Sverige behöver yrkesutbildningar med hög status


Tre representanter för LO är idag publicerade med ett viktigt debattinlägg om gymnasieskolans yrkesutbildningar. De konstaterar i inlägget att dagens yrkesutbildningar har ett antal problem som de sammanfattat till fyra punkter:

  • Vikande intresse för yrkesutbildningar
  • Många studieavbrott
  • Stora kvalitetsbrister
  • Svag övergång till arbetsmarknaden

LO är angeläget om att höja statusen för yrkesutbildningarna. Många arbetsgivare har idag svårt att hitta personal med rätt kompetens. Orsaken till detta är ju att allt färre elever söker sig till dessa utbildningar och/eller lämnar dem ganska snabbt. Det behövs därför en del åtgärder för att förbättra läget och för att locka fler elever till utbildningarna och för att få fler att lämna utbildningen med fullständiga betyg.

LO vill att arbetsmarknadens parter ges större utrymme för att utforma och ta ansvar för utbildningarnas kvalitet. Det borde göra att utbildningarnas innehåll och krav blir mer träffsäkra och därmed säkerställer att utbildningarna leder till arbete. När näringslivet deltar i utbildningen blir det lättare att hitta relevanta praktikplatser och för annan arbetsplatsförlagd utbildning. Det växer fram sådana initiativ där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar för yrkesutbildningar. Ett tidigt sådant är konceptet för TeknikCollege som ägs av fackliga och arbetsgivarorganisationer.

LO vill vidare att gymnasiets yrkesutbildningar ska vara högskoleförberedande. Det säkerställer att de elever som söker yrkesutbildningar håller fler dörrar öppna för vidare studier. Elever har valt bort yrkesutbildning eftersom den innebär en återvändsgränd för vidare studier. LO vill vidare se satsningar på att få fler elever att lämna utbildning med fullständiga betyg. Jan Björklunds modell att erbjuda ”skoltrötta” elever en kortare gymnasieutbildning avvisas å det bestämdaste. Jag delar den synen.

Det är ett viktigt inlägg i debatten om den svenska gymnasieskolan som här presenterats. Den borgerliga regeringens utbildningsväg för elitsatsningar och lämna de som har svårt i skolan åt sitt öde är cyniskt eller i bästa fall uppgivet. Alla behöver inte akademiska studier – men alla behöver en fullgod utbildning!

Länkar: DN Debatt, Ekot, Ekot, Kollega, Byggnadsarbetaren, Arbetet, da.se, dagens arena, ka.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Jesper Lundholm, Jan Andersson

Annonser

About Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Posted on 17 maj, 2013, in Fackliga frågor, Politiska funderingar and tagged , , , , . Bookmark the permalink. 2 kommentarer.

  1. Jag är själv gymnasieingenjör med gedigen praktisk och teoretisk utbildning. Att ta bort de 2- o 4-åriga yrkesutbildningarna på gymnasiet var så urbota dumt så det finns inte ord till det. Det var utbildningar som uppskattades och efterfrågades av företagen och gav en mycket god grund för vidareutbildning. De genomfördes också tillsammans med företagen med sommarpraktik o dyl. När man skrotade dessa utbildningar skrotade man inte bara utbildningsvägar. Man skrotade också ett väl inarbetat nätverk mellan skola och arbetsliv som inte går att återskapa utan att man investerar hela summan på nytt. Som sagt. Urbota Dumt.

  2. Malinda Merrill

    Medlemsstaternas erfarenheter liksom jämförelser och analytisk forskning antyder att viktiga förutsättningar för framgångsrika insatser är bl.a. samarbete över sektorsgränserna och heltäckande strategier. Det här problemet är inte bara en fråga för skolan; dess orsaker behöver angripas inom en rad politikområden såsom social-, ungdoms-, familje-, folkhälso-, lokal- och sysselsättningspolitiken förutom utbildningspolitiken. Dessutom kan utbildningskoncept i vidare bemärkelse som kulturell utbildning, samarbete med företag och andra externa aktörer samt idrott ha stor betydelse för att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid genom att främja kreativitet, nya tankesätt, interkulturell dialog och social sammanhållning.

%d bloggare gillar detta: