Bloggarkiv
Kaotiskt för Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen
Antalet sjuka som behövde socialbidrag tredubblades
Den borgerliga riksdagsmajoriteten beslutade 2008 om förändringar av sjukförsäkringen. En del i förändringen var att man begränsade antalet dagar som en sjukskriven kunde uppbära sjukpenning. Under 2010 nådde de första av de långvarigt sjukskrivna fram till sjukpenninggränsen.
Inspektionen för socialförsäkringen har producerat en rapport som granskar hur det gått för de 41.000 personer som utförsäkrades ur sjukförsäkringen 2010. Rapportförfattarna konstaterar att för de flesta hade inte inkomsten förändrats ett år efter sjukskrivningen. Rapporten visar vidare att för en av tio hade inkomsten minskat. Ola Leijon, projektledare för undersökningen, säger att …
Det stärker bilden av de utförsäkrade som en grupp som står långt från arbetsmarknaden. De som hade sjukpenning då de nådde den bortre tidsgränsen hade i snitt fått sjukpenning i fyra år sedan 2003, och de som kom från en tidsbegränsad sjukersättning hade haft ersättning från sjukförsäkringen i fem år sedan 2003.
För de återstående tre av tio ökade arbetsinkomsterna. Framför allt gäller detta för de personer som var sjukskrivna till 25 %. Man tror att de flesta av denna grupp återgick till heltidsarbete. Man vet inte om sjukpenninggränsen hade något som helst att göra med det.
Undersökningen visar också att antalet personer som var beroende av försörjningsstöd ökade. Socialförsäkringsministern menar dock att detta är en försumbar ökning om man ser till det totala antalet människor som lever på försörjningsstöd. I någon mening har han ju rätt i det. SKL har dock upptäckt att ett stort antal av de personer som lever på försörjningsstöd har läkarintyg. Det innebär att 2 miljarder betalas ut till sjuka.
Hur än den borgerliga regeringen vrider och vänder på frågan så har staten fört över en stor del av kostnaden för sjukskrivna till kommunerna.
Länkar: dn.se, Arbetet, Ekot, SVT, dagens arena, Ekot, etc, Ekot, TCO-tidningen, Publikt, Tidningen Vision
Andra som skrivit: Martin Moberg, Carola Andersson, Leine Johansson, Kjell Rautio, Kjell Rautio
Om ett problem med rättssäkerheten
Chansen att få rätt mot Försäkringskassan varierar kraftigt mellan landets förvaltningsrätter.
Enligt en artikel i Dagens Nyheter kommer myndigheten Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, att granska hur Förvaltningsrätterna och Kammarrätterna dömer i olika typer av socialförsäkringsfrågor. ISF har konstaterat att det finns en oroväckande skillnad i hur de olika domstolarna dömer i dessa typer av frågor. Per Molander, generaldirektör för ISF, säger …
Vi har fått indikationer om att det finns betydande variationer. Om vi inte får en rimlig förklaring till de här skillnaderna sitter vi med ett problem vad gäller rättssäkerheten.
Som det nämns i artikeln kommer ISF inte enbart att granska utfallet i domstolarnas domar. Man kommer även att granska hur domstolarna praktiserar, den så kallade, officialprincipen. Artikeln beskriver att Officialprincipen …
… innebär att rätterna måste se till att det finns tillräckligt med underlag innan de fattar sitt beslut. Det kan exempelvis saknas uppgifter och medicinskt referensmaterial som skulle kunna gagna personen som har överklagat Försäkringskassans avslag på en ansökan.
Granskningen beräknas ta ett år. Det ska bli intressant vad myndigheten kommer fram till. Det är ju verkligen viktigt att domstolarna gör en likartad bedömning när de avger sina domar.
En person av tjugo står utanför
De personer som hamnar utanför socialförsäkringen lever vanligast på socialbidrag
Ekot rapporterar att Försäkringskassan för första gången har undersökt hur många som under en längre period tjänat så lite att de inte kvalificerat sig för sjupenninggrundande inkomst (SGI) och därmed saknar rätt till inkomstrelaterade allmänna försäkringar.
Det har visat sig vara en väldigt stor grupp av människor närmare 200.000 personer. Ulrik Lidwall, analytiker vid Försäkringskassan, säger att …
Det är en relativt stor grupp människor, som vi förväntar oss skulle försörja sig genom eget arbete på arbetsmarknaden, som under väldigt lång tid inte kvalificerar sig för våra inkomstbortfallsförsäkringar.
Försäkringskassan har undersökt hur många personer som under en femårsperiod har haft så låg inkomst att de inte kunnat kvalificera sig för SGI. Vad jag förstår har denna undersökning undersökt perioden 2006-2010. Eftersom det tydligen är första gången en sådan undersökning gjorts sägs inget om hur storleken på denna grupp har utvecklats över tid. Men det är rimligt att anta att gruppen knappast har uppstått över en natt.
Åtminstone sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har samhället stramat åt villkoren i de allmänna socialförsäkringarna. Detta har förstås slagit hårdast mot de människor som har haft svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är uppenbart att inga regeringar under denna period har förfogat över politiska initiativ för att vända denna utveckling. Jag utgår ifrån att dagens socialdemokratiska parti kommer att fundera över hur dessa människor kan uppmärksammas i kommande politiska förslag.
Med den politik som förs idag är risken uppenbar att gruppen med så låga inkomster att de inte kvalificerar sig för SGI kommer att växa. De står knappast först i kön för de som kan komma i fråga för anställningar.
Länkar: Ekot, ekuriren, SvD, SVT, dagens arena
