Fler industriarbetare skadas på jobbet


Inför IF Metalls kongress i maj har förbundet låtit SCB genomföra en undersökning om hur klubbarna upplever utvecklingen av arbetsmiljön på arbetsplatserna.

De resultat som framkommer i undersökningen är ganska beklämmande. 65 % av medlemmarna anser sig ha fått någon form av besvär av sitt arbete. Det verkar vidare som om skadorna ökar.

Det finns en tydlig utveckling inom industriföretagen innebärande allt mer slimmade företag. Industriarbetarnas arbetsinnehåll har blivit allt mindre. Det innebär att de arbetande får allt mer av enformiga arbetsuppgifter som kan leda till skador. Närmare en tredjedel av IF Metalls medlemmar upplever att de fått belastningsskador av de arbeten som de utför.

Under 1980-talet startade en diskussion inom dåvarande Metall. Orsaken var, då som nu, att antalet arbeten med korta arbetscykler och enformiga arbetsuppgifter ökade. Samtidigt var industrin inne i en förhållandevis god konjunktur. Diskussionen gällde hur jobben kunde bli mer intressanta och bättre för fysisk och psykisk hälsa.

Samtidigt upplevde företagen hög personalomsättning och allt större svårigheter att rekrytera arbetare till de arbetsuppgifter som behövde utföras. Det tillsammans innebar en god jordmån för att diskutera andra sätt att organisera arbetet inom industrin. En  hel massa försök genomfördes på arbetsplatser runt om i landet.

I samband  med den djupa lågkonjunkturen i det tidiga 1990-talet försvann mycket av det goda utvecklingsarbetet. Med allt stigande arbetslöshet inom industrin försvann drivkrafterna bland många industriföretag att utveckla sättet att organisera arbetet. Med den höga arbetslösheten bland industrins arbetare ökar också inslaget av allt enformigare arbeten och inslag av ”löpande band”.

Med denna utveckling kommer också resultetet i form av fler skadade och utslitna industriarbetare. IF Metall har återuppväckt diskussionen om att organisera industriarbetet på ett sådant sätt att man tillvaratar de arbetandes hela resurs – inte enbart deras muskelkraft. Skillnaden mot 1980-talet är dock att arbetslösheten inom industrin fortfarande är hög. Men med den internationella konkurrensen försvinner samtidigt arbetstillfällen till låglöneländer.

De industriarbeten som blir kvar ställer högre krav på formell kompetens och utbildning. Denna utveckling innebär förhoppningsvis att arbetsgivarnas intressen av att utveckla arbetets organisation kan utvecklas och sammanfalla med den fackliga synen. Under tiden far dock många anställda illa och kommer att lämna branschen med skador och krämpor som försämrar deras möjligheter till arbete och en rimlig pension.

Därför behövs det mer insatser från staten i form av sådant som ett aktivt arbetsmiljöverk och forskning på arbetets organisering och utveckling av arbetsmoment.

Länkar: Ekot, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Leine Johansson

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 17 april, 2014, in Fackliga frågor, Politiska funderingar and tagged , , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Fler industriarbetare skadas på jobbet.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: