Gymnasiereformen har stängt vägar


Ekot rapporterar idag att allt färre elever söker till gymnasieskolans yrkesförberedande program. Det finns förstås olika förklaringar till denna utveckling. En bidragande orsak till utvecklingen kan vara att dessa program inte längre ger högskolebehörighet. Elever på dessa program måste välja till kurser för att kunna lämna sin utbildning med en öppning till högskola/universitet. Alf Solander, gymnasiechef i Botkyrka, säger …

Vilka ska fixa elinstallationerna i våra hus och vem ska ta hand om oss när vi blir gamla? Gymnasiereformen har stängt vägar, och det är både elever och föräldrar känsliga för. Politikerna måste inse att reformen slagit snett och återupprätta statusen på yrkesprogrammen.

Sverige är fortfarande, i motsats till vad många tror, fortfarande ett industrisamhälle. Det ser annorlunda ut jämfört med 1960-talet men det lever fortfarande. Den svenska industrin behöver, för att fortsätta att utvecklas, kvalificerad arbetskraft inom produktion, utveckling, administration, försäljning etc. Det innebär att man är beroende av att det finns väl utbildade personer till de arbeten de kan erbjuda. Därför behövs det utbildningar på gymnasie- och högskolenivå som kan erbjuda attraktiva utbildningar.

Det duger inte att erbjuda allt sämre utbildningar för ”skoltrötta” ungdomar. Det är att göra dem en otjänst. De kommer fortfarande att ha svårt på arbetsmarknaden. Det innebär inte att jag påstår att alla måste studera på högskolenivå. En modern utbildning för arbete inom industrin ska genomföras i nära samarbete med den lokala arbetsmarknaden men samtidigt vara så bred att man kan hålla många dörrar öppna samtidigt.

Det behövs en annan skolpolitik som innebär en satsning på alla elevers utveckling och möjligheter. Jan Björklunds syn på skolan innebär att man ger upp om en viss grupp av elever. På så sätt blir Jan Björklunds skolpolitik en återvändsgränd.

Andra som skrivit: Martin Moberg

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 1 juli, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor, Programkommissionen och märkt , . Bokmärk permalänken. 4 kommentarer.

  1. En riktig yrkesutbildning av det slag, som erbjuds vid Tullängsskolan i Örebro är väl inte ”en sämre utbildning”? Tvärtom blir eleverna väldigt kvalificerade yrkesarbetare. Med ett starkt fokus på utbildningens praktiska moment kan man nog motverka ”skoltrötthet”, som f.ö. är ett mycket nedsäddande omdöme om unga personer, som kanske inte alls är ”trötta” utan tvärtom brinner av längtan att arbeta, och arbeta hårt. Om man har en ung, frisk och stark kropp så är kanske det vad man behöver.

    Att hålla alla dörrar öppna är en fråga om möjlighet att komplettera med teoretiska ämnen, när studielusten återvänder. Genom att tvingas fullfölja en teoretisk gymnaiseutbildning, med iofs godkända men ”medelmåttiga” betyd är verkligen att stänga dörrar för den individen. Samma individ skulle kunna få toppbetyg, om han /hon får vänta tills studielusten återvänder. Det kan många lärare, som har undervisat på vuxengymnasier intyga.

    Frågan om ett sammanhållet högstadium i grundskolan diskuterades under 1960-talet, men detta var ju ett helt annat stadium än gymnasiet. I början av 60-talet fanns endast brevkurser för vuxna. 1967 började jag på Kvällsgymnasiet, som var en av landets första lärarledda gymnasieutbildningar för vuxna.

    Jag har varit skolmotståndare sedan sex års ålder och är det fortfarande. Befria barnen, så att de får en chans att lära sig på det naturliga sättet!

  2. Chefen för gymnaseintagningen säger också: ”Sen tror jag att branscherna måste till och tala om att det faktiskt finns jobb inom flera branscher, att det är en stor vikt att utbilda sig inom de här yrkena.” Varför kan inte branchorganisationer skriva kontrakt med elever, som väljer yrkesprogram, att de är garanterade jobb i något av medlemsföretagen efter utbildningen?

  3. Vad som däremot har stängt vägar är bantningen av vuxenutbildningen. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen har halverats, men även den teoretiska har skurits ner.

    Bra grundkunskaper i alla ämnen från grundskolan + vuxenutbildning öppnar vägar. Bra grundkunskaper från grundskolan skulle ockå underlätta läsningen av teoretiska tillvalsämnen till yrkesutbildningen.

    Yrkesgymnasierna har tydligen svårt att konkurrera med den aggresiva marknadsföringen av fristående eoretiska gymnasierna, när det nu dessutom är överetablering i branchen. De kommersiella skolbolagen är väl inte intresserade av att erbjuda yrkesutbildning, med de ofta dyra maskininvesteringar som där behövs? De fristående teoretiska gymnasierna lockar med att deras elever har lättare att komma in på de högskolelinjer som leder till höglönejobb.

  1. Ping: Vem är det som är extrem egentligen? | LO Bloggen

%d bloggare gillar detta: