Bloggarkiv

Ett nytt kunskapslyft


Socialdemokraterna presenterade igår ett förslag till ett nytt kunskapslyft som en metod att stärka, bland annat, arbetslösas chanser att få ett arbete. Satsningen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor. Med förslaget vill man skapa 30.000 yrkesplatser enligt följande:

  • 10.000 för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen,
  • 10.000 går till vuxenutbildning för arbetslösa, samt
  • 10.000 platser för de som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

Exemplet till denna reform kommer från den stora satsning på 1990-talet som dåvarande socialdemokratiska regering genomförde. Syftet var att lyfta över 100.000 människor kunskapsmässigt och därmed ge dem möjlighet till ett annat arbetsliv. Insikten då kom av att väldigt många människor saknade tillräcklig skolutbildning för att kunna få de arbeten som erbjuds.

Staten gjorde en omfattande satsning som gav kommunerna möjlighet att utöka vuxenutbildningen. Staten uppmuntrade satsningar utanför ordinarie kommunal vuxenutbildning och på direkt yrkesutbildning. Denna satsning innebar att många människor kunde gå till arbete när konjunkturerna blev bättre i slutet av 1990-talet.

Jag anser att detta är en alldeles utmärkt satsning. Jag läser att Lärarförbundet betvivlar möjligheten att redan nästa år klara en sådan satsning eftersom det saknas lärare. Jag vet inte hur situationen var för 20 år sedan då den stora satsningen genomfördes. Jag minns inte att det fanns en diskussion om saknade lärare och utbildare. Det förhöll sig säkert som så att inte enbart utbildade lärare användes i de många utbildningsföretag som växte fram under kunskapslyftet.

Hr statsminister Fredrik Reinfeldt uttalar sig tydligen något sarkastiskt om socialdemokraternas förslag. Han ställer retoriskt frågan ”jobb eller utbildningspolitik?” som om alla arbetslösa imorgon dag kan ta ett arbete om de bara ville. För väldigt många arbetslösa handlar det verkligen om att de behöver mer av formell och praktisk utbildning och erfarenhet för att kunna ta de arbeten som erbjuds.

Därför handlar arbetspolitik både om att skapa förutsättningar för arbetstillfällena ska bli fler och om att ge människor möjlighet att skaffa sig en bra utbildning.

Länkar: SVT, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, dn.se, ka.se

fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson

Två miljarder mer på sjukvården


Igår presenterade socialdemokraterna en satsning på mer pengar till sjukvården. Satsningen motsvarar två miljarder kronor mer än vad den borgerliga regeringen avsätter i sitt förslag till statsbudget.

Satsningen möjliggörs genom att man avskaffar rabatten på de sociala avgifterna för att anställa ungdomar och genom att ta bort den halverade resiaurangmomsen.

Med tanke på att den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik inte har gett det resultat som den hoppats(?) på är det bättre att använda dessa medel till sådant som faktiskt kommer till nytta.

Länkar: SvD, dn.se, Ekot, SvD, di.se, dagens arena, ka.se, ka.se, dagens arena

Fler som skrivit: Peter Högberg, Peter Johansson, Kristina Mårtensson

Kampen om verkligheten


Igår utbröt ett formidabelt debattkrig på DN:s debattsida. Det ledde till att stickor och strån yrde väldiga omkring.

Det började med att rikets statsminister gick på offensiv gentemot den socialdemokratiska arbetsmarknadspolitiken. Hr. Fredrik Reinfeldt meddelade att den borgerliga regeringens politik för ökade drivkrafter har varit ofantligt framgångsrik. I jämförelse med Sveriges mindre lyckligt lottade omvärld har den svenska arbetsmarknaden utvecklats på ett närmast fantastiskt sätt.

Efter att ha omtalat de egna förtjänsterna övergick statsministern till att meddela de katastrofala följderna av en socialdemokratisk arbetsmarknadspolitik. Genom höjda bidrag och andra förgripliga åtgärder kommer människors drivkraft att skaffa sig arbete att försvinna. Han har vidare räknat ut att förslagen om sänkt rabatt på de sociala avgifterna och återställd restaurangmoms kommer att leda till att 80.000 fler människor blir arbetslösa.

Ett sådant angrepp kunde ju förstås inte få ske obesvarat. I ett minst lika uppskruvat tonläge meddelades de misslyckanden som den borgerliga regeringens politik inneburit för det olyckliga svenska folket. Härefter presenterades de socialdemokratiska förslagen för en bättre arbetsmarknadspolitik.

Det är trots allt uppenbart att den borgerliga regeringen har stora problem. De gick till val på att deras förslag om en annan arbetsmarknad skulle leda till minskad arbetslöshet. Utvecklingen har visat att arbetslösheten, som andel av arbetskraften, snarare har ökat. Allt fler går allt längre arbetslösa. Trots rabatter till arbetsgivare minskar inte ungdomars arbetslöshet.

Alliansens enda vapen i detta läge är att pådyvla oppositionen all världens ondska och elände. Den borgerliga regeringen har varit duktiga på att påstå saker som om de vore sanning.

Det som pågår är en kamp om sanningen och vem som har privilegiet att styra politikutvecklingen. De borgerliga partierna lyckades en stund att överta tolkningsföreträdet för arbetsmarknadspolitiken. De håller nu på att tappa sitt övertag. Därav statsministerns debattinlägg. Det kommer säkert mer av denna sorts debattinlägg.

Det som pågår är en kamp om vem som äger rätten att beskriva sanningen. Det kan bli en hård kamp.

Länkar: DN DebattDN Debatt

Fler som skrivit: Martin Moberg

Socialdemokratisk finansiering


Magdalena Andersson (S) har presenterat hur Socialdemokraterna avser att finansiera kommande reformer och förslag i sin kommande budgetmotion. Det är, med andra ord, ingen komplett politik som nu presenteras.

Socialdemokraterna vill ta bort rabatten på de sociala avgifterna (för att anställa ungdomar) och ta bort den halverade restaurangmomsen. Det är också här som de borgerliga partierna som mest har gått i taket. Det vore som om den borgerliga arbetsmarknadspolitiken skulle ha skapat massor av arbetstillfällen. Nu visar ju de relevanta undersökningar som gjorts av denna politiks effekter liten, om någon alls, inverkan på ungdomars arbetslöshet. Jag delar den uppattning som den uttrycks i dagens ledare i DN. Där sägs att …

Såväl oppositionen som arbetslivsforskarna vid exempelvis Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har rätt i sin kritik mot satsningen på sänkta arbetsgivar­avgifter för att anställa unga. Reformen är dyr och slår för brett. Subventionen når unga, högpresterande som ändå skulle ha fått jobb. Samtidigt är den otillräcklig för den grupp i permanent utanförskap som Stockholms universitet identifierat i sin studie.

I stället för att rabattera alla anställningar av unga, inklusive ingenjörer som företagen slåss om, borde pengarna gå till dem som inte kan konkurrera av egen kraft. Det är svårt att säga vad exakt som behövs eftersom vi vet för lite om gruppen som helhet. Men sannolikt rör det sig om ett helt koppel av åtgärder. Det som är rätt för den ena behöver inte vara det för den andre.

Det viktiga, som det sägs ovan, är ju hur socialdemokraterna vill använda de medel man tar in genom sina förslag. Det är klart att det behövs individanpassade och mer träffsäkra metoder för att kunna hjälpa ungdomar till arbete. Den socialdemokratiska budgetmotionen kommer att presenteras om ett tag. Då får vi se vilka prioriteringar partiet förespråkar.

Länkar: dn.se, Ekot, dn.se, di.se, SvD, di.se, dagens arena, dn.se, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Johan Westerholm, Johan Westerholm, Ulf Bjereld, Leine Johansson

Inga vinster i välfärden


Enligt en undersökning som Aftonbladet låtit Sifo genomföra är en majoritet av svenskarna för ett förbud mot vinster i välfärden.

Men samtidigt vill drygt hälften av dem ha privata alternativ. Det verkar som om svenskarna både vill kunna käka upp kakan men samtidigt ha den kvar.

Resultatet är verkligen inte helt lätt att tolka. Men det kanske är så lätt att svenskarna har blivit vana vid att  ha vissa alternativ att välja emellan. Samtidigt har man blivit påverkad av den rapportering som skett av hur stora företag kan ”trolla” bort skattemedel till vinster som hamnar i skatteparadis.

Det fanns ju en gång en romantisk bild av att engagerade personer av nästan ideella skäl skulle få möjlighet att starta företag för att kunna erbjuda tjänster som det allmänna inte kunde. Verkligheten har ju snarare blivit den att branschen domineras av allt färre och större aktörer på den marknad som offentligt finansierad välfärd har blivit.

Det är väl ingen slump att Vänsterpartiet har gått framåt i de senaste opinionsundersökningarna. De har ju det tydligaste budskapet om att förbjuda vinster i den offentligt finansierade välfärden. Socialdemokraterna har valt att presentera ett mer pragmatiskt alternativ innebärande att man inte vill förbjuda företagande men med hårdare kvalitetskrav för att minimera att övervinster uppkommer.

Även den borgerliga regeringen (förutom centern) har påverkats av opinionsförändringarna. Det hörs tydliga formuleringsförändringar bland ledande borgerliga företrädare.

Det återstår väl att se hur betydelsefull frågan blir i det kommande valet. Det verkar endast vara vänstern som gjort detta till något av en huvudfråga. Hittills har de väl gynnats av detta. Om det håller i sig är en annan fråga. De stora partierna kommer nog att lyfta andra politiska frågor framför just denna.

Länkar: Aftonbladet, Aftonbladet, di.se, SvD

Andra som skrivit: Joachim Kerpner

Om ett nytt kunskapslyft


Igår presenterade Stefan Löfven de socialdemokratiska tankarna för ett nytt kunskapslyft. I det ingår tre delar:

  • Ett nytt kunskapslyft,
  • Obligatorisk gymnasieskola år 2018, samt
  • Permanenta Yrkesvux

Sverige har länge berömt sig för att vara ett land med en välutbildad arbetskraft som kunnat konkurrera på världsmarknaden med denna kunskap och avancerade produkter. Vill vi fortsätta att vara i framkant är det ju nödvändigt att fortsätta satsa på kunskap och utbildning. Genom att sätta höga mål på kunskapens område och genom en tro på människors möjligheter kan vi nå väldigt långt.

De borgerliga partierna talar om det otillständiga i att ”tvinga” elever att gå längre i skolan. De visar tydligt hur de hellre offrar ett antal människor. De vet mycket väl att de ungdomar som lämnar skolan utan fullständiga betyg kommer att vara de som har det svårast att finna arbete.

Den borgerliga regeringen vill inte tvinga elever att gå i genom gymnasieskola. Med en sådan syn blir det lätt att inte satsa medel och krafter på de elever som har det svårast i grundskolan. De kanske inte heller skulle lyckas i gymnasieskolan? Så varför i onödan satsa kraft på elever som i alla fall kommer att misslyckas?

Det må vara ett omöjligt mål att få alla elever att lämna gymnasieskolan med fullständiga och godkända betyg. Men de socialdemokratiska målen anger ändå en ambition och en vision om att man inte ska lämna några elever kvar. Alla elever behöver inte och ska inte gå vidare till högre utbildning på högskola och universitet, men alla elever behöver en längre utbildning idag än vad som var nödvändigt igår.

Socialdemokraterna må sikta högt, men ambitionen är äkta och allvarligt menad. På framtidens arbetsmarknad krävs längre utbildning. Då måste samhällets ambitioner spegla denna verklighet.

Länkar: dn.se, dagens arena, SvD, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Nina Andersson Brynja

Vi lovar att avskaffa Fas 3!


I en debattartikel skriver Stefan Löfven att …

…  i stället för att ge företag pengar för att hitta på arbetsuppgifter vill vi ge de människor som i dag är fastlåsta i Fas 3 en riktig lön för att utföra riktiga arbetsuppgifter. Uppgifter som för samhället framåt. Det kan vara att rusta upp ditt närområde, att ta en promenad och samtala med en äldre människa, att på olika sätt vårda och bidra till samhället. Det kan också vara att gå en riktig utbildning som ger dig kompetens att ta ett av de yrken som det råder brist på i dag.

Den borgerliga regeringens arbersmarknadspolitik har i hög grad byggt på improvisation. De trodde att arbetslösheten skulle minska genom kombinationen av reformering av arbetslöshetsförsäkringen och införande av jobbskatteavdrag. Så blev inte fallet. Antalet människor som blev utstämplade ur arbetslöshetsförsäkringen ökade. Därför infördes de olika faserna i jobb- och utvecklingsgarantin.

Idag tillhör Fas 3 (sysselsättningsfasen) en av rikets största ”arbetsgivare”. Antalet människor med långvarig arbetslöshet ökar. Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik har skändligen misslyckats. Men den borgerliga regeringen kommer inte att frivilligt förändra sin arbetsmarknadspolitik.

Därför krävs Din insats för att förändra arbetsmarknadspolitiken.

Socialdemokratiska kvalitetskrav


Under gårdagen presenterade Carin Jämtin socialdemokraternas tankar för att uppnå bättre kvalitet i den privat utförda välfärdsproduktionen. Förslagen är i hög grad fokuserade kring bemanningen. Privata utförare som bedriver verksamhet med stöd av offentliga medel ska inte kunna ha en allt får låg bemanning jämfört med offentligt driven verksamhet.

Det är klart att det är rimligt med kvalitetskrav för den verksamhet som bedrivs med stöd av allmänna medel. Det är ju du och jag som ju finansierar detta genom de skatter vi betalar. Samtidigt finns det ju fog för den kritik som menar att samma krav ska ställas på alla – privata som offentliga utförare.

Socialdemokraternas förslag från igår är till största delen en idéskiss. Exakt hur kraven ska utformas ska utredas genom en ”… offentlig utredning som bör tillsättas så snart som möjligt.”

Utgångspunkten för de socialdemokratiska tankarna handlar om att förhindra att oskäligt höga vinster kan plockas ut ur verksamheten. Eftersom  välfärden till sin natur kräver många människor ligger det något i att vinster kan finnas genom att anställa något färre personer.

Det  handlar inte om något absolut vinstförbud. Det tycker jag känns som en alldeles rimlig utgångspunkt. Samtidigt måste det bli väldigt svårt att formulera rimliga bemanningskrav. Även kommuner och landsting har ju rimliga krav på sig att utforma verksamheten på ett rationellt vis. Även offentlig verksamhet har intresse av att bedriva verksamheten ekonomiskt rationellt och med god kvalitet.

Det ska bli intressant att se hur man kan formulera sådana kvalitetskrav som inte blir skrivna i sten och förhindrar en utveckling av verksamheten – oavsett om den bedrivs i offentlig eller privat regi.

Länkar: dn.se, dagens arena, Ekot, Ekot, di.se

Sverige – landet med högst ungdomsarbetslöshet


Igår presenterade Stefan Löfven (S) och Karl-Petter Thorwaldsson (LO) på debattplats en ny forskningsrapport. Rapporten skildrar den svenska välfärdsstatens och arbetsmarknadens utveckling sedan 1990. Det framhålls att rapporten är oberoende och inte drar några egna politiska slutsatser. Däremot kan ju Stefan och Karl-Petter med rapporten som grund och jämförelse dra sina egna slutsatser.

Debattörerna framhåller tre punkter som särskilt allvarssamma:

  • Sverige har högst ungdomsarbetslöshet i Norden men allt lägre investeringar i utbildning och forskning.
  • Sverige har ökat privatiseringen kraftigt, och förtroendet för välfärdsinstitutioner faller.
  • Sverige slår Nordenrekord i fattigdom med den högsta andelen fattiga på 20 år.

Den borgerliga regeringen kom ju till val på att man skulle öka drivkrafterna för arbete. Man antydde därmed att det var ett personligt val om jag ville vara arbetslös eller om jag ville arbeta. Politiken bedrevs genom sänkta skatter för arbetande och försämrade förmåner i socialförsäkringarna.

Detta har kompletterats med subventioner av de sociala avgifterna (för arbetsgivare som anställer yngre),  halverad restaurangmoms och andra subventioner av specifika branscher. Resultaten av politiken är ju högst tveksam. Ungdomars arbetslöshet har inte minskat och den totala arbetslösheten har fortsatt att öka.

Det är vidare väldigt tydligt att de ekonomiska klyftorna har ökat snabbare i Sverige än i jämförbara länder. Denna rapport visar att den relativa fattigdomen ökar snabbare i Sverige. Om än det valda fattigdomsbegreppet kan kritiseras så har den förda politiken framför allt gynnat dem med de högsta inkomsterna. De som hamnat utanför arbetsmarknaden lever under hårdare villkor idag. Läs gärna detta blogginlägg för mer om diskussionen om relativ fattigdom.

Rapporten diskuterar vidare den snabba utvecklingen inom svensk välfärdsproduktion. De borgerliga partierna har drivit på utvecklingen inom området. Man har i flera fall slumpat bort tidigare offentligt ägda institutioner för att snabbt få in ett ökat inslag av privat ägande. Det har inte alltid varit så lyckat. Den borgerliga regeringen vill vidare göra lagen om valfrihetssystem (LOV) obligatorisk i de svenska kommunerna och landstingen.

Debattartikeln argumenterar för en annan politisk utveckling med mer av aktivare arbetsmarknadspolitiska insatser och satsningar på den svenska skolan. De som har svårast att komma i arbete är de som saknar motsvarande fullständiga gymnasiebetyg. Utbildning är därför en viktig satsning för att långsiktigt kunna minska arbetslösheten.

Länkar: DN DebattDN Debatt, ka.se, SvD, dagens arena

Fler som skrivit: Storstad, Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Peter Högberg, Roger Jönsson

Då kommer det att bli gratis läxhjälp


Det verkar som om den borgerliga regeringen kommer att göra allt de kan för att avväpna den socialdemokratiska skolpolitiken. Igår meddelade man att alliansen vill satsa 400 miljoner kronor på läxhjälp. Förslaget innebär att skolornas huvudmän ska bli skyldiga att erbjuda läxhjälp för elever som riskerar att inte nå kunskapskraven.

Däremot kommer man inte att ta bort ”läx-rut”. Man vill fortfarande att föräldrar med goda ekonomiska resurser ska få subventioner för att ytterligare kunna stödja sina barn. Läxhjälp är till för de elever som inte klarar sina studiemål, oavsett sina föräldrars ekonomiska resurser.

Det är verkligen en egendomlig prioritering som den borgerliga regeringen gör.

Länkar: SVT, Ekot, di.se, Aftonbladet ledare

Fler som skrivit: Markus Mattila

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 684 andra följare

%d bloggers like this: