparti driva kravet på allas rätt till ett meningsfullt liv. Det kan man ju ha, även om man inte har världens mest intressanta jobb. 90-dagarsgrantin (att ungdomar ska få jobb, praktik eller utbildning inom 90 dagar, bör givetvis även gälla dem, som väljer att inte fortsätta studera efter grundskolan, eller hoppar av gymnasiet innan de fått den vita mössan.

    I stället för att, som Centerpartiet vill, statens ska lagstifta om ungdomslöner under kollektivavtalen för unga vuxna under 25 år, kan man ju införa ett obligatoriskt sparande av en del av lönen för ungdomar i samma ålder som deras kamrater går i gymnasiet, för eventuell senare användning som extra studiemedel vid vuxenstudier. Det kan vara svårt för en vuxenstuderande, som vant sig vid att leva på en normal lön, att gå ner i inkomst till samma nivå som unga studenter.

    Det behövs en rejäl attitydförändring hos arbetsgivare, men också fförändringar så att det inte är rena lotteriet att anställa unga personer utan referenser från tidigare arbetsgivare. Som en första åtgärd måste arbetsgivarnas sjuklöneansvar bort helt och hållet. Man kan också tänka sig samarbete mellan kommunen och bemanningsföretag, som arbetsgivare kan hyra arbetskraft från. Bemanningsföretaget garanterar den hyrande arbetsgivaren att aldrig stå utan arbetskraft.

  5. Lars Flemström

    Och dessutom tycker jag, när vi ändå behöver hjälp från Fp med att regera landet, så skulle det passa sig att sluta förolämpa Jan Björlund personligen, och sluta tillvita honom onda biavsikter bakom hans olika förslag att hjälpa ungdomar i förorter och bruksorter att få jobb, även om de inte vill nöta sina byxbakar under ytterligare tre år på skolbänken, när de kanske vill stå vid en maskin och tjäna pengar i stället. Och sluta med önskedrömmarna om att Fp snart ska byta partiledare, för det bestämmer folkpartisterna själva.

  6. Ungdomen av idag bör nog vara oerhört glada att man inte kräver de kunskaper och den begåvning som den gamla studentexamen förutsatte!
    Den studentexamen krävde en intelligensnivå som blott cirka 25 % av ungdomarna hade.
    På den tiden var begåvningen normalfördelad enligt Gauskurvan.
    I vår tid gäller naturligtvis den naiva och mer korrekta socialistiska föreställningen att vi alla har samma intellektuella förutsättningar.
    T o m korpralerna inom polisen ska nu få akademisk status!!!
    Sannolikt hade inte en enda av dessa korpraler klarat den gamla studentexamen!!!

    • Lars Flemström

      I så fall tillhör du den sämsta fjärdedelen, när du tror att mänskliga egenskaper fördelas efter Gauskurvan. Den visar ju en slumpmässig fördelning av något okänt, exempelvis att 50 % av tänkbara bebodda planeter befolkas av människor som vi, 25 % av mer avancerade varelser och 25 % av mindre avavancerade varelser. När (och om) dessa planter väl är upptäckta och utforskade kan resultatet bli något helt annat.

      En stor felfaktor i ditt resonemang är att en mycket större andel av ungdomarna då inte testades mot studentexamen. En annan var att vi då hade en trångboddhet som inte gav studiero, och en tredje att många nog ville bli arbetare som sina pappor – vilket relativt sett borde vara en ännu större felfaktor idag. Därtill kommer olika handikapp. sjukdomar, trauman, mobbning och dåliga kunskaper i svenska språket – som inte har med den s.k.intelligensen att göra

      Det är verkligen synd om Björklund om du tillhör hans supporters. Frågan om alla har tillräcklig ”hjärnkapacitet” för att läsa in en studentexamen är omstridd. När man ser till den faktiska intellektuella prestationsförmågan hos en del personer, som har klarat studentexamen, så kan man nog dra slutsatsen att den examen skulle en schimpans klara, om schimpanser hade mänskliga organ för att ta emot och tolka sinnesintryck från omvärlden. Det finns f.ö ganska mycket forskning gjord om detta.

      Det har också visat sig att människor, som tidigare i livet ansågs obildbara, har gjort oerhört stora framsteg, när de som vuxenstuderande har fått tillgång till specialpedagogik. Det ställs numera större krav på lärare att de ska kunna göra sina ämnen intressanta för eleverna att lära sig, vilket antas motverka skoltrötthet. Enligt min mening ställer vissa socialdemokratiska skolpolitiker orimligt stora krav på lärarna att motivera elever, som faktiskt VILL göra något annat än gå i skolan. Lärarna ställs härigenom mot väggen, och skyller på eleverna, och så är snacket om både bokstavsbarn och bristande intelligens i full gång.

      Vuxenutbildning var tidigare en socialdemokratisk paradgren. Eftersom de vuxna eleverna frivilligt valt att studera, nådde de ofta prestationsnivåer som låg långt över prestationerna när de slutade ungdomsskolan. Det är detta vi måste diskutera. Tvång fördärvar. Och slutligen, B B: Med din föraktfulla syn på medmänniskor, tror jag inte att du skulle klara av att vara polis.

%d bloggare gillar detta: