Om den borgerliga regeringens jobbfiasko


Dagens Nyheter har granskat den borgerliga regeringens elva olika initiativ för att minska arbetslösheten. Resultatet kan knappast sägas vara särskilt lyckat eller ha gett särskilt goda resultat.

Den enda åtgärd som verkar ha gett goda resultat är ”Nystartsjobb”. Anledningen är väl förmodligen att den åtgärden tydligare siktar in sig på en särskild grupp (dvs långtidsarbetslösa). Men, som analysen säger, omkring 60 % av de berörda skulle ha fått arbete ändå.

DN:s redovisning ger även jobbskatteavdragen med viss tvekan godkänt eftersom, som IFAU-forskaren Anders Forslund, menar

… att det finns starka indicier för att reformen ökar sysselsättningen. Han nämner att fler över 65 år jobbar liksom att arbetslösheten inte utvecklats lika dramatiskt som under 1990-talskrisen. Även Finanspolitiska rådet drar slutsatsen att jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen.

Vidare säger artikeln att införandet av rut-avdrag har haft en positiv jobbeffekt. Men det finns ännu inga oberoende granskningar av rutavdragets effekter för sysselsättningen.

När det gäller några av de övriga profilreformerna anges deras effekt på arbetslösheten enligt följande:

  • Halverad restaurangmoms – Osäker
  • Differentierad arbetslöshetsavgift – Fiasko
  • Sänkning av arbets­givaravgifter för unga – Ingen mätbar

Det man kan säga är att två av de reformer som kostat mest i form av minskade intäkter till statskassan (subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms) inte synes ha gett någon som helst effekt på arbetslösheten bland unga människor. Visita, branschorganisation för besöksnäringen, hävdar att reformen skapat omkring 6.000 arbetstillfällen. Om det stämmer är det väldigt dyra arbeten (ca 900.000 kr/arbete). Men. som artikeln säger …

… experterna tvivlar på att sänkningen skapar fler jobb i ekonomin som helhet.

Stefan Löfven kritiserar förstås regeringens bristande förmåga medans statsministern försöker släta över saken och menar att man hela tiden utvärderar sina åtgärder. Det är självklart inte en enkel sak att hjälpa arbetslösa tillbaka i arbete. Jag delar dock den synpunkt som Anders Forslund, professor vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningsutvärdering (IFAU), uttrycker. Han säger att …

Arbetsmarknadspolitiken kan minska risken för att långvarigt hamna i arbetslöshet, det påverkar inte svängningarna på arbetsmarknaden så mycket, men det påverkar de sociala konsekvenserna.

Den borgerliga regeringen har genomfört sina reformer i syfte att långsiktigt förändra arbetsmarknadens funktionssätt och för att skapa fler låglönearbeten. De kommer knappast att genomföra några som helst avgörande förändringar av sin arbetsmarknadspolitik. Det kommer att krävas en annan riksdagsmajoritet för att genomföra sådana förändringar av politiken i en riktning som socialdemokraterna önskar och står för.

Länkar: dn.se, dn.se, Aftonbladet, Aftonbladet

Andra som skrivit: Peter Högberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson, Martin Moberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Claes Krantz

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 3 januari, 2013, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor och märkt , , , . Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. frågan är bara hur många nya jobb som skapats med hjälp av skattesänkningen, det så kallad jobbskatteavdraget. Hur mycket har vart och ett av dessa arbetstillfällen kostat statskassan i minskade skatteintäkter

    • Göran Johansson

      Det är en bra fråga som jag inte har svar på. Men de uttalanden jag sett i frågan är ju ganska svävande. Finns nog ingen som vill ge en exaktare siffra.

  2. Politiker har aldrig kunnat skapa arbetstllfällen, bara ”sysselsättning”. Man kan naturligtvis skapa många ”Papandreou-jobb” I DEN OFFENTLIGA SEKTORN men dessa måste -tyvärr!-finansieras på något sätt annars kommer det väldigt surt efter (se t ex Grekland).

    Sedan skulle jag titta ut över våra grånser innan jag skulle helt avfärda den förda allianspolitiken i Sverige: var finns LÄGRE arbetslöshet med LIKA MÅNGA arbetande kvinnor som hos oss? (Läs denna fråga en gång till, innan ni svarar. Tack!)

    Jobbskatteavdraget har säkert skapat och inte minst räddat många arbetstillfällen i dessa tider då våra exportmarknader är under stort tryck. Det är dock ingen som kan ge ”en exaktare siffra”. Samhällsekonomin är alltför komplex, med många variabler som man inte har kontroll över.Om ekonomin utanför våra gränser (dvs våra marknader!) repar sig så kommer jobben. Dessförinnan bör vi kunna hålla ut. Allt går i cykler: eländet lär ta slut förr eller senare.

    Många ropar på skattemiljarder till mer (arbetsmarknads)utbildning. Det är en osäker satsning eftersom vi inte vet vilka yrken som kommer ut som vinnande ur denna kris. Kommer ni ihåg studien från 90-talet som visade att folk som gått AMS-utbildningar var LÄNGRE arbetslösa??? GOTT NYTT ÅR!

  1. Ping: Ekonomiskt politiska teorier utan verklighetsförankring. | Annarkia

%d bloggare gillar detta: