Om den borgerliga regeringens misslyckande


Den 8 mars ställer Anna Kinberg Batra (M) ett antal frågor till Magdalena Andersson (S). Anna orerar på vanligt sätt om den borgerliga regeringens fantastiska och ansvarsfulla politik om hur de skapat fler jobb och tryggat vår gemensamma välfärd. Jan Björklund (FP) känns ju, i detta avseende, något mer trovärdig när han medger att regeringen har misslyckats med att skapa arbeten för unga. Nåväl, Anna ställer trots allt några frågor till Magdalena:

  1. Hur blir jobben fler av att ni straffbeskattar unga på arbetsmarknaden?
  2. Hur ska en fördubbling av restaurangmomsen sänka trösklarna in på arbetsmarknaden?
  3. Hur ska ni finansiera alla era löften utan skattehöjningar eller nedskärningar i välfärden?
  4. Hur och med vem ska ni genomföra er politik?

Jag förmodar att Anna kommer att få svar på sina frågor i sinom tid. Några svar gavs ju i kvällens Agenda och jag tänkte utgå från dem för att kommentera de något insinuanta frågeställningar som Anna levererar ovan.

Den borgerliga regeringen har ju genomfört sänkningar av de sociala avgifterna för arbetsgivare som anställer ungdomar. Vidare har man fått i genom sänkt restaurangmoms med det förmenta syftet att skapa nya arbetstillfällen. Facit av dessa åtgärder visar på att det enda man åstadkommit är att höja berörda företags vinstmarginaler. Ungdomsarbetslösheten fortsätter ju att öka. Magdalena Andersson meddelade i Agenda att de 15 miljarder kronor som rabatten på de sociala avgifterna inneburit i sänkt intäkt till staten borde användas till utbildning, utbildning och utbildning.

Den tredje frågan känns ju litet som att kasta egen sten i glashus. Den borgerliga regeringen har ju flitigt använt metoden med nedskärningar i välfärden för att finansiera jobbskatteavdrag och andra, för dem, angelägna reformer. I den fjärde frågeställningen känns den borgerliga desperationen än tydligare. Socialdemokraterna kan visa på många exempel när man samarbetat med andra partier i Riksdagen. Inte sällan har samarbetet varit blocköverskridande.

Jag såg Agenda ikväll. Jag såg och hörde där en person, Magdalena Andersson, som jag hoppas få se som en blivande finansminister. Anna Kinberg Batra må sprida sina misstänkliggöranden bäst hon vill. De kunde fungera i ett läge då det saknades en reell oppositionspolitik. Nu är läget något annat!

Länkar: Rapport

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Andersson

Annonser

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 11 mars, 2012, i Arbetsmarknadspolitik, Fackliga frågor och märkt , . Bokmärk permalänken. 1 kommentar.

  1. Ja dessa frågor skulle Batra fråga Reinfeldt hur det ska lösas!

%d bloggare gillar detta: