Ett snårigt skattesystem


I ett debattinlägg argumenterar fem doktorander i nationalekonomi (samt medlemmar i Socialdemokratiska Ekonomklubben) för att genomföra reformer i det svenska skattesystemet. De föreslår sådant som en enhetlig moms, ett införande av en fastighetsskatt, avskaffande av rut. Men de föreslår även avskaffad bolagsskatt (eller en minskning) och reformer av sättet att beskatta inkomster.

Den socialdemokratiska partiledningen har tydligt markerat motstånd emot flera av förslagen i debattinlägget. Huruvida detta motstånd mer är taktiskt betingat eller av övertygelse övergår min vetskap. Det är dock tydligt att det finns en tydlig politisk blockering i att diskutera hur den sociala välfärden ska finansieras.

Jag hoppas ändå att en mer öppen debatt kan komma igång kring skattesystemet. Det borde finnas möjligheter till blocköverskridande kompromisser för att skapa ett mer hållbart skattesystem.

Länkar: SvD, di.se, Arbetet

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 13 oktober, 2014, in Politiska funderingar and tagged , , , . Bookmark the permalink. 6 kommentarer.

  1. Lars Andersson

    Sverige har redan ett av världens högsta skatteförtryck så om inte det räcker måste politikerna spara och det finns enormt mycket pengar att spara och omprioritera. Bara massinvandringen kostar 240 miljarder per netto enligt docent Jan Tullberg. Vi betalar 38 miljarder/år till EU(SSR) och lika mycket till FN, vi subventionerar en lögnaktig press och ineffektiva vindsnurror och en hel del annat. Slopa alla avdrag, ROT, RUT, RÄNTOR, RESOR (4R), ta bort värnskatten absolut ingen skall betala mer än 50% av sin inkomst i skatt (25% vore rättvist vid en moms på 20%). Det finns hur mycket som helst att spara på så att skatterna kan sänkas till 25% av BNP så att vi får fart på Sverige.

    • Det är lika fel varje gång och det upprepas. Syftet är förståss politiskt för att förändra politiken. Nämligen skattetryck som egentligen heter Skattekvot.

      Men genom att gnälla ständigt om skattetryck så försöker man den vägen vinna gehör för fler skattesänkningar för välbeställda samtidigt som man talar om sänkta trösklar
      för lägre avlönade.

      Vore det av intresse skapa lägre skattekvot skulle man självklart ta bort skatten för sjuka, arbetslösa då skulle även ersättningarna bli bättre och skattekvoten falla ordentligt.

      Men genom att låta sjuka, arbetslösa, ja även pensionärer betala högre skatt
      så kan skattekvoten hållas hög och därmed gnällas på.
      Sänker man då skatten för välbeställda så skapar man ‘
      i gengäld andra skatter som drabbar svaga därmed kan man återigen gnälla på skattekvoten.

      Så kort sagt det pågår ett vidrigt spel dessutom jämför man obs: Skattetrycket med andra Länder fast det egentligen är närmast omöjligt.

      Idag finns ingen seriös jämförelse länder emellan gällande skattekvot
      det är därför detta tjoller och manipulerande om skattetryck är så påtagligt och så upprepande.

  2. Lars Flemström

    Detta teoretiska misch-masch av ett gäng doktorander, som kallar sig socialdemokrater, visar att S måste bli ett arbetarparti igen. Akademikerna / experterna får gärna utforma detaljerna, men det ska vara efter beställning från folkflertalet och de ekonomikst sämst ställda. I stället verkar förslaget till delar vara en beställningsjobb från doktorandernas högavlönade borgerliga professorer. Bara ett exempel. Artikelförfattarna skriver: ”I stället för att låta alla varor spela med samma spelregler, så uppmuntras hushållen att spendera mer på till exempel mat än på kläder. ” Detta anser de vara ett missförhållande som måste rättas till. Vad som i stället måste rättas till, är att många hushåll inte har tillräckligt med pengar att spendera på mat av hög kvalitet. Det är faktiskt viktigare att köpa näringsriktig mat, även om den kostar några kronor mer per kilo, än att köpa dyra märkeskläder.

    Blocköverskridande överenskommelser behövs inom en mängd områden, där man har ett gemensamt intresse över klassgränserna (exempelvis att industrin behöver tillgång till billig energi av hög leveranskvalitet – vilket kräver en stor andel kärnkraft), och något annan än blocköverskridande överenskommelser är inte möjligt med nuvarande parlamentariska läge.
    Men om skatterna? Skattesystemets utformning är ju i högsta grad en klassfråga. Låt väljarna avgöra i val. Om S ska fortsätta att avstå alla valvinnande frågor till ett blocköverskridande förhandlingsmaskineri, kommer S att fortsätta att krympa.

    Vi behöver en fördelningspolitik, som utjämnar skillnaderna i inkomster (d.v.s. ”vänsterpolitik”), men vi behöver också ha ett välstånd som kan fördelas (vilket man har intresse av även på andra sidan blockgränsen).

    Tycker för övrigt att det var märkligt att i en debattartikel, vars författare påstår sig ivra för ett bättre och mer enhetligt skattesystem och slut för diverse smygsubventioner, inte kräver att elcertifikaten avskaffas. Det är ju en extraskatt på kärnkraft, vilken används till att finansiera den olönsamma och opålitliga vindkraften och andra orealistiska hugskott. Varför inte låta de verkliga produktionskostnaderna avgöra energimixen? El som produceras på det ena eller andra sättet är ju inte olika varuslag som mat och kläder.

  3. Förutom att man kan diskutera momssatserna där jag personligen tycker att t.ex. både livsmedel och kollektiva resor bör ha lägre momssatser är det mesta bra. Dock bör viss progressivitet behållas i beskattningen av löneinkomster. Speciellt bra hur tydligt man förordar kraftigt höjd fastighetsskatt avskaffandet av vansinnigheterna ROT och RUT.

    • livsmedel bör väl ha en skattesats som om möjligt styr priserna på de
      viktigaste matvarorna så de ej överstiger den genomsnittliga inflationen.

      Idag är inflationen oerhört låg ett tag var det ju deflation.
      Men ser man på de viktigaste mänskliga rättigheterna som bostäder, mat
      så är ju inflationen kopiöst hög.

      Detta borde politiker ta tag i.
      Men som skett efter 2006 verkar politiker agera precis
      tvärtom.

      Bostadsbristen har blivit ett sätt lura främst unga överbelåna sig.
      Maten har blivit ett problem för garantipensionärer
      enär pensionen inte följer indexet för värdesäkring av pension.

      sedan att man på detta fullkomligt krossat sjuka, arbetslösa,
      bör väl de flesta känna till

  4. Lars Flemström

    Det är ett felaktigt resonemang, som visar att artikelförfattarna inte lever i verkligheten och inte ens känner till alla ekonomiska teorier (den om priselasticitet), att ställa mat mot kläder, som de gör. Högre matpriser minskar inte matkonsumtionen för dem som har gott om pengar, utan bara för dem som inte har pengar så det räcker. Det är innebörden i begreppet priselasticitet. Det är däremot ett välkänt faktum att alkohol har hög priselascticitet. Realistation på Systembolaget skulle öka försäljningen enormt.

%d bloggare gillar detta: