Hwad vilja IF Metall?


Under gårdagen darrade det till i den fackliga världen. IF Metall meddelade att man är beredd att inleda branschförhandlingar med arbetsgivarna kring frågan om turordningsregler och frågor om flexibilitet. Beskedet kom något oväntat. Jag kan tänka mig att vi är ett antal personer i den fackliga världen som nu har att svara på frågor om IF Metalls syn på denna – inte helt enkla – fråga.

Jag har, för min del, funderat över förbundets besked.

Den svenska industrin är under stark omvandling. Antalet personer som arbetar i direkt produktion har minskat. De produktionsarbeten som utförs har också förändrats. Högrepetetiva arbetsmoment med långa serier starkt utsatta för priskonkurrens försvinner i ganska snabb takt från svenska fabriker. Andelen arbetstillfällen som kräver högre kompetens och yrkesutbildning har ökat.

Parallellt med denna utveckling har rättspraxis i lagen om anställningsskydd tydliggjort att kompetens är en viktig ingrediens när man ska förhandla om vilka personer som blir kvar på arbetsplatsen och vilka som kommer att få lämna den. Det innebär att frågan om kompetens är högst levande och relevant i samband med neddragningar på arbetsplatsen.

Eftersom andelen mer kvalificerade arbeten ökar inom industrin måste man som facklig organisation förhålla sig till detta. IF Metall har överenskommelser med arbetsgivarna där man poängterar betydelsen av kompetens och kompetensutveckling. Men i allt för många fall handlar det mer om läpparnas bekännelser. Allt för många arbetsgivare är allt för dåliga på att stimulera och medverka till personalens utveckling.

Arbetsgivarna måste vara beredda att ta ett större ansvar för att utveckla arbetsplatserna och de anställdas kompetens. Det räcker inte med vackra ord i korta överenskommelser. Därför kan det också vara rimligt att med arbetsgivarna diskutera turordningsbestämmelserna och sådant som ett bättre omställningsstöd.

Jag är inte det minsta rädd för samtalen. Det är snarare vad resultatet blir av dessa diskussioner som avgör om resultatet blev bra eller dåligt.

Jag utgår ifrån att förbundsledningen är tillräckligt kloka och erfarna för att inte köpa vad skit som helst.

Länkar: di.se, SvD, Arbetet, ka.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Jeanette Herulf

 

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 9 maj, 2014, in Fackliga frågor and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Viktigt IF Metall och övriga fackföreningar ser till att stärka a-kassan och
    återskapa den i symbios med facket.
    Hur företagen vill ha arbetsstyrkan lär aldrig kunna påverkas nämnvärt.
    Därför är de sociala skydden de primära.

    90% a-kassa och ingen bortre parentes är det Facken måste strida om i ett Sverige som får allt högre arbetslöshetssiffror och långvarig arbetslöshet.

    Det kommer bara bli små perioder av lägre arbetslöshet.
    Trenden är att arbetslösheten kommer drabba allt fler .

    Robbotiseringen gör att jobb blir omodernt det blir mer modernt
    vara arbetslös.
    Ändå ska pensionsåldern höjas.
    Enbart det är galet.

    Vänta när nästa finansiella krasch kommer då kommer alla övriga krasher ses som små krusninar enbart

%d bloggare gillar detta: