Behöver Sverige lägre lägstalöner?


Lars Calmfors anser tydligen att Sverige behöver lägre lägstalöner. Han menar visst att Sverige har bland de högsta lägstalönerna samtidigt som det råder hög arbetslöshet. Det är väl ett budskap som smakar mumma i de svenska arbetsgivarnas öron. De har ju länge drivit tesen att det krävs lägre löner för att okvalificerade och de med en annars svag anknytning till arbetsmarknaden ska få arbete.

I en rapport som organisationen Svenskt Näringsliv presenterat anförs att de höga svenska ingångslönerna i vissa fall utestänger människor från arbetsmarknaden och även skapar andra problem. Organisationen menar att höga lägstalöner skapar en mur till arbetsmarknaden och förhindrar en bättre lönespridning. Organisationen säger vidare att …

Det skapar i sin tur ytterligare en mur mot en ökad öppenhet på arbetsmarknaden eftersom det är så relativt billigt att anställa en person med högre utbildning istället för en person med låg utbildning eller annan bakgrund.

De allt för höga lönerna innebär vidare, enligt rapporten/arbetsgivarna, att det inte finns utrymme för högre löneökningar. Det i sin tur gör det mindre intressant för människor att vidareutbilda sig eftersom premien för detta blir för liten. En annan positiv effekt av lägre lägstalöner är, även det enligt rapporten, att yrkesuppgifter som idag försvunnit skulle kunna återskapas.

Det framgår inte av rapporteringen vilken nivå lägstalönerna borde ligga på. Jag misstänker väl att arbetsgivarna önskar låta marknaden styra den utvecklingen. I branscher med högre arbetslöshet och lägre formella yrkeskrav finns säkert utrymme för att pressa ned priset för de anställda.

Arbetsgivarna brukar ju framhålla USA som ett föredömligt exempel på hur man kan skapa en större låglönearbetsmarknad. Man säger att detta bidragit till att fler kommit i arbete. I rapporten nämns också Tyskland som ett mer nyblivet exempel på att skapa en större arbetsmarknad bestående av lägre/sämre betalda arbeten.

Arbetsgivarna brukar mena att lägre ingångslöner borde skapa fler arbetstillfällen och skapa en större dynamik på arbetsmarknaden. Om det vore en sanning borde ju de sänkta (rabatterade) sociala avgifterna för ungdomar inneburit att ungdomars arbetslöshet skulle ha minskat. En sådan effekt är ju svår att se. Göran Zettergren och Susanna Holzer (bägge utredare på TCO) har diskuterat den eventuella effekt som sänkta kostnader för att anställa unga har.

Frågan om det eventuellt goda eller inte goda med sänkta ingångslöner är en sådan fråga där många har uppfattningar men där ingen absolut sanning finnes. Men, för att citera Susanne Holzer …

…  vad hjälper det att vi sänker priset på okvalificerad ung arbetskraft –  om det är kvalificerad arbetskraft som marknaden vill ha …

Länkar: SvD, dn.se

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 18 mars, 2014, in Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor and tagged , , , . Bookmark the permalink. 4 kommentarer.

  1. Man borde ställa frågan ska folk överhuvudtaget jobba i framtiden när Robbotar tar över jobben.
    Vem kan konkurera med en Robbot i lön när denne jobbar 24 tim dygn och endast behöver lite fett och nån droppe olja. Det kan den dessutom servas med under tiden den arbetar.

    Hela politiska systemet kommer i gungning på sikt om Robbotar tar över.
    Vem ska köpa varan om människor inte erhåller några pengar.
    .
    Kort sagt politiker makthavare , näringsliv är helt fel ute.
    Det är hur vi människor ska få bättre liv eller åtminstone drägliga liv som måste efterstävas-.

    Då gäller varken lägre löner eller att arbeta i vild förtvivlan till dåliga villkor och dålig arbetsmiljö
    Då gäller en fördelningspolitik där Robbotar beskattas och folket befrias från arbete.

    Då kan folk spela tennis, gå ut i naturen. och ingen har nån slags 8 timmars arbetsdag.
    Det som måste utföras via jobb kan delas på.

    Det finns ju t.o.m redan nu 3-D skrivare som bygger våra bostäder
    Därmed bör bostadsbristen snabbt kunna utrotas.

    • Var länge sedan miljöpartiet kom med förslaget att beskatta produktionsmedlen och att införa medborgarlön. Det enda partiet som inser att den gamla arbetslinjen inte fungerar i ett modernt samhälle.

  2. Anders Nilsson

    Så är det. Lärarjobb och sjuksköterskejobb har gjorts till låglönejobb men förutsätter
    ändå långa utbildningar och studieskulder. (Yrkeslärare har inga studieskulder)
    De traditionella låglönejobben (kort utbildning och inga särskilda kvaliifikationskrav)
    har LO förhandlat bort. 50 år av låglönesatsningar kan inte göras ogjorda. Calmfors
    drömmer kanske om TEKO- och skoindustrins återkomst.
    Om (s) ska minska arbetslösheten återstår endast att köpa ”sysselsättning” i kommunerna!

  3. ”Var länge sedan miljöpartiet kom med förslaget att beskatta produktionsmedlen och att införa medborgarlön.”

    Palme som förmodligen är det intelligentaste politiker Sverige haft, var inne på samma linje.
    Gällande beskatta produktionsmedlen.
    Tyvärr verkar trenden vara att ju mer makt och vinster storföretagen åtnjuter, ju mer förtrycker man svaga grupper och ju längre kommer vi från produktionsskatt.

    Men jag tror ändå i framtiden på en förändring av detta, Nog för att man förmodligen är en jordgubbe då. Men en framtid finns alltid hur den blir vet ingen.

    När Robbotar tar över jobben och människan blir mer och mer överflödig,
    Därmed kommer företagen vara beroende av att folk måste köpa deras varor.
    Inga pengar, ingen som köper.
    Likheten finner vi hos Henry Ford som 1914 dubblade bilbyggarnas löner och på så sätt fick hans egna anställda råd att köpa bil.

    Dock glöm inte: ”Henry Ford fick ett världsrykte som en mycket humanitär arbetsgivare. Men sanningen var också att han styrde sitt företag auktoritärt, kontrollerade sina anställdas privatliv och moraliska värderingar, samt var en stark motståndare till fackföreningar.
    Angivare och företagspoliser användes för att motarbeta organisering bland arbetarna. Han var en sammansatt personlighet, under första världskriget en aktiv pacifist, men efter kriget framträdde även sympatier för fascismen och nazismen.”
    Källa: Wikipeda.

%d bloggare gillar detta: