Så ökade långtidsarbetslösheten


Tidningen Arbetet berättar hur den svenska arbetsmarknaden förändrades i samband med den djupa konjunkturnedgången 2008-2009. På väldigt kort förlorade ett stort antal människor sina jobb. Samtidigt förändrades den svenska arbetsmarknadspolitiken.

Kombinationen av att ett stort antal människor i en bransch samtidigt förlorade sina anställningar och omläggningen av arbetsmarknadspolitiken har gjort att den långvariga arbetslösheten har ökat permanent. Till det kommer att särskilt bland arbetaryrken har de tidsbegränsade arbetstillfällena ökat kraftigt. Idag krävs högskoleutbildning för att få en fast anställning.

Göran Hjelm, forskningschef på Konjunkturinstitutet, förklarar varför utslagningen har ökat på arbetsmarknaden. Han säger att …

Lågkonjunkturen har varat i flera år, vilket lett till att de genomsnittliga arbetslöshetstiderna förlängts. Och det finns en risk att många arbetsgivare är misstänksamma mot folk som varit arbetslösa länge. Dessutom har arbetskraften ökat till följd av morötter och piskor från regeringen. Dessa individer har sannolikt haft svårt att få jobb.

Erfarenheterna från de djupa lågkonjunkturerna visar att ett stort antal människor slås ut permanent från arbetsmarknaden. De har arbetat länge i en bransch och saknar både kunskap och förmåga att få arbete i en annan bransch. Dessa människor behöver omfattande stöd för att kunna komma tillbaka i arbete. Göran Hjelm säger att …

Många arbetslösa har inte den kompetens som efterfrågas, därför är fortsatta åtgärder nödvändiga. Det finns tre vägar att gå: antingen utbilda personer så att de klarar kompetenskraven, subventionera anställningar eller sänka lönerna.

Den borgerliga regeringen har valt att satsa på att öka låglönebranscher som en metod att möjliggöra fler arbetstillfällen. Det är ju högst tveksamt om det är en framgångsrik metod att minska arbetslösheten bland den äldre arbetskraft som slås ut från industrins arbetsplatser.

Det krävs mer aktiva åtgärder för att minska den långa arbetslösheten. Men trots det kommer förmodligen stora grupper att vara permanent borta från arbetsmarknaden.

Den borgerliga regeringen kom delvis till makten genom att lova att minska utanförskapet. Deras politik syntes lätt och tydlig men har visat sig vara ett misslyckande. Under deras tid vid regeringsmakten har de långvarigt arbetslösa snabbt ökat. Fas 3 har mest visat sig vara ett sätt att parkera långtidsarbetslösa utanför arbetslöshetsstatistiken.

Lärdomen för varje regering är att det finns grupper av arbetslösa som kräver mer individuella och långvariga insatser för att (om möjligt) hjälpa dem åter till arbete.

Länkar: ArbetetArbetetArbetetArbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Markus Mattila

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 19 november, 2013, in Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor and tagged , , , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. ”Och det finns en risk att många arbetsgivare är misstänksamma mot folk som varit arbetslösa länge. ”

    Arbetsgivares förhållningsätt till arbetslösa kan defineras som tämligen öamt.
    en arbetstagare som byter jobb är däremot attracktiv.
    En ung som studerat och kommer med fräsch utbildning och dessutom kanske är bilig i början.
    Är denne positivt lagd inte uppger några negativa saker då är ävemn denne attracktiv.

    Men en arbetslös som kommer är desperat, i penningknipa tvingats sälja huset, skillmässa.
    Bil saknas. Deppig attityd.
    Chanlös. Kort sagt.

    Därför har Högern fel gällande sociala försäkringssystemen. Detta ska vara skyddande hålla upp det positiva hos den arbetslöse. Ekonomin, hälsan privatlivet.

    Dålig a-kassa, sjukförsäkring som knäcker folk. Dessa får inte anstöllning.
    Dessutom boprde det vara så de som inte blir anställda inom säg 2 år.
    Dessa ska vara berättigade till statlíga jobb men med säg 10-15% lägre lön d.v.s inom samma branch.
    Därifrån kan sedan privata arbetsgivare hämta folk om inte måste uttaget från främst storbolag öka för att folk efter två år ska få vettig lön.
    Detta skulle stärka hela Samhället företagen skulle få kunder och samhället belastas med mindre problem som enbart kostar.

%d bloggare gillar detta: