Vad är den ekonomiska eliten värd


I Sverige har förpostfäktningarna inför höstens avtalsförhandlingar inom industrin tagit fart. Det fackliga artilleriet fick ny ammunition med LO:s årliga redovisning av VD-lönerna. Årets statistik visar att en genomsnittlig inkomst för en VD i de 100 största börsföretagen motsvarar 34 genomsnittliga industriarbetarlöner. Skillnaderna mellan de högsta cheferna och industriarbetarna har ökat under lång tid.

Arbetsgivarna argumenterar för att ska man anställa den bästa chefen måste man vara beredd att betala. Det finns heller ingen koppling mellan en rimlig lön för en VD och en industriarbetare. De fackliga organisationerna menar tvärtom att det finns en tydlig koppling mellan dessa grupper. De fackliga organisationerna har omfattat principen om att förhandla fram löner som inte hotar industrins konkurrenssituation. Då sticker det i ögonen när vissa nyckelgrupper beviljas betydligt högre ersättningar än vad övriga kan komma i närheten av.

Situationen i Sverige är dock inte särskilt unik. I USA är skillnaderna betydligt större. I en artikel i det senaste numret av LO-tidningen så läste jag en artikel (i papperstidningen) som visar på dessa skillnader. 2009 hade en direktör en lön som motsvarade 263 industriarbetarlöner. Detta var, i och för sig, en minskning från 2000 då lönen motsvarade 524 löner. Trenden är trots det stigande. Den genomsnittliga VD-lönen (2009) motsvarar 55 miljoner kronor.

Enligt de amerikanska forskarna finns ett antal faktorer bakom de ökande skillnaderna mellan de högsta cheferna och övrigas löner. Enligt Josh Bivens, Economic Policy Instutute, är det:

  • Värdet av minimilönen har gröpts ur eftersom den inte hållit takt med inflationen.
  • Globaliseringen har inneburit att ”vanliga” jobb utsatts för lönekonkurrens medan högutbildade har skyddats.
  • Avregleringarna av finansmarknaderna har inneburit att lönerna i den branschen har skenat iväg.

Andra framhåller att avindustrialiseringen har lett till att många välbetalda industrijobb har försvunnit. Sociologen G William Domhoff framhåller att:

Undergrävandet av fackföreningsrörelsen har bidragit till att pressa ned arbetarnas löner. Den förändrade inkomstfördelningen kan förklaras av en maktförskjutning mellan arbetare och ägare, där ägarna tar åt sig allt mer.

De växande inkomstskillnaderna i USA är inte någon politisk fråga. Skattepolitiken i USA har snarare förvärrat än minskat skillnaderna. Statsvetaren Nathan Kelly säger att inkomstutvecklingen har fått den ekonomiska eliten att bli mer politiskt aktiv. Detta har gjort politikerna mer lyhörda för dessa gruppers intressen. Han menar att:

Politikerna har förändrat sitt sätt att tala om inkomstskillnader och den nya retoriken är mer i linje med den ekonomiska elitens intressen. Dessa nya signaler till väljarna har fått grupper som förlorar på utvecklingen att röra sig åt höger.

Det går onekligen att känna igen mycket av detta i det som sker i dagens Sverige. Löntagarnas andel av företagens resultat minskat. Alltmer hamnar i aktieägares och högre chefers fickor. Vi har en skattepolitik i Sverige som framför allt gynnar de med de högsta inkomsterna. Inkomstskillnaderna ökar påtagligt i vårt land.

Det enda de fackliga organisationerna kan göra är ju att verka för att löner och annat som gynnar de anställda får ta en större andel av företagens resultat. De ökande skillnaderna i samhället är ju en fråga om värderingar och ett politiskt intresse. De traditionella fackliga värderingarna har fått stå tillbaka lång tid. Politiken har allt mer kommit att handla om kortsiktiga individuella intressen. Politik har förfallit till att bli en tävling mellan vilka som kan sänka skatten mest för vilken grupp.

Bidrag för vissa grupper har blivit något ont medans skatteavdrag (bidrag) har blivit något gott för andra grupper.

Nytt från Industribloggare: Leines Blogg

Om Göran Johansson

En medelålders man boende i Eskilstuna. Jag är anställd som ombudsman på IF Metall Mälardalen. Gillar att tycka och tänka om fackliga och politiska frågor. Påstår dock inte att jag har facit på alla frågeställningar. Är organiserad socialdemokrat.

Publicerat på 26 februari, 2011, i Politiska funderingar. Bokmärk permalänken. 2 kommentarer.

  1. Vad tjatar du om?
    Den som förmerar ngt får en lön eller?

    • Göran Johansson

      Sven: De flesta VD:ar och högre chefer förmerar inte särskilt mycket. De är anställda tjänstemän som har djävligt bra betalt. Ganska ofta får de bonusar trots att företaget inte uppnår de mål som styrelsen har.

%d bloggare gillar detta: