Månadsarkiv: december 2013

Garantera ­lika rättigheter till alla som jobbar i vårt land


Svenskt Näringsliv gjorde för ett par dagar sedan ett försök förändra debatten kring arbetskraftsinvandring. I en rapport som de sponsrat hävdade man att utnyttjande och missbruk av lagen nästintill är försumbar.

Ett par dagar i efterhand synes arbetsgivarnas försök att vända debatten inte  ha gett några större resultat. Rapporten har snarare fått ganska mycket kritik för att vara allt för grund och ge en allt för rosenskimrande bild av verkligheten.

De fackliga organisationerna har i allt väsentligt kommit med relevanta och realistiska förslag på förändrad lagstiftning. Svenskt Näringslivs inspel gav en allt för förskönande bild av verkligheten för att omvärlden skulle köpa deras ”sanning”.

Länkar: da.se, Aftonbladet ledare, SvD, dagens arena

Har befrielsens tid kommit?


Riksbankens direktion har under en längre tid kritiserats för att inte uppfylla det uppdrag man har från lagstiftarna. Riksbanken har som uppdrag att verka för att inflationen som ett genomsnitt håller sig på en nivå om 2 %. Kritiken har både kommit utifrån som inifrån.

Tydligast i sin kritik har kanske nationalekonomen Lars E O Svensson (förutvarande vice riksbankschef) varit. Han menar att Riksbanken genom sina beslut hållit inflationen på en betydligt lägre nivå än vad lagstiftarna önskat. Därmed har ett stort antal människor i onödan hamnat i arbetslöshet.

Även LO-ekonomerna har kritiserat Riksbanken för att verka enligt det uppdrag man har. De har snarare omtolkat uppdraget och fokuserat på att hålla räntan uppe för att inte lägga grund för en bostadsbubbla. Effekten har blivit att den svenska valutan har stärkts relativt vår omvärld och bidragit till att hålla uppe arbetslösheten. LO menar att det inte är Riksbankens uppdrag att motverka en eventuell bostadsbubbla. Det är en fråga för regeringen att förhålla sig till. Åsa-Pia Järliden Bergström  skriver i ett inlägg att …

Tillsammans kan vi befria Riksbanken från bolåneoket och hjälpa dem att fokusera på deras egentliga uppgift – hålla priserna stabila och sysselsättningen hög.

Igår valde man att sänka reporäntan och visar i sin räntebana att inflationstrycket är betydligt mindre än vad man tidigare menat. Effekten har blivit att bankerna har sänkt sina utlåningsräntor och att kronan har försvagats något gentemot omvärlden. Kanske har även kritiken utifrån till slut urholkat stenen och skapat insikt i Riksbankens direktion.

Tydligt är i alla fall att kommentarerna från politiker, ekonomer och debattörer från alla läger i huvudsak är positiva. Kritiken är snarare att sänkningen är för låg för sent.

Anders Borg är säkert nöjd. Beslutet kan innebära en bättre utveckling på arbetsmarknaden under det kommande valåret. Det lär ju, i så fall, inte missgynna den sittande regeringen.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, etc.se, di.se, di.se, etc.se, di.se, di.se, Ekot, SVT, E-K, Ekot, da.se, di.se, di.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet ledare, SvD

Fler som skrivit: Gösta Karlsson

Jan Björklund tillsätter utredning!


Jan Björklund

Utbildningsminister Jan Björklund meddelar att han tar uppgifterna och resultaten i den nyligen redovisade Pisa-undersökningen på det största allvar.

Äntligen har bevisen kommit för att den socialdemokratiska ”flumskolan” orsakat konungariket nästan irreparabla skador. Därför tillsätter han nu en utredning för att åstadkomma bättre ordning och reda i skolan. För att, som ministern säger, …

Pisa konstaterar att dåligt klassklimat och dåliga resultat hänger ihop. Och vi toppar ju tyvärr ligan med sena ankomster.

Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta över agerandet från vår aller högste uttolkare av skolpolitik. Ingenting biter på Jan Björklund. Allt ont i skolan är några andras fel. Efter sju år med borgerlig regering  och med Jan Björklund vid katedern är hans enda budskap – ”Vänta bara, snart blir det bättre, sedan …”

Det finns ingen beredskap att utreda om det fria skolvalet haft någon inverkan på de försämrade resultaten. Det finns ingen vilja att utreda varför skillnaderna mellan olika elevgrupper ökar. Det faktum föräldrarnas utbildningsbakgrund säger mer om hur eleverna kommer att lyckas nonchaleras av ministern.

Nä – ordning och reda är den magiska formeln för att ställa allt till rätta. Jag delar Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén kommentar till Jan Björklunds besked:

Futtigt, Björklund, jag förväntar mig betydligt mer. Det är självklart viktigt med ordning och reda, men nu gäller det att fokusera på kraftfulla lösningar i stället för att skuldbelägga eleverna. Jag efterlyser en starkare och mer medveten resursfördelning. Den elev som behöver särskilt stöd ska aldrig mötas av ett nej.

I rest my case.

Länkar: dn.se, SVT, Ekot, SvD, Ekot, SVT

Andra som skrivit: Storstad

Om det ens förekommer fusk i bärskogen


I en aktuell rapport från Svenskt Näringsliv (SN) hävdas att fusket i ”bärskogen” inte alls har den omfattning som mediarapportering kan ge sken utav. I rapporten påpekas att endast sju fall har tagits till centrala förhandlingar.

SN säger att de vill bidra till en mer balanserad debatt i denna fråga. Samtidigt är det alldeles sant att man vill behålla den ordning som råder idag och motsätter sig de mer långtgående förändringar av lagen som facken önskar.

Arbetsgivarnas slutsatser fick snart kritik från fackligt håll. Man menar att mörkertalen är betydligt större än vad Svenskt Näringslivs rapport antyder. I SN:s rapport anses fusk endast bestå i eventuellt brott mot de avtal som löntagaren eventuellt skrivit under – man jämför inte med det arbetserbjudande som Migrationsverket har att ta ställning till.

Vidare tillkommer luft i SN:s rapport genom att de fackliga organisationerna enbart företräder medlemmar och därmed har svårt att stödja personer som inte är organisaerade.

LO:s kritik på lagen om arbetskraftsinvandring grundas på erfarenheter från fler branscher än enbart bärplockande. Hotell- och Restaurangfacket har ju vid flera tillfällen upptäckt brott mot både lag och avtal. Dessa erfarenheter har fått dem att ta fram ett antal fullt rimliga krav på förändrad lagstiftning.

Länkar: Arbetet, da.se, Arbetet, Arbetet, ka.se, SVT, SVT, Arbetet

Fler som skrivit: Jimmy Jansson, Martin Moberg, Peter Johansson, Calle Fridén, Sonja Hallsten, Leine Johansson

Det kostar 260 miljarder att misslyckas


SVT rapporterar att allt fler unga människor förtidspensioneras. Bland de som är under 30 års ålder har förtidspensioneringarna ökat med 42 % under de senaste tio åren. Enligt Försäkringskassan är det framför allt psykiska diagnoser som ligger bakom denna ökning.

Det är förstås ett fruktansvärt misslyckande för det svenska samhället att så många unga slås ut från eller aldrig ens kommer in på arbetsmarknaden. De döms till ett, i bästa fall, omhändertagande liv med en låg inkomst. De får aldrig chansen till ett arbete och att delta i samhällsgemenskapen.

Ingvar Nilsson, nationalekonom, har räknat på vad detta kostar samhället och de unga människor som förtidspensioneras. SVT skriver att i varje årskull på ungefär 110.000 barn, så är det ungefär 13.000 som lämnar gymnasietiden för ett livslångt utanförskap. Prislappen för en enda årskull är 260 miljarder. Han säger att …

Inget ADHD-barn skulle behöva växa upp utan att få adekvat stöd, inget dyslexibarn skulle behöva sluta skolan utan att ha fått hjälp. Det finns lösningar, de är billiga och effektiva, men vi använder dem alltför sällan.

Ekot utvecklar i ett inslag Ingvar Nilssons tankar. Det han säger är att det gäller att satsa på stöd till dessa elever så tidigt som möjligt. Det ligger mycket i hans uttalande att …

Det mänskligt och ekonomiskt kloka ur ett helhetsperspektiv för kommunen att satsa på barnen tidigt, är för en skolchef med ett budgetansvar en dålig affär. Så ofta blir det att man silar mygg och sväljer kameler, man spar på de här tämligen billiga insatserna under låg- och mellanstadietiden för barnen och sedan får man ohyggligt höga kostnader i tonårstiden. Men de drabbar socialtjänsten i ett helt annat konto vid en helt annan tidpunkt.

Den politiska utmaningen finns i att göra de satsningar som krävs idag för att slippa kostnader imorgon. Ju tidigare samhället satsar de resurser som krävs för att stödja alla de elever som behöver det desto bättre – både mänskligt som samhällsekonomiskt.

Länkar: Ekot, SVT, SVT, dn.se, SVT, SVT

Gymnasieskolan riskerar att öka klasskillnaderna


För några dagar sedan skrevs ett debattinlägg om de bakomliggande tankarna bakom gymnasiereformen. Idén var att ”skoltrötta” elever som valde yrkesinriktade skulle besparas från allt för mycket av teoretisk kunskap. Debattörerna Andreas Fejes och Mattias Nylund skriver att …

Med grund i förenklade antaganden om att yrkeselever vill ägna sig åt ”praktik” och inte ”teori”, har innehållet organiserats om i 2011 års gymnasieskola. Tanken om en gemensam gymnasieskola som ska skola demokratiska medborgare redo att möta ett föränderligt arbetsliv likväl som livet mer brett, har ersatts av tanken om en uppdelad skola där yrkeselever snarare skall skolas till ”anställningsbara” medborgare redo att möta ett tilltänkt specifikt yrkessammanhang.

Eleverna i de yrkesförberedande programmen har ”befriats” från att studera sådant som samhällsekonomi och politiska ideologier – sådant som är obligatoriska ämnen för andra. Lagstiftarna har med detta gjort ett tydligt val för vilken typ av kunskap som ska meddelas vilka. Elever i yrkesförberedande program ska slippa utsättas för tankar och kritiskt tänkande kring samhällets strukturer och hur man kan påverka detsamma.

Det verkar som tesen ”skomakare bliv vid din läst” varit den styrande för utbildningsministern i den reform av gymnasieskolan han drivit igenom.

Länkarna: etc.se, da.se, da.se, Lärarnas Nyheter, etc.se

Fler som skrivit: Carin Hallerström

Anders Borgs trolleritrick


Kjell Rautio

Kjell Rautio har skrivit ett viktigt debattinlägg på Dagens Arena och på LO-bloggen. I inlägget berättar han hur den borgerliga regeringen har finansierat sina omfattande skattesänkningar. Den borgerliga regeringen har genomfört en politik som inneburit att socialförsäkringssystemet idag går med stora överskott.

Genom regelförändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna överstiger de premier som arbetsgivarna betalar in till staten vida de utgifter som systemen har idag. Dessa överskott har staten använt till att finansiera de genomförda skattesänkningarna.

Socialförsäkringssystemet byggdes en gång i tiden upp genom trepartsöverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter och staten. Löntagarna accepterade genom avtal med arbetsgivarna att använda en del av löneutrymmet till förbättringar av socialförsäkringarna. Dessa genomfördes sedan av regering och riksdag. Arbetsgivarna, i sin tur, betalade in premierna för försäkringarna till staten. På detta sätt byggdes ett system upp för finansiering av socialförsäkringssystemet.

I takt med att det kollektiva minnet av dessa överenskommelser falnat bort har regeringar av olika kulör kunnat förändra regelverket i de olika försäkringarna. De har oftast inneburit att staten använt försäkringarna som dragspel för att minska på statens utgifter. På samma sätt kommer ibland påstötningar från arbetsgivarrepresentanter om att man måste befria företagen från denna betungande ”skatt”.

Aldrig nånsin har det förekommit i debatten att löntagarna skulle kompenseras för de löner de en gång har avstått.

Genom att de senaste regeringarna har använt avgifterna för socialförsäkringarna till andra syften urholkar man på sikt finansieringen av det svenska socialförsäkringssystemet. Löntagarna som bidragit till uppbyggnaden av våra socialförsäkringar får betala två gånger. Först genom att få avstå från löneökningar och sedan genom försämrade förmåner i socialförsäkringarna utan att kompenseras med högre lön.

Fler som skrivit: Kjell Rautio

Om de afghanska tolkarnas framtida öde


Sverige har under några år varit militärt engagerad i Afghanistan. I samband med att detta engagemang håller på att avvecklas har en diskussion startat om den svenska statens eventuella ansvar för de människor som aktivt varit ett för den svenska insatsen. Framför allt har diskussionen gällt de tolkar som den svenska militären anlitat och varit beroende av.

Tokarna har varit en förutsättning för att de svenska militärer som varit på plats skulle kunna kommunicera med lokalbefolkningen. Genom både språklig och kulturell kunskap har de varit fundamentala för en respektfull kommunikation mellan svenska militär personal och de människor man mött.

På så sätt har tolkarna bidragit till att göra situationen säkrare för de svenska representanter som varit på plats. Tolkarnas insats har heller inte varit enkel. Från många grupper i Afghanistan har de snarare setts som representanter för utländska makter. Tolkarna har varit i flera fall varit direkta mål för dödligt våld. De har hotats till livet för det jobb de utfört.

På så sätt har den svenska staten ett direkt ansvar för deras säkerhet när den svenska närvaron avvecklas. Jag utgår ifrån att den svenska militären och svenska myndigheter ser positivt till alla möjligheter att hjälpa dem. Vare sig det handlar om att ge dem svensk asyl eller om det handlar om andra åtgärder för att säkra deras fortsatta liv har Sverige ett moraliskt ansvar att leva upp till.

Det vore hemskt om staten hellre ser till administrativa hinder och petitesser som hinder i denna process.

Tolkarnas insatser har inneburit att säkerställa svensk personals säkerhet. De förtjänar vare sig mer eller mindre än att den svenska staten gör detsamma för dem!

Länkar: SvD, SvD

Flirtar LO med mörka krafter?


20131215-154259.jpg
I våras presenterade LO en rapport ”Fusk och utnyttjande – om avregleringen av arbetskraftsinvandringen” om situationen på den svenska arbetsmarknaden. Rapporten ger inte en alldeles positiv bild av effekterna om den generösa svenska lagstiftningen om arbetskraftsinvandring.

Lagen skulle, sades det, innebära att svenska arbetsgivare skulle kunna anställa kvalificerad arbetskraft till yrken där det i Sverige råder brist på arbetssökande. Det var arbetsgivaren själv som skulle bedöma huruvida det fanns behov av att anställa eftersökt arbetskraft.

Verkligheten har snarare blivit att de flesta arbetstillstånden har tillkommit i branscher där jobben kräver lägre formell kompetens, där arbetslösheten är hög och med lågt löneläge. Som Dagens Nyheter skriver i en artikel så är resultatet …

… att två av tre arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES i dag återfinns i branscher där Sverige inte lider av någon allmän arbetskraftsbrist, till exempel i gatukök, pizzerior, krogar samt städföretag. För städare, köks- och restaurangpersonal råder tvärtom en mycket stor konkurrens om jobben på den svenska arbetsmarknaden.

LO har ett antal förslag för att få en bättre ordning på arbetskraften och för att minimera risken för att arbetstagare utnyttjas i sin utsatta situation. Man föreslog, bland annat, en förhandsprövning av behovet av arbetskraft i berörd bransch. Det är ett förslag som jag inte delar men som, av en del debattörer, tagits som bevis för att LO fiskar i grumligt vatten.

I ett aktuellt debattinlägg skriver Anna Kinberg Batra (med flera) att …

… Från fackligt håll ges också en bild av att utländsk arbetskraft hotar att ta svenska jobb och urholka svensk arbetsrätt.

Urban Bäckström, VD för Svenskt Näringsliv, säger för sin del i en artikel att …

Jag förstår inte syftet bakom att misstänkliggöra den här typen av arbetskraftsinvandring, annat än att det verkar vara något fiskande i grumligt vatten. Det tycker jag att man borde hålla sig för god för.

Det är uppenbart att debatten har spårat ur från visst håll. Fackliga organisationer (inte enbart från LO) ställer krav på ett bättre regelverk för att säkerställa att de som kommer till Sverige för att arbeta får rimliga villkor. Det handlar inte om att i grunden kasta gällande lagstiftning i skräpkorgen.

Ibland kan jag få misstanken att en del debattörer från borgerligt håll inte har något emot effekterna av lagstiftningen. Det finns en tydlig strävan från borgerligt håll att få en större låglönemarknad. Då är, förstås, fackliga krav om en bättre ordning något förgripligt och nästan oanständigt.

Länkar: di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Helle Klein

En bevakad person är inte längre fri


Henning Mankell har skrivit under uppropet

I tisdags publicerades ett upprop mot samhällets massövervakning. Initiativtagare är en grupp av författare från olika länder. Uppropet har sedan fått stöd av ett stort antal författare. I uppropet sägs bland annat att …

Individens okränkbara integritet är demokratins grundsten. Människans integritet sträcker sig bortom den fysiska kroppen. I sina tankar, privata miljöer och kommunikationer har alla människor rätt att få förbli obevakade och oantastade.

De skriver vidare att:

  • Övervakning kränker den privata sfären och hotar tanke- och åsiktsfriheten.
  • Massövervakning behandlar varje medborgare som potentiellt misstänkt. Den stjälper över ända en av våra historiska triumfer, nämligen antagandet att alla är oskyldiga tills motsatsen bevisats.
  • Övervakning gör individen transparent, medan stat och företag verkar i hemlighet. Denna makt missbrukas, som vi har sett, systematiskt.
  • Övervakning är stöld. Dessa uppgifter är inte allmän egendom: de tillhör oss. När de -används för att förutsäga vårt beteende, berövas vi något annat: den fria viljans princip som är nödvändig för demokratisk frihet.

Jag har valt att skriva under uppropet. Du kan också göra det på denna plats.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se

%d bloggare gillar detta: