Sänkta skatter går hand i hand med slimmad välfärd


Skatterna och välfärden går hand i hand

Tidningen Arbetet konstaterar att välfärdssystemets andel av ekonomin har krympt i takt med att skattekvoten har fallit. Det har så sakteliga startat en debatt om det är möjligt att fortsätta att sänka skattetrycket på det sätt som den borgerliga majoriteten har genomfört. Regeringen har hittills inte lagt något förslag om ett femte jobbskatteavdrag. Motivet har varit att vänta på att den statsfinansiella situationen ska bli sådan att det finns utrymme för det.

I samband med allmänna val brukar den sittande regeringen finna utrymmen för särskilda satsningar som kan tas väl emot av medborgarna. Därför ska man väl inte förvånas över att allt fler borgerliga debattörer börjat framföra önskemålet av ett femte jobbskatteavdrag. Skattesänkningar har ju av de borgerliga partierna tolkats som en valvinnande fråga. Och varför skulle det inte bli så igen?

Samtidigt börjar det komma varningssignaler om den svenska ekonomin. Konjunkturinstitutet bedömer att det från och med 2014 inte finns något reformutrymme. Viktiga debattörer börjar ifrågasätta den ekonomiska nyttan av ett ytterligare jobbskatteavdrag. Diskussionen om nyttan av överskottsmålet har också börjat. Möjligen börjar insikten komma bland allt fler att det kommer att krävas justeringar av skattesystemet.

Den borgerliga regeringen har sålt in budskapet att skattesänkningar på något magiskt vis finansierar sig själv krona för krona. Men fullt så enkel är ju inte verkligheten. Det kan mycket väl finnas vissa ”dynamiska effekter” som gör att en skattesänkning finansieras genom att fler arbetar mer. Lena Sellgren, chef för avdelningen för offentliga finanser på Konjunkturinstitutet, svarar på frågan om det krävs skattehöjningar. Hon säger att …

För att nå överskottsmålet för de offentliga finanserna så kommer det att krävas skattehöjningar bara för att bibehålla det nuvarande offentliga åtagandet. Då har vi inte tagit med vad en utbyggnad av välfärden skulle kräva.

Sverige står inför stora utmaningar när det gäller den svenska skolan och när det gäller den åldrande befolkningen. Även om fler lever längre och friskare liv så ökar antalet som behöver stöd för att ha ett rikt liv. Dessa utmaningar kräver en stabil finansiering. Det kommer inte att undgå att börja diskutera vilka skatter vi ska ha i framtiden.

Andra som skrivit: Leine Johansson

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 20 maj, 2013, in Blandade funderingar, Politiska funderingar and tagged , , . Bookmark the permalink. 1 kommentar.

  1. I gårdagens Agenda fick Borg svara för innehållet i vårbudgeten.Som vanligt hade Sverige starka finanser och det var Europakrisen som var orsaken till Ungdomsarbetslösheten. Det märkliga är att ungdomsarbetslösheten är lägre i Tyskland, Österrike med flera. Det är Euroländer som är direkt berörda.Borg får väl sluta skryta över Sveriges goda ekonomi och att han tagit ansvar för ordning och reda i ekonomin och att hållit överskottsmålet, Sanningen är att Sverige har underskott i Statsfinanserna nu som alltid i slutet på Borgerliga Regeringars verksamhet.Han blev avklädd av intervjuaren som han liksom Kejsaren inte hade några Nya kläder och hans förutsägelser om ekonomin aldrig har stämt. Han räknade med att ungdomsarbetslösheten skulle öka i år. Några åtgärder tänkte han inte sätta in förrän i höstbudgeten. Han kommer inte ha några pengar då heller. Sens moral. Det går inte att få fart på Sverige med sänkta skatter. De som fått pengarna har inte behövt dem därför ökar sparandet.

%d bloggare gillar detta: