Förändrade sociala mönster


Den socialdemokratiska programkommissionen har förlängt tiden för att inkomma med synpunkter på det diskussionsmaterial som man tidigare skickat ut. Därför passar jag på att fortsätta med den fjärde frågeställningen. Jag kommer att, senast den 31 mars, skicka in denna text, med eventuella synpunkter, till programkommissionen.

Ojämlikheten i det svenska samhället ökar. Hur ser de nya klyftorna ut?

Som jag ser det handlar det om ökade utbildningsklyftor, vilket knappast är något nytt. Stora grupper ungdomar uppnår inte fullständiga betyg när de lämnar gymnasieskolan. Det handlar om till Sverige förhållandevis nyanlända med bristande kunskaper i svenska språket och liten erfarenhet av skolgång i sina tidigare hemländer. Men här finns också infödda, i allt högre grad unga män som har svårare att klara av skolgången.

Bland de äldre åldersgrupperna hittar vi personer som av olika skäl blivit utslagna från arbetsmarknaden. Bakom detta finns en teknisk utveckling som inneburit att ”äldre” kunskaper försvunnit från arbetsmarknaden. Arbetsgivarnas organisationer bemannas allt magrare vilket innebär att människor med olika fysiska begränsningar slås ut fortare från arbetsplatserna.

Vidare ser man en hårdare uppdelning av var människor bor. Det finns en tydlig strategi i vissa till storstäderna gränsande kommuner att gynna ett visst typ av bostadsbyggande för att hålla ”icke önskvärda” utanför.

På vilka samhällsområden är ojämlikheten som tydligast, och på vilka politiska områden är det mest angeläget att sträva efter ökad jämlikhet?

Det är på två områden som hänger ihop – skolan och arbetslivet. Den svenska skolan har blivit allt mer uppdelat. Det syns tydligt att det är barn ur resursstarkare familjer som i högre grad än andra väljer skola (friskola). Det syns även i hur elever väljer vilka typer av program i gymnasiet man väljer. Elever från mer studiemotiverande familjer väljer i högre grad utbildningar som förutsätter fortsatta högskole-/universitetsstudier. Elever från familjer som saknar sådant väljer i högre grad praktiska yrkesprogram.

Detta innebär sedan att denna skillnad cementeras när man kommer ut i arbetslivet. Elever som saknar fullständiga betyg har svårare att hitta arbeten. Elever som genomgått yrkesinriktade program hamnar trots detta i yrken med högre risk för arbetslöshet och ohälsa. I förlängningen innebär detta lägre pension och kortare livslängd.

Skolan är därför att viktigast att se över och satsa på. Har vi råd med dagens friskolesystem som synes mest gynna kortsiktig kapitalförmering. Den borgerliga regeringen genom utbildningsministern har en tydlig inriktning med låga ambitioner för icke studiemotiverade ungdomar.

Hur motarbetar vi bäst rasism och främlingsfientlighet?

Genom att verka för ett totalt sett jämlikare samhälle. Det handlar om att inte ge upp elever i skolsystemet. Att genom en aktivare arbetsmarknadspolitik göra det möjligt för fler att få plats på den svenska arbetsmarknaden. Sedan behöver vi fundera över vad det är som gör att invandrade akademiker inte ges möjlighet att komma till arbeten som motsvarar deras kompetens.

Hur kan jämställdheten mellan män och kvinnor förstärkas i praktiken?

Det är klart att föräldraledighet ska delas lika mellan barnets föräldrar. Kvinnor tar idag den större delen av föräldraledigheten. Detta är något som är så accepterat och (nästan) inte ifrågasatt att det är svårt att komma åt det utan att ställa krav på att papporna måste ta ett större ansvar.

Sedan tror jag vi behöver fundera över hur man kan börja bryta den svenska könsuppdelade arbetsmarknaden. Det syns tydligt att de kvinnodominerade delarna av arbetsmarknaden i högre grad både har mer deltider och korta anställningar samt ett lägre löneläge. Å andra sidan vad kommer det att innebära på lång sikt att kvinnor idag är i majoritet på högre utbildningar (om än det fortfarande finns vissa manliga bastioner). Kommer de unga kvinnorna att vara vinnarna i framtidens arbetsliv?

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 20 mars, 2012, i Programkommissionen och märkt , , . Bokmärk permalänken. Kommentarer inaktiverade för Förändrade sociala mönster.

Kommentarer inaktiverade.

%d bloggare gillar detta: