Striden om riksdagsordningen


Ska jag eller ska jag ej

Igår beslutade en majoritet av ledamöterna i Finansutskottet att motsätta sig regeringens förslag att höja brytpunkten för när man ska betala statlig skatt. Den röd-gröna oppositionen driver frågan eftersom man anser att regeringen finansierar sina skattesänkningar med ökad statsskuld.

Representanter för de borgerliga låter sig snarare uppröras över oppositionens tilltag då man anser det vara ett brott mot riksdagsordningen. Folkpartiets talesperson, Carl B Hamilton, menar att riksdagens talman Per Westerman inte ska låta frågan tas upp till proposition i kammaren.

Anna Kinberg Batra (M), ordförande i finansutskottet, är minst lika upprörd som Carl B Hamilton och uppvisar en något kreativ matematik när hon uttalar att …

Det drabbar en miljon löntagare som nu får högre skatt.

Det är inga som kommer att få högre skatt. Det femte jobbskatteavdraget kommer att innebära att löntagarna får lägre skatt. Att ej höja brytpunkten för statlig skatt innebar endast att de med de högre inkomsterna inte får ytterligare sänkt skatt. Det är trots allt en viss skillnad.

Nåväl – på torsdag kan omröstning förmodligen ske i kammaren. Om nu inte Per Westerberg väljer att tillgodose Carl B Hamiltons hett eftertraktade önskan.

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, di.se

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 4 december, 2013, in Politiska funderingar and tagged , , . Bookmark the permalink. 12 kommentarer.

  1. Moderaterna har blivit mästare i tvärtomspråket. Men det börjar att straffa sig i väljaropinionen vilket inte är en dag för tidigt.

    Har sagt det förut och säger det igen. Jag vill inte ha mer pengar i plånboken. Jag vill ha en solidariskt finansierad välfärd som omfattar alla medborgare

    • ”Mer pengar i plånboken” vill inte min barndomsväninna Gittan heller ha. Hon har gått ner i tid till 80 % dvs från 50,000 till 40,000 kr i månaden. Hon har ”förlorat” bara ca 4,200 kr netto.

      Men samhället då? Jo, samhället dvs vi alla förlorade 5,800 kr i utebliven inkomstskatt samt 3,142 kr arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren nu inte betalar eftersom lönen är 10.000 kr lägre. Totalt blev vi alla 8,942 kr fattigare.

  2. Konstig kommentar att man inte vill få behålla mer av sina ihoptjänade pengar utan hellre betalar dessa i skatt.

    Det är bara tom retorik att dessa pengar skulle komma mindre bemedlade till del. Istället kommer dessa att främst gå till subventioner som ROT och RUT för välbeställda samt för att täcka upp för frikostiga ränteavdrag och låg fastighetsskatt.

    • Jag tror Britta menar att hon tar hellre mer i skatt och lägger till vårat gemensamma.,
      Alla vill ha en fungerande sjukförsäkring. A-kassa vid arbetslöshet, ett fungerande landsting, Skola, Vård.
      Därför vill människor med solidariskt tänkande hellre skatta än betala försäkring till privata som även ska ha vinster.

      Moderater med höga löner de kanske har både fallskärmar fri sjukvård och går före i sjukköer. Det är dessa som osolidariskt vill ha lägre skatter.

      Det lustiga är dessutom att folk kan ha helförsäkrat bilen, Båten , villan ,
      o.s.v . Men de går med på jobbskatteavdrag där följden blir
      en förstörd sjukförsäkring, a-kassa o.s.v

      Jag tror talade man om i klartext konsekvenserna och inte gömde det bakom en falsk retorik. Då skulle folk aldrig gå med på den politik Moderatstyrda Alliansen kör med.

  3. Det finns väl ingen som garanterar att om jag avstår den extra löneinkomst som en höjning av brytpunkten för statlig skatt skulle innebära så går denna ograverat till bättre villkor för långtidssjuka och arbetslösa. Om detta vore fallet tycker jag absolut att det vore rätt att inte höja brytpunkten men som jag skrev verkar även S framförallt prioritera fortsatt frikostiga ränteavdrag samt ROT och RUT till välbärgade och då behåller jag hellre mer av mina ihoparbetade pengar själv än låter dem gå till dylika rikemanssubventioner.

    • Självklart har du rätt, Även om Brytpunkten inte höjs, Så var de 3 miljarderna tar vägen vet vi inte. Det blir kort sagt nästa strid att få dessa till att hamna där de bäst behövs.

      Men det är inte där problemet är. Utan problemet är att sjuka, arbetslösa, ja t.o.m pensionärer betalar mer procentuell skatt än löntagarna och ju mer folk tjänar ju mer tenderar reallönerna stiga för dessa.
      Att de starkaste i Samhället ska betala en liten högre skatt som Brytpunktsnivån innebär anser jag helt korrekt.
      Om inte,så ökar klyftan och priserna därmed också. Detta innebär att de svagaste grupperna som hela tiden halkar efter även ser prisuppgångar som slår mot dem.

      Dessutom är Brytpunterna redan höjda mer än inflationen sedan 2006 man har smyghöjt dessa. Så finns det nån moral etik och solidaritet kvar ska självklart högre avlönade betala högre skatt. Med god ekonomi följer fördelar. Fördelar som fattigare grupper inte har utan istället får betala priset för.

      Det är politiker som ska ta högre avlönade i ”örat” de ska inte hårdnackat enbart få ta för sig bara för att svaga grupper är maktlösa.
      Pengar ger nämligen makt och kan missbrukas därmed.

      Leif Andersson | 4 december, 2013 kl. 21:33 skriver:
      ”verkar även S framförallt prioritera fortsatt frikostiga ränteavdrag samt ROT och RUT”

      Grunden i socialdemokratin vill bort med både RUT och ROT. Sossarnas införde inte RUT. ROT använde de helt korrekt enbart när det var lågkonjuktur.
      Att enbart riva upp fattade reformer som en annan regering skapat betyder inte att man stöder dessa fattade beslut.

  4. Anders Nilsson

    Vad som helst i budgeten kan sägas orsaka ett underskott om 3 mdr. Till ex.
    kostnaderna för asylinvandringen.

  5. Svar till Dryga Lisa | 4 december, 2013 kl. 22:01.skriver:
    ”Mer pengar i plånboken” vill inte min barndomsväninna Gittan heller ha. Hon har gått ner i tid till 80 % dvs från 50,000 till 40,000 kr i månaden. Hon har ”förlorat” bara ca 4,200 kr netto.”

    Detta är ett bra ex. på att högre avlönade som får jobbskatteavdrag samt kan nyttja RUT, ROT inte jobbar mer utan tvärtom jobbar mindre, Därför är jobbskatteavdrag vårt tids gissel. Ska man dessutom gå efter vad tanken var, när detta genomfördes , d.v.s att det skulle utrota arbetslösheten så är det ren skandal att denna stöld från socialförsäkringarna får fortsätta. Priset för jobbskatteavdrag får löntagarna genom att de kort sagt är utan sociala försäkringsskydd.

    Jämför detta med hur de betalar för Heförsäkrad Bil, Villa.
    Men närmast oförsäkrad vid sjukdom , arbetslöshet.
    Kort sagt folket är defintionsmässogt korkade som låtit sig luras av kapitalismens retorik för att luras av dem deras med arbetsgivaren förhandlad löneanspråk för att istället få sociala skydd. Dessa är nu plundrade främst av kapitalister.

    Svar till Dryga Lisa | 4 december, 2013 kl. 22:01. skriver:
    ”Men samhället då? Jo, samhället dvs vi alla förlorade 5,800 kr i utebliven inkomstskatt samt 3,142 kr arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren nu inte betalar eftersom lönen är 10.000 kr lägre. Totalt blev vi alla 8,942 kr fattigare.”

    Jag vill inte säga du räknar dåligt: Men du inser inte alla parametrar som kan behövas för att få rätt utslag.
    EX. om denna tid ersätts av en lägre avlönad och jobbet är finasierat via skattemedel
    så tjänar ju staten , kommunen på det hela.

    Är det ett privat företag , tjänar företaget på det hela , vilket kan innebära fler anställda
    eller att de får bättre konkurenskraft.
    Så hur detta slår när man räknar allt är oerhört omfattande att räkna ut.

    • 20 %-iga (dvs man jobbar inte en dag i veckan) brukar man inte ersätta i någon större omfattning, nte i det aktuella fallet med Gittan heller.

      Vad jag försökte säga är att det ligger i allas våra intressen att folk med höga löner jobbar 100 % och inte upplever att det ”inte lönar sig att arbeta heltid”. Samhället förlorar ju mer än DUBBELt så mycket om en högavlönad går ner i tid 20 %. Och välfärdsstaten behöver ju de där pengarna … Eller? Skattesystemet bör se till att det finns tillräckliga incitament för alla för att arbeta heltid.

  6. ”Vad jag försökte säga är att det ligger i allas våra intressen att folk med höga löner jobbar 100 % ” skriver sign: Dryga Lisa.

    Självklart ska högavlönade jobba 100% , finns många med låga löner som jobbar i 110% tempo detta medan högavlönade ”drar fötterna”.

    Jag förstår inte hur du får det till att Samhället förlorar om de går ner till 20%.
    Det förekommer ofta att om någon går ner i arbetstid tillsätts ingen utan med mindre tid får denne sköta ett heltidsjobb.
    Så jag har svårt förstå ditt räknesätt.

    Det är med högre löner främst för låg och medelinkomstatagre som ger staten mer skattemedel De grupperna tillhör majoriteten av mängden i befolkningen.

    Att ge högre löner för redan högavlönade ökar enbart klyftorna och maktförskjuningen går därmed till de med högre löner i.o.m pengar ger makt.
    Dessa kan t.ex för avgift i form av medlemsavgifter lpbba för lägre skatter till företag som skatttebetalarnas förening. o.s.v för att den vägen lobba igenom lägre skatter.

  7. Jag var otydlig: de går ned MED 20 % dvs inte jobbar en dag i veckan. Detta innebär för dem (i det aktuella fallet vid en månadslön på 50,000) en nettoförlust på 4,200 kr. Samhällets skatteinkomster faller däremot samtidigt med 8,942 kr.

    Alltså vem förlorar mest? Individen (minus 4,200) eller samhället (minus 8,942)?

%d bloggare gillar detta: