Det är allas fel!


Igår presenterade Leif Lewin sin utredning av konsekvenserna av kommunaliseringen av den svenska skolan. Han konstaterar, väldigt förenklat, att det såväl är statens som kommunernas fel att denna reform misslyckades. Leif Lewin menar att det finns två grundläggande skäl till misslyckandet:

  1. Reformen genomfördes trots lärarkårens motstånd. Leif skriver i sitt debattinlägg att ”… genomföra en reform under motstånd från dem som ska verkställa den bäddar för ett implementeringsmisslyckande.” Är detta ett fint sätt att säga att lärarna genom sitt motstånd undermedvetet verkat till att försämra skolan? Jag har en minnesbild när Göran Persson skulle tala inför en kongress med ett av lärarnas fackförbund. De närvarande ombuden lämnade demonstrativt lokalen och vägrade lyssna till den ansvarige politikern. Den yrkeskår som hade till ansvar att lära ut demokrati och respekt för andra åsikter demonstrerade en ovilja att leva upp till uppdraget.
  2. Decentraliseringen kom att bli mycket mer långtgående än vad som avsågs. Leif skriver att Göran Persson (S), ansvarig minister, såg till att behålla ett antal statliga styrmedel för att säkerställa likvärdigheten i skolan. Den borgerliga regering som efterträdde den socialdemokratiska tog bort alla dessa styrmedel.

Till detta kommer en hel rad av synpunkter om varför reformen misslyckats. Leif Lewin sammanfattar debattinlägget med att alla parter bär ansvar för det bristande utfallet av reformen. Han menar vidare att den sittande regeringen är medveten om problemen samt att den reformerade skolplanen från 2011 inte hunnit bära frukt. Han påpekar även att kommunaliseringen inte behöver vara ett problem. Finland, som använts som ett föredömligt exempel på god skolpolitik, har ett kommunalt ansvar för skolorna.

Jag vet inte om denna utredning kommer att leda fram till en bättre skola. Den politiska oppositionen har ju önskat ett tillsätande av en parlamentariskt tillsatt utredning för formandet av en långsiktig skolpolitik. Kritik har ju redan kommit på denna utredning. Den skulle ju endast utreda konskekvenser av en fordom genomförd reform – inte peka vägen framåt. Den har heller inte sett över reformer som skett efter den kommunaliserade skolan. Sådant som det fria skolvalet anses av många som en besvärande del av den svenska skolans sjunkande resultat.

Jag anser att man mycket väl kan överväga ett förändrat huvudmannaskap av skolan. Däremot tror jag verkligen inte att en sådan reform innebär den enda och sanna åtgärden för att förbättra skolans resultat. Viktigast handlar det om att skolorna ges resurser att ge alla elever de verktyg och chanser de behöver för att lämna skolan med fullständiga och goda betyg. Idag har vi en utveckling där elevernas klassbakgrund allt mer avgör hur de kommer att lyckas i skolan. Vi har en utveckling där de med god ekonomi med skattesubvention kan köpa extra stöd för sina barn.

Det finns många skäl att diskutera hur skolan kan omformas och förändras. En sådan diskussion behöver ske brett över riksdagens politiska blockgränser. Genom bredare överenskommelser mellan partierna kanske vi kan finna en skolpolitik som håller över tid.

Länkar: DN DebattDN Debatt, dn.sedn.sedn.sedn.sedn.sedn.se, SvD, Aftonbladet debatt, dn.se, SvD, E-K, Aftonbladet ledare, SvD, Ekot, dn.se, Ekot, Politism, dagens arena, SVT, SvD, SvD, Ekot, SvD, Ekot, SVT, dn.se

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Alliansfritt SverigeAlliansfritt SverigeNina Andersson Brynja, Peter Högberg

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 11 februari, 2014, in Politiska funderingar, Utbildningspolitik. Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. Lewins resonemang om motstånd är svårt att förstå. GP köpte samtycke från den
    större lärarorganisationen som fick hela sin agenda genomförd: löneökningar om 20-
    30% och minskad undervisningsskyldighet. LF uppnådde fullständig utjämning av an-
    ställningsvillkor i förhållande till adjunkterna.Vi talar om låg- och mellanstadielärare och
    ett stort antal ämneslärare på högstadiet. Tvärtom borde GP ha lagt grunden för
    stora förbättringar på grundskolans lägre stadier. Implementeringsproblemen tror
    jag hade mer att göra med nya och obegripliga läroplaner och betygs-
    kriterier (som inte angav vad eleverna skulle kunna utan hur de kunde det som lärdes
    ut), diffusa betygskriterier och att varje kommun blev sitt eget skolsystem. Ask gjorde
    det möjligt för friskolor att fuska med kvalitet. (s) ingrep aldrig mot detta när de återtog
    makten.

%d bloggare gillar detta: