Bloggarkiv

Stefan Löfven har sträckt ut handen


Den 14 september sker allmänna val. Valet av ny Riksdag ser i dagsläget ganska ovisst ut. Det troliga är trots allt att de tre röd-gröna partierna tillsammans blir större än de fyra regeringspartierna (eller hur många av dem som klarar riksdagsspärren). Med de senaste siffrorna ser (SD) ut att bli vågmästare. Det innebär i så fall ett … inressant läge. Företrädare för samtliga partier har hittills varit tydliga med att man inte vill bilda en regering som blir beorende av stöd från (SD).

Socialdemokraterna valde tidigt sin taktik inför årets val. Man kommer att gå till vals på ett alldeles eget program och låta valresultatet styra hur en kommande regering ska formas. Stefan Löfven är tydligt en av två kandidater till statsminister efter valet. (S) har pekat ut (MP) som en tydlig part att bilda regering tillsammans med. Sedan är allt öppet – inklusive bildandet av en blocköverskridande regering.

De fyra regeringspartierna, som länge legat efter i opinionen, har av taktiska skäl valt att hålla fast vid sin allians. Man försöker sätta sin sammanhållning mot en förment splittrad opposition. Denna position har väl inte gett överdrivet goda resultat. Förändringarna i opinionen är små. Kanske är det därför som nu statsministern hotar med att inte släppa fram en regeringsbildare från den röd-gröna sidan, även om de skulle bli större än de allianspartier som tar plats i riksdagen.

Frågan är om Moderaterna har börjat överväga möjligheten att ta in sverigedemokraterna i värmen genom antingen budgetsamarbete eller genom poster i regeringen. Stefan Löfven har länge markerat att han är öppen för en blocköverskridande regeringsbildning för att undvika att ge (SD) större inflytande i politiken. I en intervju i SvD säger Stefan till de borgerliga partierna att …

När krutröken har lagt sig är det dags att ta ansvar. Om budskapet från alliansen är att man inte tänker göra det – att man inte tänker hjälpa till – ja, då är det väldigt allvarligt.

Men läs gärna Ulf Bjerelds tankar kring regeringsbildandet. Han är som vanligt klok när det gäller sådana frågor.

Länkar: SvD, dn.se, di.se, Ekot, dn.se, dagens arena, SvD, SvD, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Ulf Bjereld, Ulf Bjereld, Martin Moberg, Tobias Lundin Gerdås

 

Margot är tillbaka!


Margot Wallström

Igår blev det på riktigt offentligt att Margot Wallström kommer tillbaka i svensk politik. Det har väl legat i luften att Margot åter skulle få en plats i svensk politik. Det kändes redan i samband med valet till EU-parlamentet. Det är väl uppenbart att den nuvarande socialdemokratiska partiledningen har vunnit hennes förtroende.

Margot var, tillsammans med Anna Lindh, en populär socialdemokratisk politiker. Hennes ”otur” var väl att hon var samtida med Göran Persson. Det var ganska uppenbart att de två inte gick ihop särskilt väl. Margot valde att i stället göra en internationell politisk karriär. Hon har sedan dess varit högst tveksam till att ta sig en position i den svenska politiken om än önskad av många.

Margot är välkommen åter i den socialdemokratiska sfären. Det är många som både minns henne som uppskattar Margot som person. Samtidigt är hon okänd för den yngre generationen. Men Margot är en viktig länk till den tid då socialdemokratin var det statsbärande partiet och nästan självklar som regeringsbildare. Hon har erfarenhet av regeringsarbete sedan sin tid i regering och EU-kommission. Det är minsann en viktig erfarenhet att utnyttja för ett parti som i åtta år stått i kylan utanför Rosenbad utan att kunna komma in i värmen.

Många ser dessutom Margot som en utmärkt kandidat som nästa utrikesminister. Och, varför inte … ?

Länkar: dn.se, SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena, Ekot, SvD, Ekot, di.se, dn.se, Ekot, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Helle Klein

En (S)-märkt studiesatsning


I snabb takt har socialdemokraterna presenterat två viktiga studiesatsningar. Den första handlar om att gymnasieskolan skall bli obligatorisk från och med 2018. Partiet vill att fler unga ska klara gymnasiet och därmed öka sina jobbchanser. Den andra handlar om en satsning på fler högskoleplatser och mer undervisningstid samt bättre lärarutbildning.

Satsningen på obligatoriskt gymnasium innebär även, som Stefan Löfven säger, att …

Vi behöver också fler speciallärare och specialpedagoger. Vi måste se till att fler kan få studiehandledning på sitt modersmål.

Det går inte att komma ifrån att det är nödvändigt med längre skolgång idag för att ha större möjligheter att få arbete och därmed egen försörjning. Det innebär förstås pedagogiska utmaningar för att hjälpa de elever som av olika skäl kan ha problem med skolgången.

Länkar: dn.se, dn.se, SvD, di.se, di.se, SvD, SvD, Ekot, SvD, di.se, Arbetet, Arbetet

Fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson, Martin Moberg, Ylva Johansson, Jari Puustinen

Tydlig deltidsnorm inom kvinnodominerade yrken


Fackförbundet Kommunal har presenterat en rapport ”Halva arbetstiden, hela ansvaret” vari presenteras ett antal tydliga resultat. Förbundet har undersökt deltidsarbetets utbredning och sysselsättningsgradens förändring över tid bland anställda i arbetaryrken inom den kommunala sektorn.

Det visar sig att sysselsättningsgraden har ökat men att kvinnor fortfarande i hög grad arbetar både deltid som visstid. Utvecklingen går väldigt långsamt.

Bland andra framhålls följande resultat i undersökningen:

  • År 2013 arbetade knappt 90 procent av de visstidsanställda i arbetaryrken i kommunsektorn deltid. För tillsvidareanställda är siffran cirka 40 procent.
  • 23 procent av de anställda i Kommunals yrken i kommunsektorn arbetade 40 procent eller mindre under 2013.
  • Deltidsnormen inom Kommunals kvinnodominerade yrken i kommunsektorn drabbar både kvinnor och män, där 57 procent av kvinnorna och 53 procent av männen arbetar deltid.
  • I mansdominerade yrken arbetar kvinnor oftare heltid än i kvinnodominerade yrken. Skillnaden mellan män och kvinnors heltidsarbete är ändå påtaglig. I dessa yrken arbetar 84 procent av männen och 67 procent av kvinnorna heltid.
  • Heltidsarbetande har en högre medellön, beräknat på en heltidslön, än deltidsarbetande.

Den långsamma utvecklingen gör att Kommunal väljer att förändra sitt arbetssätt. Förbundet har under en tid försökt samarbeta med Socialdemokraterna för att få bättre anställningsformer för sina medlemmar. Detta har gett litet av positivt resultat. Därför väljer man nu att ”sluta gosa med socialdemokraterna”. Förbundets ordförande Annelie Nordström säger att …

Det är dags att sluta gosa med Socialdemokraterna. Att hålla på och jamsa med varandra på det sättet är passé. Nu har vi distanserat oss och ställer konkreta krav på partierna och vi känner redan att de lyssnar bättre.

I någon mån kan man ju se detta som ett misslyckande för det facklig-politiska samarbetet. Men i denna fråga gör nog Kommunal rätt. Arbetstider och arbetsmiljövillkor är trots allt en partsfråga där man som arbetstagare och arbetsgivare ibland har olika åsikter när det kommer till kritan. Samtidigt finns en tydlig utveckling där allt fler av Kommunals medlemmar arbetar i privat sektor.

Kommunal ska förstås driva på den politiska nivån för att få bättre villkor inom den offentligt finansierade sektorn – oavsett vilka som är arbetsgivare.

Länkar: dn.se, Arbetet

Elevskydd när en friskola avvecklas


imageSverige har ju ett system där ”friskolor” har stora rättigheter/möjligheter att etablera sig i de svenska kommunerna. Det är statliga Skolverket som prövar om en friskola kan starta upp verksamhet. Kommunerna får, i och för sig, yttra sig över en ansökan om etablering men har inte i övrigt något inflytande över processen. I de fall som Skolverket har godkänt en ansökan har kommunen att betala ut skolpeng.

Kommunen har ingen som helst möjlighet att korrekt dimensionera storleken på det antal elevplatser som behövs i de kommunala skolorna. Eftersom kommunen i sista hand är garanten för skolundervisning krävs att man behöver dimensionera för det. Orsaken är ju förstås att en friskola med kort varsel kan meddela att skolan ska avvecklas och/eller inte startar enligt plan.

Under förra året kom ju ett par tydliga exempel på vad som kan ske när en skolentreprenör väljer att försätta sina skolor i konkurs och därmed avveckla sin verksamhet. Det tydligaste exemplet var ju John Bauer. Detta skakade ju om friskoleförespråkarna. De berörda företagen tog ju i första hand ansvar för företagens ekonomi och i andra hand för eleverna. Det är ju en ganska naturlig prioritering för företag som bedriver verksamhet för att tjäna pengar.

För några dagar sedan presenterade Svenskt Näringsliv förslag  på en utveckling av friskolereformen för att svara upp på detta problem. De föreslår …

… att friskoleföretag inom grundskolan och gymnasiets teoretiska program ska ha en obligatorisk samrådsskyldighet, med en oberoende part, om man står inför en konkurs. Samrådet ska syfta till att erbjuda elever plats på andra skolor, kommunala eller fristående, i närområdet.

För de friskoleföretag som driver gymnasier med yrkesprogram bör högre krav ställas. Det är inte säkert att yrkesprogrammens olika inriktningar alltid finns i elevens närområde. Därför bör sådana friskoleföretag ställa garantier. Garantin ska användas till att finansiera de extra kostnader i form av resor och uppehälle som uppstår, om en elev till följd av en konkurs måste byta utbildningsort för att kunna fullfölja utbildningen.

Häromdagen presenterade Ibrahim Baylan socialdemokraternas alternativ för att säkerställa elevernas rätt till en god utbildning framför företagens önskan att göra vinst. Man kräver bland annat ”samarbetsavtal mellan ny fristående skola och kommunen som reglerar bland annat dimensionering av skolan, vad som händer med eleverna vid skolnedläggning och att skolan inte bidrar till ökad skolsegregation.”

Förslaget från Svenskt Näringsliv känns ju verkligen väl tunt. Jag tror inte på att vinstdrivande företag har något som helst intresse av att i onödan meddela sin omvärld att de står inför konkurs. Det skulle ju riskera att innebära att skolföretaget helt tappar kontrollen över avvecklingsprocessen.

Huruvida det kommer att finnas parlamentariskt stöd för de socialdemokratiska förslagen efter valet är ju fortfarande skrivet i stjärnorna. Men onekligen finns det anledning för politikerna att fundera över denna fråga.

Den enkla lösningen vore kanske att en andel av skolpengen avsätts till en obligatorisk ”skolavvecklingspeng” (eller vad den skulle kunna kallas) för att hantera de olägenheter som uppstår i samband med att en friskola avvecklas – oavsett om anledningen är konkurs eller av andra affärsmässiga orsaker.

Om en bättre offentlig upphandling


Ardalan Shekarabi

Igår presenterade socialdemokraterna, genom Ardalan Shekarabi, förslag om hur offentliga upphandlingar på ett bättre sätt kan bidra till angelägna offentliga mål. Det kan handla om att upphandlingar kan bidra till att driva på innovationer, ta miljöhänsyn och ställa sociala krav.

Detta ska uppnås genom att, bland annat, skapa en ny offentlig myndighet som ska stödja kommuner och landsting i detta avseende. Partiet vill på detta sätt ta bort Konkurrentverkets dubbla roller att både granska upphandlingar och ge stöd.

Det är alldeles utmärkt om kommuner och landsting kan använda sina medel på ett mer aktivt sätt i samband med upphandlingar av olika tjänster. I motsats till vad Konkurrensverket hävdar behöver upphandlingar inte enbart ta hänsyn till de lägsta priset.

Länkar: SvD, Arbetet

Fler högskoleplatser


Fler ska få plats

Magdalena Andersson (S) argumenterar i ett debattinlägg för att det behövs en satsning på fler högskoleplatser. Hon säger att Socialdemokraterna kommer att verka för att ytterliga 16.000 kommer till på universitet och högskolor, att minska den sociala snedrekryteringen och några ytterliga åtgärder.

Socialdemokraterna föreslår:

  1. Fler ska studera
  2. Breddad rekrytering
  3. Lärosätena ska erbjuda fler relevanta sommarkurser
  4. Förbättrad kvalitet och högre kunskapskrav i utbildningar
  5. Genomgående arbetslivsanknytning
  6. Goda möjligheter att återkomma

Det finns ganska stora skillnader i de ambitioner som de olika politiska partierna har vad gäller utbildningspolitiken. Socialdemokraterna vill att fler får möjlighet att delta i högre utbildning. Då krävs även höga ambitioner vad gäller grund- och gymnasieskola.

Skillnaden finns också när det gäller hur framtidens arbetsmarknad ska se ut. De borgerliga partierna har en mer pessimistisk syn på det. Man tror att framtiden finns i fler arbeten som kräver låg formell kompetens (och därmed lägre krav på genomgången skolgång). Magdalena skriver i inlägget, bland annat, att …

En socialdemokratiskt ledd regering kommer att prioritera investeringar i utbildningsväsendet, eftersom utbildning och jobb hör ihop. Det krävs för att alla människor i Sverige som kan ska få möjlighet att jobba och göra rätt för sig.

Ja, det är verkligen viktigt att genomföra satsningar på högre utbildning och på att fler får chansen att utbilda sig på högskola/universitet. Därför behöver även de regionala högskolorna mer resurser – både för mer kvalificerad utbildning som att ta emot fler studenter.

Fler som skrivit: Monica Green

Om blockpolitikens död


Dagens Nyheter skriver i ett par artiklar om hur det parlamentariska läget kan bli efter det kommande valet till riksdagen.

Det är väl knappast någon som längre tror på att alliansen kommer att lyckas att vinna valet. Det krävs näst intill ett under för att det skulle ske.

Det är högst troligt att socialdemokraternas partiordförande Stefan Löfven kommer att ges i uppdrag att bilda regering.

Hur verkligheten kommer att arta sig därefter är ju, trots allt, mer otydligt. Hyfsat tydligt är att (S) har markerat att man vill samarbeta med Miljöpartiet – troligen i form av en gemensam regering. Det verkar vara en konstellation som har väljarnas acceptans.

Det är också en konstellation som har större möjligheter att få till ett blocköverskridande samarbete. Risken är ju stor att de röd-gröna partierna inte får majoritet av riksdagens ledamöter. Det finns ju stor risk för att Sverigedemokraterna hamnar i en vågmästarsituation i Riksdagen.

Det är inte särskilt troligt att Socialdemokraterna kommer att kunna bilda regering på egen hand. Socialdemokraterna är inte längre ett 40%-parti – kommer kanske aldrig att bli det heller. Därför kommer det att vara nödvändigt att bilda samarbete med andra i frågor som man kan kompromissa om.

Men det är klart att det kommer att krävas en del vackert finlir för att få ihop ett regeringsprogram tillsammans med Miljöpartiet. Men allt handlar i slutändan om hur väljarna lägger sina röster i det kommande riksdagsvalet. Det kommer verkligen att behövas att socialdemokraterna hamnar på en bekväm nivå över 30 % för att man ska kunna känna att man vunnit val.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, SvD, SvD, dn.se, di.se, Ekot, dn.se, Ekot, Ekot, Ekot, Arbetet, da.se

Fler som skrivit: Jörgen Danielsson, Alliansfritt Sverige

Om att höja skatter


Magdalena vill beskatta banker!

Igår meddelade Magdalena Andersson att hon (och socialdemokraterna) vill införa en bankskatt enligt en modell som tagits fram av företagsskattekommittén. En sådan skatt skulle innebära en förstärkning av statens inkomster med fyra miljarder kronor årligen.

Denna skatt skulle kunna finansiera det socialdemokratiska förslaget häromsistens om att begränsa storleken på småbarnsgrupper inom förskolan. Dessutom skulle det bli pengar över till andra angelägna uppgifter.

Nu måste jag medge att jag inte vet särskilt mycket om företagsskattekommitténs förslag. Det är möjligt att det är ett bra förslag att genomföra en skatt som föreslagits. Jag kan ju, i någon mån, sympatisera med Magdalenas uttalande att …

Det är lika mycket som bankerna fick i sänkt skatt när bolagsskatten sänktes 2013. Det finns stora pengar i bankerna så det finns mycket att ta av utan att det drabbar kunderna.

Även om bankerna inte förbättrade villkoren för oss ”vanliga” kunder när bolagsskatten sänktes kommer man säkert inte att tveka att försämra villkoren i händelse av en bankskatt (oavsett  hur den ser ut). Företag brukar ju inte tveka att överföra kostnadsökningar på sina kunder. Det motsatta brukar ju inte ske lika automatiskt.

Samtidigt är det bra att partiet har börjat resonera om skatterna. Det är mycket som tyder på att kommande reformutrymme kommer att vara begränsat inom de ramar som man idag har ålagt statens inkomster. Socialdemokraterna kommer att behöva se över hur staten i framtiden ska kunna finansiera angelägna behov.

Inkomstskatterna kommer alldeles säkert att vara svåra att höja. Däremot anser jag att ett införande av fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt borde kunna diskuteras. Det är inte möjligt idag. Förhoppningsvis kan en kommande valförlust för de borgerliga partierna möjliggöra att en seriös diskussion i frågan åtminstone kan komma igång.

Länkar: di.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson

Om att avskaffa pensionärsskatten


Gillar sänkt skatt

Under gårdagen avlämnade socialdemokraterna ett tungt löfte – att avskaffa ”pensionärsskatten”. Det handlar om att avveckla skillnaden i skatt mellan förvärvsarbetande och pensionärer.

Detta ska ske genom tre olika steg varav de två första ska ske under den kommande mandatperioden. Det tredje steget förutsätter att partiet uppnår andra mål som genererar statliga ekonomiska möjligheter.

Det är förstås rimligt att skillnaden i skatt mellan förvärvsarbetande och pensionärer avskaffas. Men det gäller att man är väldigt tydlig i budskapet till pensionärskollektivet. De flesta av dem kommer att få vänta på att ”pensionärsskatten” kan avvecklas helt och fullt.

Det finns många angelägna uppgifter och mål som socialdemokraterna vill uppnå i det fall man får möjlighet att bilda regering. Allt detta kan faktisk inte finansieras på en och samma gång. Vissa saker måste få vänta på att genomföras. Därför måste en prioritering göras.

Jag är rädd för att sådana viktiga nyanser kan försvinna i den viktiga valrörelse som vi står inför. Jag har tidigare varit med om hur svekdebatt uppkommit när väljarna inte förstått (eller budskapet varit något slarvigt utformat) att vissa saker inte kunnat genomföras.

Jag förstår att pensionärerna är en viktig grupp att vinna röster inom. Desto viktigare att vara tydlig med budskapet och med vad som är möjligt att uppnå på kort och längre sikt.

Länkar: dn.se, dagens arena, Ekot, di.se, SvD, dn.se, SvD, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Martin Moberg, Ola Möller

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 734 andra följare

%d bloggers like this: