Från konstruktivt ansvarstagande till facklig försvarskamp


IF Metalls förbundsordförande, Anders Ferbe, skriver ett viktigt inlägg på dagens arena. Han skriver om hur Sveriges omställningsförmåga håller på att urholkas och att detta kan leda till att fackföreningarna måste byta strategi.

De svenska fackföreningarna har varit unika i så måtto att man varit positiva till ny teknik och hur detta kan påverka arbetsplatserna. Ofta är det fackliga organisationer som driver på för teknisk och organisationsutveckling av företagen. Det fackliga intresset handlar om att skapa bättre och tryggare arbetstillfällen. De fackliga organisationerna har varit positiva till den tekniska utvecklingen trots att den ibland innebär att arbetstillfällen försvinner.

Genom att fackföreningar både driver på och understödjer positiva förändringar får man större möjligheter i att delta i processen på ett sådant sätt som gynnar de anställda. Detta förhållningssätt har gynnat det svenska näringslivet såväl som de fackliga medlemmarna. Men det är inte säkert att de fackliga medlemmarna alltid kommer att omfatta denna positiva inställning till teknisk och annan utveckling som kan hota de anställdas arbetstillfällen.

Det fanns en gång en samsyn mellan de fackliga organisationerna, arbetsgivarnas organisationer och staten. Arbetsmarknadens parter hade ansvar för en ansvarsfull lönebildning syftande till en hälsosam omstrukturering av näringslivet. Företag fick växa fram och ibland försvinna. Staten bidrog med en generös arbetslöshetsförsäkring och en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det är klart att detta system ibland har haltat. Det fanns en tid då lönebildningen fungerade mindre bra och därmed innebar att svenska företag hade svårare att konkurrera.

Idag har vi en i huvudsak väl fungerande lönebildning som balanserar såväl de anställdas krav som arbetsgivarnas långsiktiga behov av förutsebarhet. Däremot haltar samsynen från statens sida. Vi har idag en mindre generös arbetslöshetsförsäkring och en mindre väl fungerande arbetsmarknadspolitik.

Vi har hamnat i ett läge där anställda kan se att arbetslöshet kan bli en privatekonomisk svår situation. Ersättningen till de arbetslösa har urholkats. Kombinerat med snabbare utförsäkring och en högre risk för långvarig arbetslöshet blir de anställda mindre positivt inställda till sådana, kanske nödvändiga, förändringar som hotar arbetstillfällen.

På detta sätt försämras den svenska omställningsförmågan. De anställda kan inte ensamma ta ansvar för en ibland nödvändig förändring av näringslivet. Sverige är ett litet och hårt konkurrensutsatt land. Vi stod oss starkare när vi tre parter gemensamt förstod nödvändigheten av en ansvarsfull lönebildning parat med en bra arbetslöshetsförsäkring och aktiv arbetsmarknadspolitik. Jag delar verkligen Anders Ferbes avslutande ord då han säger att …

För Sveriges, industrins och välfärdens skull behöver vi bygga världens bästa omställningssystem, både för de människor som utsätts för omvandlingen och för de företag som vi är beroende av. Regeringen måste satsa på att stärka en sådan förmåga. Då kan vi bygga vidare på det samförstånd och den konstruktivitet som format Sverige. Alternativen förskräcker.

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 28 juni, 2013, in Fackliga frågor, Politiska funderingar and tagged , , , , . Bookmark the permalink. Kommentarer inaktiverade för Från konstruktivt ansvarstagande till facklig försvarskamp.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: