Om pension för LO:s medlemmar


För ett par år sedan kom en rapport med namnet ”Pensionsreformen i halvtid” från LO om dagens allmänna pensionssystem. Rapporten visade, bland annat, att de blivande pensionärerna skulle behöva arbeta två år längre för att få en pension på samma nivå som prognoserna var tio år tidigare.

Rapporten var viktig för mig eftersom den tydligt visade konsekvenserna av de villkor som fanns i pensionssystemet. Den innebar att jag sedan dess försöker delta i debatten om det svenska pensionssystemet.

Förra veckan presenterade LO sin nya rapport ”Pensionsreformen i heltid”. Rapporten har sina utgångspunkter i de senaste årens erfarenheter och debatt kring pensionen samt att år 2020 omfattas alla pensionärer av dagens system. De med andelar i det tidigare ATP-systemet är då pensionerade.

Dagens pensionssystem, konstateras i rapporten, ligger helt utanför statsbudgeten. Pensionssystemet är finansiellt och ekonomiskt stabilt tack vare de demografiska och ekonomiska förutsättningar som politikerna beslutat om. Den ekomiska utvecklingen och medellivslängden påverkar nivån på den pension man kan tjäna in till. Pensionsnivån påverkas av hur många år man kan arbeta och hur medellivslängden utvecklas.

Om pensionssystemet går med ”underskott” inträder en balanseringsmekanism – bromsen – som gör att pensionssystemet till slut får balans. Bromsen sänker värdet av utgående pensioner och på intjänade pensionsrättigheter. Pensionssystemet är säkert till priset av att pensionärer och blivande pensionärer kan få lägre pension.

Då bedömningen är att bromsen kommer att ligga på under hela perioden fram till 2020 har man i rapporten granskat hur man kan få balans i systemet igen. Man har prövat tre sätt att få balans i pensionssystemet:

  • En exceptionellt god avkastning på aktier (20 %/år) skulle kunna bidra. Detta bedöms som högst orealistiskt.
  • En stark årlig sysselsättningsökning om 1 %¹ (innebärande 350.000 fler i sysselsättning jämfört med pensionsmyndighetens prognoser) skulle bidra men räcker inte till.
  • Slutligen har prövat man prövat en kombination av en sysselsättningsökning som ovan samt hälften av de arbetande arbetar två år ytterligare. Med detta skulle bromsen kunna slås av 2020.

I den matematik man använt har man utgått ifrån att i stort sett alla kan arbeta minst 45 år (eller 47). Verklighet ser ju, framför allt för LO:s medlemsgrupper, annorlunda ut. Bland LO:s medlemmar är det fler som inte orkar arbeta hela vägen fram till pension. Det är fler (särskilt bland kvinnor) som arbetar deltider och har korta anställningar.

Den sysselsättningsökning som behövs skulle kräva en mycket expansiv penning- och finanspolitik. För en tid sedan föreslog LO ett paket som skulle kosta 70 miljarder kronor och kunna generera litet mer än 100.000 nya arbetstillfällen. Det ger en bild av vilka insatser som krävs för att öka sysselsättning med över 350.000 nya jobb.

Det innebär att risken är uppenbar att LO:s medlemsgrupper blir förlorarna i dagens pensionssystem. Det kommer att krävas omfattande reformer för att möjliggöra för fler att arbeta längre. LO-förbunden kommer nog även att få arbeta för att få in mer pengar i tjänstepensionssystemen. Det är ju också en metod för att säkerställa en bättre pensionsnivå.

¹Med detta menas att den procentuella andelen av hela befolkningen som är i arbete ökar.

Länkar: dn.se, SvD, di.se, SvD, SvD, Ekot, SVT

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 11 juli, 2013, in Fackliga frågor, Pension and tagged , , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Om pension för LO:s medlemmar.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: