Segregationen får allt större genomslag i den svenska skolan


Dagens Nyheter har i en artikel konstaterat att den svenska skolan får allt mer resurser i form av pengar och satsningar på lärare etc. Trots att den svenska skolan blir allt dyrare i drift försämras resultaten jämfört med andra länder. Den finska skolan kostar betydligt mindre än den svenska men visar bättre resultat i internationella jämförelser.

Tidningen har genomfört en omfattande datakörning för att utröna vad som ligger bakom de dåliga resultaten för den svenska skolan. Det man funnit är att den ökande segregationen i den svenska skolan är den enskilt viktigaste orsaken till att resultaten försämras. Sambandet mellan resultaten i de nationella proven och den genomsnittliga utbildningsnivån bland elevernas föräldrar på skolan är starkt. Magnus Oskarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet, säger att …

Vi ser att socioekonomiska faktorer får allt större betydelse i Sverige. Pisa-undersökningen visar att föräldrarnas bakgrund har lika stor betydelse i dag för resultaten i Sverige som det har i Tyskland och USA. Då ska man komma ihåg att USA har ett hårt segregerat skol­system. Det är uppseendeväckande.

Det är tydligt att med det fria skolvalet och med friskolereformen segregationen har ökat. Det finns en tydlig tendens där elever med hög studiemotivation och engagerade föräldrar samlas i skolor där det finns många andra studiemotiverade elever.

Bäst resultat för alla elever nås i skolsystem där elever med olika bakgrund finns i samma skola. Elever från mindre studiemotiverade hem gynnas av att samsas med elever från hem med tydligare studietraditioner.

Metta Fjelkner, Lärarnas riksförbund, säger i en kommentar att …

Vi förordar en modell där staten öronmärker pengar så att varje skola får resurser för de förutsättningar som gäller där. Många lokalpolitiker hyllar det kommunala självstyret men vi anser inte att de ska kunna ta pengar från skolan och lägga på annat.

Eva-Lis Sirén, Lärarförbundet, säger för sin del att …

Vi har en omedveten resursstyrning i den svenska skolan, det är gamla budgetmodeller och schabloner som används. Konsekvensen blir att de elever som har det tuffast inte får den hjälper de behöver.

Det måste få vara möjligt att satsa mer resurser i de skolor som har mest behov av det. Att fördela resurserna som en jämn smet lika för alla skolor kommer att fortsatt missgynna de elever som behöver mest stöd. Till det kommer att olika kommuner av olika skäl satsar mer eller mindre på skolan. Kommuner med hög arbetslöshet och därmed höga sociala kostnader hamnar i en ond cirkel där man inte kan satsa så mycket som kan behövas på skolan.

Jag har därför allt mer börjat luta åt att införa ett statligt ansvar för den svenska skolan. Det löser säkert inte alla problem men det kan innebära att skolans resurser kan användas mer målinriktat för att stödja de elever som har störst behov oavsett var de händelsevis råkar bo. I ett debattinlägg av Roy Andersson m.fl. sägs att …

Vi ser att decentraliseringen påverkat skolan med minskad likvärdighet – och en ökande orättvisa. Trots goda intentioner har decentraliseringen av skolan misslyckats, bland annat eftersom den kombinerades med ekonomiska besparingar i kommunerna. Skolan i dag är vare sig likvärdig eller kompensatorisk.

Jag är böjd att hålla med dem.

Länkar: dn.se, dn.se, dn.se, dn.se, dagens arena, Expressen, Arbetet

Andra som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Industribloggare: Leine Johansson

Annonser

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 27 mars, 2013, i Politiska funderingar och märkt , , , . Bokmärk permalänken. 1 kommentar.

  1. B-E Johansson

    1a Finland har färre invandrarbarn är Sverige
    1b Finland har högre lärarstatus än Sverige; Sverige har i stort sett ingen

    2 Segregationen är inte orsaken; segregationen är konsekvensen av en enorm invandring av svårutbildade

    3 Om man tvångsblandade klasser skulle möjligen medelvärdet på kunskapsnivån bli högre men toppen skulle bli lägre, dvs de duktiga eleverna skulle förlora på det.

%d bloggare gillar detta: