Månadsarkiv: juli 2013

Ingen handel med företag på ockuperade områden 2.0


Dagens Nyheter fortsätter att rapportera om de kommande riktlinjer för handel med Israel som EU arbetar med. Idag förtydligas i artikeln att det förmodligen blir upp till varje enskilt EU-land att själva besluta om ursprungsmärkning av israeliska produkter. Beslut om bojkott av bosättarprodukter skulle därmed hamna hos den enskilde konsumenten.

Det är ju en något mer uttunnad form av markering som EU därmed gör gentemot staten Israel. Om riktlinjerna kommer att se ut på detta sätt hoppas jag att Sverige beslutar om att införa en sådan ursprungsmärkning. Då skulle jag faktiskt kunna göra ett aktivt val att välja bort vissa produkter.

Ingen handel med företag på ockuperade områden


Sur farbror

DN rapporterar att EU idag förväntas publicera nya riktlinjer för EU-ländernas handel med Israel. Dessa innebär att man utesluter bosättningarna på Västbanken, östra Jerusalem och Golanhöjderna från samarbete med EU. Enligt artikeln har detta skakat om den israeliska statsledningen rätt så ordentligt.

Premiärminister Benjamin Netanyahu ska ha verkat för att stoppa detta initiativ från EU. Om dessa riktlinjer skulle införas hotar Israel med att förhindra EU-länderna att bedriva bistånd och hjälpaktioner på Västbanken. Tidningen har talat med Alon Liel, tidigare Israels ambassadör i Sydafrika, som menar att …

Europa har förstått att den inrikes­politiska striden i Israel är över. Bosättarna har besegrat fredsrörelsen och det finns inte längre något hopp om att frågan skulle kunna lösas inom ramen för israelisk inrikespolitik, via valen. Det enda sättet att påverka är utifrån.

EU har från och till försökt hitta en position i konflikten mellan Israel och den Palestinska staten. Jag kan väl tycka att EU varit ganska passiv i förhållande till staten Israel. Det är uppenbart att det idag finns liten vilja från den politiska ledningen i Israel att genomföra de kompromisser som krävs för att få en långvarig lösning och fred i regionen.

Det vore verkligen ett gott tecken om EU skulle införa nya riktlinjer för handeln med Israel. Det skulle visa att EU-länderna inte längre kommer stå passiva medans Israel fortsätter bygga bosättningar på palestinsk mark.

Länkar: dn.se, Ekot

Fler som skrivit: Peter Johansson

Fasta anställningar ska vara grunden


EU-domstolen

DN Debatt har idag publicerat Samuel Engbloms slutreplik i debatten kring visstidsanställningar. Inlägget tillför väl egentligen inget nytt i denna diskussion annat än att regeringen inte verkar förneka att det sker ett missbruk av visstidsanställningar bland arbetsgivare. Samuel säger att …

Den enda rimliga tolkningen av statsrådets tystnad är att regeringen inte längre förnekar att missbruk av tidsbegränsade anställningar förekommer på den svenska arbetsmarknaden. EU-kommissionen har därför anledning att notera att den svenska regeringen har övergett ännu en del av sin argumentationslinje.

Det är tydligt att den borgerliga regeringen hellre ställer sig inför skranket i EU-domstolen i denna fråga. Det regeringen uppnår med detta är att frågan för en tid begravs i en juridisk process. Dessutom hoppas man väl att finna domstolens stöd för sin tolkning av EU:s visstidsdirektiv.

Den borgerliga regeringen uppför sig i denna fråga som en Don Quijote i kampen emot jättarna.

Vi hade ett land där man brydde sig


Med hopp om en bättre framtid!

Jag har läst ett känslosamt och engagerat försvar för det som en gång var den svenska modellen. Artisten Dogge Doggelito gör slarvsylta av de nyliberala idéer som ligger bakom hur det svenska samhället har förändrats. Han skriver bland annat att …

Vi hade ett land där man brydde sig om barnen, de gamla, de sjuka och arbetslösa. Det fanns socialförsäkringar som garanterade en trygg tillvaro även om allt annat rasade. Det fanns resurser för att ta hand om de människor som behövde hjälp. Det är ju därför vi betalar skatt, för att vi vill ha den tryggheten. När man sänker skatten i tre, fyra eller fem omgångar så är det klart att pengarna inte räcker till.

Om man dessutom betalar vinster och aktieutdelningar till så kallade välfärdsföretag blir det inte mycket kvar. Dessa företag betalar dessutom inte skatt i Sverige för sina vinster, så ingenting går tillbaka in i systemet. En dag rasar allt som byggts upp under många år av kloka människor som ville något gott med vårt land.

Dogge går i försvar för ett annat sätt att organisera samhället än det som den sittande regeringen omfattar. Han tar inte tydlig partipolitisk ställning. Men det är väldigt tydligt att han inte delar den politiska inriktning som den borgerliga regeringen står för. Dogge har skrivit ett välformulerat och engagerat inlägg för en förändrad politik där vi åter tar ansvar för varandra och som mer präglas av solidaritet än av egoism.

Länkar: Aftonbladet debatt, SvD

Fler som skrivit: Markus Mattila, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg

Arbetsmarknaden ska präglas av ordning och reda


Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström ger replik på TCO:s debattinlägg kring visstidsanställningar. Hillevi meddelar kategoriskt att den borgerliga regeringen inte kommer att vidta några som helst initiativ för att förändra dagens lagstiftning. Hon säger att …

… ställerkonjunktursvängningar och oroligheter i vår omvärld krav på arbetsgivares möjligheter att anpassa sina verksamheter efter nya förutsättningar, såväl bättre som sämre. Möjligheter som jag inte är beredd att begränsa.

Regeringen har ju tidigare hävdat att det inte förekommer något som helst missbruk av lagstiftningen. Denna gång väljer hon endast att hävda att lagstiftningen redan nu ger tillräckligt skydd för visstidsanställda.

Regeringens budskap är klart och tydligt. Den kommer hellre att pröva den svenska lagstiftningen gentemot EU:s i EU-domstolen. Någon frivillig förändring av lagstiftningen blir det inte tal om!

Länkar: DN Debatt, Arbetet, Tidningen Vision, Europaportalen

Sverige bryter mot EU:s visstidsdirektiv


Samuel Engblom, chefsjurist TCO

I ett debattinlägg på DN Debatt presenterar TCO ”bevis” för att Sverige bryter mot EU:s visstidsdirektiv. TCO har låtit opinionsinstitutet Novus fråga ett tusental personer hur länge de varit visstidsanställda.

Enligt det resultat som man fått fram har 11 % av de svarande arbetat över fem år som visstidsanställda. Det skulle motsvara omkring 65.000 personer på hela arbetsmarknaden.

TCO har ju sedan flera år kritiserat den svenska lagstiftningen för att tillåta arbetsgivare att stapla visstidsanställningar ovanpå varandra. Detta förfarande är, enligt TCO, ett brott mot EU:s visstidsdirektiv. Organisationen valde därför att anmäla Sverige till EU-kommissionen för detta. EU-kommissionen har efter att tillställt den svenska regeringen formella skrivningar och efter att själva utrett frågan funnit det troligt att Sverige bryter mot ”EU-lag”.

TCO har infogat sin undersökning i det yttrande som man tillställt kommissionen. Samuel säger därför att …

EU-kommissionen har nu fått statistiska bevis för att de möjligheter till missbruk som såväl TCO som kommissionen pekat på inte är teoretiska utan ett i allra högsta grad existerande problem på den svenska arbetsmarknaden. Sannolikheten att kommissionen senare i år kommer att väcka talan mot Sverige i EU-domstolen har därmed ökat.

Det är möjligt att Samuel har rätt i att TCO:s ”statistiska bevis” gör att EU-kommissionen beslutar att stämma Sverige till EU-domstolen. Jag tycker att det var rätt av TCO att driva denna fråga på det sätt som man gjort. Det har verkligen satt den borgerliga regeringen under press och visat dess ovilja att se konsekvenserna av sin politik. I denna fråga har den borgerliga regeringen verkligen klätts av naken och utan sakliga argument.

Vi har en lagstiftning som gjort det möjligt för arbetsgivare att använda staplandet av korta anställningar. Det finns gott om exempel på personer som arbetat länge och därmed bevisat sitt värde men ändå inte erbjuds en fast anställning. TCO har rätt i att det behövs ett visst inslag av visstidsanställningar. Men de ska inte vara normen!

Länkar: DN Debatt, SVT

En dyr reform med minimal effekt


Smakar det så kostar det!

Den borgerliga regeringen hyste stora förhoppningar om den jobbutveckling som skulle ske i restaurangbranschen när man halverade momsen.

Dagens Nyheter rapporterar att reformen 1,5 år efter genomförandet verkar ha haft liten effekt på sysselsättningen. Tidningen har hämtat siffror från SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU).

SCB:s statistik visar att i april 2013 var det totala antalet sysselsatta i branschen 138.700, medan det i april 2011 låg på 138.300. Det skulle, enligt detta, ha tillkommit omkring 400 arbetstillfällen efter att momsen sänkts för restaurangerna.

Enligt regeringens beräkningar skulle momssänkningen kosta statskassan omkring 5,4 miljarder kronor under det första åren. Om SCB och regeringen räknat rätt skulle varje nytt arbetstillfälle ha kostat omkring 13,5 miljoner kronor.

Den huvudsakliga effekten av momssänkningen har nog varit att restaurangföretagens vinstmarginaler har ökat något. Priserna på maten har ju inte påverkats nämnvärt och tydligen har det heller inte blivit särskilt många nya jobb (även om branschen hävdar det). Lars Jonung, ordförande i Finanspolitiska rådet, säger till tidningen att …

Visst kan det ha positiva effekter. Frågan är om det är värt priset, och om en bransch ska få mer stöd än en annan. Restaurangbranschen är ingen bransch i kris som måste räddas. Sänkningen kostar mycket i form av förlorade skatteintäkter.

Den borgerliga regeringen har verkligen gjort stor konst av att sprätta iväg stora summor pengar på åtgärder som synes ha minimal påverkan på sysselsättningen. Regeringens argumentation om arbetslinjen ekar allt mer ihåligt.

Länkar: dn.se, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller, Annika Högberg, Alliansfritt Sverige, Badlands hyena, Peter Johansson

Om att stimulera kunskap snarare än lågkvalificerade jobb


Vägen framåt stimulerar kunskap

Magnus Hedberg, samhällspolitisk chef Jusek, har skrivit ett angeläget inlägg om den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik. Regeringspartierna drivs ju av ambitionen att skapa en större andel av arbetstillfällen som kräver lägre formella kvalifikationer.

Därför har man stramat åt villkoren för arbetslöshetsförsäkringen. Anledningen att inte höja taket för den högsta ersättning en arbetslös kan få är ju för att hålla tillbaka löneutvecklingen i vissa branscher.

Genom att subventionera hushållsnära tjänster och restaurangpriser hoppas regeringspartierna att dessa branscher ska skapa nya arbetstillfällen. Genom subventionerna markerar man även att löneläget i dessa branscher egentligen är för höga. Därmed har politiken angett värde för dessa tjänster som inte motsvaras av verkliga kostnader för att producera dem. Långsiktigt ska förstås lönerna i dessa branscher hållas tillbaka.

Det är en rejäl omsvängning av arbetsmarknadspolitiken som den borgerliga regeringen står för. Magnus menar att …

DE främsta problemen på arbetsmarknaden är inte för få jobb med låga utbildningskrav. Det är snarare att det finns för få jobb för dem med längre utbildning. Det visar inte minst den forskningsrapport till Socialförsäkringsutredningen som presenterade i våras. I den framgår att lågkvalificerade jobb ofta utförs av individer med högre utbildning.

Hela 46 procent bland infödda svenskar, och 52 procent av invandrade svenskar, har i dag jobb som kräver lägre kvalifikationer än deras utbildningsnivå. Omkring hälften av alla anställda är därmed överutbildade i förhållande till vad arbetet kräver. Den dystra slutsatsen är att personer med längre utbildning konkurrerar ut lågutbildade från arbeten som de senare klarar.

Jusek vill snarare se en politik som stimulerar framväxten av arbeten som kräver högre kvalifikationer och högre löner. Magnus vill att arbetsmarknadspolitiken mer ska handla om en satsning på kvalificerade arbeten och en förbättrad matchning.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik präglas av pessimism och missförtroende för människors inneboende kraft och möjlighet att utvecklas. Därför ser de ingen nytta i att verka för att alla elever ska få en kvalificerad utbildning. För en del elever ska det räcka med en kortare ”praktiskt” inriktad utbildning.

Regeringen har inget emot att en större andel av arbetskraften fastnar i det utanförskap som de med sådan emfas argumenterade för att deras politik skulle utrota.

Länkar: Folkbladet, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Johan Westerholm

Staten tar inte ansvar för migranternas arbetsvillkor


Staten tar inte sitt ansvar!

Ella Niia (Hotel-l och Restaurangfacket), Eva Nordmark (TCO) och Cecilia Fahlberg (Unionen) har skrivit ett inlägg om att staten inte får undfly sitt ansvar för de arbetsvillkor som migrerande arbetare får i Sverige.

De konstaterar att de som får arbetstillstånd i Sverige inte alltid får de villkor som de förespeglats. Hotell- och restaurangfacket, som gjort flera uppföljande insatser, har kunnat konstatera att väldigt få har fått de villkor som angetts i de handlingar som Migrationsverket får.

Förutom att det förekommer rent fusk när det gäller arbetsvillkoren letar företag efter kryphål för att slippa betala avtalsenliga villkor. De fackliga organisationerna har att granska att de villkor som erbjuds är kollektivavtalsenliga. De fackliga organisationerna får dock ingen information om vilka beslut som Migrationsverket fattar. Det gör att facket har väldigt svårt att i efterhand följa upp villkoren för de arbetande.

Debattörerna menar att staten har ett ansvar för att följa upp de arbetsvillkor som de migrerande arbetarna får. Detta ansvar har dock staten rymt ifrån. I ett brev till migrationsminister Tobias Billström föreslår de sex punkter för att förbättra situationen:

  • Ge ansvariga myndigheter ett tydligt uppdrag att kontrollera att reglerna följs – utan att återinföra den gamla arbetsmarknadsprövningen.
  • Anställningserbjudandet som Migrationsverket bygger sina arbetstillstånd på måste bli bindande.
  • Inför tydliga sanktionsmöjligheter för arbetsgivare som bryter mot reglerna.
  • Ge ansvariga myndigheter i uppdrag att göra en tydligare seriositetsgallring av arbetserbjudandet.
  • Regeringen måste tillsätta en referensgrupp med representanter för arbetsmarknadens parter som får möjlighet att medverka i arbetet med att förändra regelverket för arbetskraftsmigration.
  • Migrationsverket bör ges ett tydligare uppdrag att samråda med arbetsmarknadens parter, såväl i form av återkoppling i enskilda tillståndsärenden som vad gäller myndighetens rutiner.

De fackliga förslagen känns inte på något sätt orimliga. Om viljan finns borde de inte vara särskilt svåra att införa i den gällande lagstiftningen. De tjänar endast till att stärka situationen för de människor som kommer till vårt land för att arbeta. Jag hoppas verkligen att den borgerliga regeringen och miljöpartiet tar till sig av förslagen i brevet.

Länkar: SvD, SVT, Arbetet, Arbetet

Centerpartistisk desperation


I ett något besynnerligt inlägg försöker Eskil Erlandsson (landsbygdsminister) och Ulrika Carlsson (skolpolitisk talesperson) beskriva lösningen både på ungdomars arbetslöshet som utvecklingen i glesbygd.

De menar att samtidigt med den höga ungdomsarbetslösheten är behovet av arbetskraft, inom vissa yrken och speciellt på landsbygden och i bruksorter stor. De föreslår tre åtgärder såsom en slags pandoras ask:

  1. Locka fler elever till yrkesprogrammen
    De säger att det måste finnas en större flexibilitet i yrkesprogrammen så att elever också väljer att söka de mer praktiska utbildningarna. Man måste motverka de onda socialdemokraternas propaganda gentemot praktiska yrkesutbildningar. Det är tydligen socialdemokraternas fel att allt färre ungdomar söker sig till dessa typer av utbildningar.
  2. Stärka kopplingen till näringen och dess branscher
    De vill skapa ett lärlingssystem av tysk typ. Det kan måhända vara en riktig åtgärd trots att det finns en del nackdelar med ett sådant system. Det finns en risk av inlåsning av lärlingarna till vissa företag och arbeten.
  3. Ge småföretag tillgång till yrkesintroduktionsavtal
    Eskil och Ulrika verkar gilla den typ av avtal som de fackliga organisationerna medverkat till att teckna. De vill dock att även företag som inte är anslutna av avtal ska kunna använda yrkesintroduktionsavtal. Det verkar som om de anser de fackliga organisationerna som änna onda typer som förvägrar små företag på landsbygden tillgång till denna lösning.

Det verkar som om syftet med detta inlägg är att framställa socialdemokraterna och fackliga organisationern som motsatsen till allt gott och ädelt. Kopplingen mellan ungdomars arbetslöshet och att hjälpa företag på landsbygden känns också något ansträngd och långsökt. De åtgärder som de framför är ju väldigt generella och kan användas i storstad som glesbygd.

Deras försök att ge socialdemokraterna skulden för att ungdomar inte söker till yrkesutbildningar känns otroligt obegåvat och desperat. Det är ett rejält bottennapp och syftar endast till att skandalisera en politisk motståndare. De verkar ha missat att arbetsgivarnas representanter är minst lika kritiska till den förändring av yrkesprogrammen som regeringen genomfört.

Detta centerpartistiska inlägg bidrar verkligen inte till utveckla en saklig debatt i den viktiga frågan om ungdomars arbetslöshet. Detta sätt att bedriva politisk debatt kommer knappast att främja partiets framtid i den svenska riksdagen.

Det här var riktigt dåligt!

Industribloggare: Carola Andersson

%d bloggare gillar detta: