Är vinst enda drivkraften för att bedriva god skolverksamhet?


Den svenska friskolereformen är unik i det avseendet att den tillåter vinstdrivande företag att bedriva skolverksamhet.

Detta faktum har ju skapat en del debatt i samband med att den stora aktören ”John Bauer” avvecklade sin verksamhet eftersom ägarna inte ville fortsätta bedriva verksamheten med underskott.

Det finns även andra exempel där friskolekoncerner avvecklat enskilda skolor eftersom de gått med underskott. Samtidigt har koncernen totalt sett gått med stora underskott.

Detta har visat på den kortsiktighet som finns kopplad till marknadsekonomiskt styrda verksamheter. Detta kan ju i vissa branscher vara både sunt och långsiktigt skapande värden för såväl ägare som samhälle.

Utbildningspolitiken tillhör ett samhälles kanske viktigaste åtaganden för att långsiktigt skapa förutsättningar för ett gott samhälle. I skolan ska elever med olika förutsättningar samsas och ges möjlighet att utveckla sina färdigheter och talanger. Om ekonomiska drivkrafter blir den allena rådande finns en uppenbar risk för att sortera bort kostnadsdrivande elever och aktiviteter.

Dagens svenska friskolesystem tillkom som en kritik av den tidigare sammanhållna skolan. Man ansåg att det inte fanns plats för annan typ av pedagogik och/eller engagerade lärare. Med en reformerad skola skulle man ge plats för alternativa skolformer och sätt att utbilda elever. Man såg en framtid med enskilda skolor som drevs av engagerade lärare och skolledare.

Verkligheten har dock i hög grad blivit annorlunda. Idag agerar stora friskolekoncerner på marknaden som i första hand drivs av en syn på att tjäna pengar på utbildningsverksamhet. Det finns förstås, som SVT visar, andra inslag på skolmarknaden. Det finns organisationer och personer som bedriver skolverksamhet där vinstintresset är underordnat intresset av att bedriva god skolverksamhet.

Socialdemokraterna har efter vissa konvulsioner landat i ett ställningstagande där man vill begränsa möjligheten att generera vinster i offentligt finansierad verksamhet. De borgerliga partierna drivs av uppfattningen att endast gott kan komma av en utveckling där vinstdrivande företag bedriver verksamhet inom välfärden. Folkpartiet har börjat revidera denna syn och menar numera att man ska begränsa riskkapitalistiskt ägande av offentligt finansierad verksamhet.

Utvecklingen verkar visa att den socialdemokratiska synen på frågan är den rätta. Det finns andra drivkrafter än enbart penningens för att bedriva bra verksamhet inom välfärdsområdet.

Länkar: SVT, SVT

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 11 december, 2013, in Politiska funderingar, Utbildningspolitik and tagged , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Är vinst enda drivkraften för att bedriva god skolverksamhet?.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: