Bloggarkiv

Om att höja skatter


Magdalena vill beskatta banker!

Igår meddelade Magdalena Andersson att hon (och socialdemokraterna) vill införa en bankskatt enligt en modell som tagits fram av företagsskattekommittén. En sådan skatt skulle innebära en förstärkning av statens inkomster med fyra miljarder kronor årligen.

Denna skatt skulle kunna finansiera det socialdemokratiska förslaget häromsistens om att begränsa storleken på småbarnsgrupper inom förskolan. Dessutom skulle det bli pengar över till andra angelägna uppgifter.

Nu måste jag medge att jag inte vet särskilt mycket om företagsskattekommitténs förslag. Det är möjligt att det är ett bra förslag att genomföra en skatt som föreslagits. Jag kan ju, i någon mån, sympatisera med Magdalenas uttalande att …

Det är lika mycket som bankerna fick i sänkt skatt när bolagsskatten sänktes 2013. Det finns stora pengar i bankerna så det finns mycket att ta av utan att det drabbar kunderna.

Även om bankerna inte förbättrade villkoren för oss ”vanliga” kunder när bolagsskatten sänktes kommer man säkert inte att tveka att försämra villkoren i händelse av en bankskatt (oavsett  hur den ser ut). Företag brukar ju inte tveka att överföra kostnadsökningar på sina kunder. Det motsatta brukar ju inte ske lika automatiskt.

Samtidigt är det bra att partiet har börjat resonera om skatterna. Det är mycket som tyder på att kommande reformutrymme kommer att vara begränsat inom de ramar som man idag har ålagt statens inkomster. Socialdemokraterna kommer att behöva se över hur staten i framtiden ska kunna finansiera angelägna behov.

Inkomstskatterna kommer alldeles säkert att vara svåra att höja. Däremot anser jag att ett införande av fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt borde kunna diskuteras. Det är inte möjligt idag. Förhoppningsvis kan en kommande valförlust för de borgerliga partierna möjliggöra att en seriös diskussion i frågan åtminstone kan komma igång.

Länkar: di.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Ett socialdemokratiskt alternativ


Se vårt förslag!

Igår presenterades den socialdemokratiska budgetmotionen. Fokus ligger på ”jobben” och ”skolan”. Det var väl knappast särskilt oväntat.

Vad jag kan se av det som presenterats ser jag inga nya detaljer eller reformer jämfört med vad som redan har presenterats. Det är ju så det går till – oavsett om det är regeringen eller de oppositionella partierna presenteras detaljerna i form av utspel vilka man hoppas att media ska presentera i form av nyheter.

Det intressanta i det socialdemokratiska budgetförslaget ligger egentligen inte i vad man vill uppnå. Det handlar snarare om hur politiken ska finansieras. Det är också här som skillnaderna jämfört med den borgerliga regeringens politik uppstår. Socialdemokraterna föreslår att politiken ska finansieras genom att avskaffa rabatten på de sociala avgifterna och att avskaffa den halverade restaurangmomsen.

Socialdemokraterna presenterar en annan väg att gå för att minska arbetslösheten. Genom en kraftig satsning på utbildning ska arbetslösheten pressas ned.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik kan inte med bästa vilja påstås vara särskilt framgångsrik. Regeringen hävdar med en dåres envishet att lägre sociala avgifter och halverad restaurangmoms ska ha skapat ett näst intill oändligt antal nya arbetstillfällen. Den är ganska ensam i att leva med den tron.

Kampen i valrörelsen kommer inte att handla särskilt mycket om vad de olika alternativen vill uppnå. Den kommer att fokusera om vem/vilka som kommer att vara särskilt ansvarsfull med den offentliga ekonomin. De borgerliga partiernas mantra kommer att vara att de röd-gröna partierna är splittrade och utlovar allt gott med pengar de inte har.

De röd-gröna partierna kommer onekligen att bedriva valrörelsen som tre enskilda alternativ. Men det är ju inte något konstigt eller märkvärdigt med det. Det normala är ju faktiskt att partierna först efter att väljarna gjort sitt val går in i förhandlingar för att formera en parlamentarisk majoritet.

Länkar: SvD, Ekot, di.se, dn.se, Aftonbladet ledare, Ekot, Ekot, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ulf Bjereld, Martin Moberg, Monica Green, Johan Westerholm

Ett nytt kunskapslyft


Socialdemokraterna presenterade igår ett förslag till ett nytt kunskapslyft som en metod att stärka, bland annat, arbetslösas chanser att få ett arbete. Satsningen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor. Med förslaget vill man skapa 30.000 yrkesplatser enligt följande:

  • 10.000 för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen,
  • 10.000 går till vuxenutbildning för arbetslösa, samt
  • 10.000 platser för de som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

Exemplet till denna reform kommer från den stora satsning på 1990-talet som dåvarande socialdemokratiska regering genomförde. Syftet var att lyfta över 100.000 människor kunskapsmässigt och därmed ge dem möjlighet till ett annat arbetsliv. Insikten då kom av att väldigt många människor saknade tillräcklig skolutbildning för att kunna få de arbeten som erbjuds.

Staten gjorde en omfattande satsning som gav kommunerna möjlighet att utöka vuxenutbildningen. Staten uppmuntrade satsningar utanför ordinarie kommunal vuxenutbildning och på direkt yrkesutbildning. Denna satsning innebar att många människor kunde gå till arbete när konjunkturerna blev bättre i slutet av 1990-talet.

Jag anser att detta är en alldeles utmärkt satsning. Jag läser att Lärarförbundet betvivlar möjligheten att redan nästa år klara en sådan satsning eftersom det saknas lärare. Jag vet inte hur situationen var för 20 år sedan då den stora satsningen genomfördes. Jag minns inte att det fanns en diskussion om saknade lärare och utbildare. Det förhöll sig säkert som så att inte enbart utbildade lärare användes i de många utbildningsföretag som växte fram under kunskapslyftet.

Hr statsminister Fredrik Reinfeldt uttalar sig tydligen något sarkastiskt om socialdemokraternas förslag. Han ställer retoriskt frågan ”jobb eller utbildningspolitik?” som om alla arbetslösa imorgon dag kan ta ett arbete om de bara ville. För väldigt många arbetslösa handlar det verkligen om att de behöver mer av formell och praktisk utbildning och erfarenhet för att kunna ta de arbeten som erbjuds.

Därför handlar arbetspolitik både om att skapa förutsättningar för arbetstillfällena ska bli fler och om att ge människor möjlighet att skaffa sig en bra utbildning.

Länkar: SVT, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, dn.se, ka.se

fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson

Ett skattesänkningsstopp


En debatt om skattesänkningsstopp

När jag skriver detta har jag sett debatten mellan Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S). Det är tydligt att  valrörelsen har startat. De två debattörerna är lika starka i sin argumentation om än påståenden och frågor inte gärna besvarades.

Men det var tydligt att Anders Borg var mer pressad och osäkrare i debatten. Magdalena Andersson argumenterade effektivt och utan att darra på manschetten.

Det som blev intressant var att såväl Anders Borg som Magdalena Andersson öppnade upp för höjda skatter för att kunna finansiera angelägna behov. Det är tydligt att något har hänt. När, till och med, finansministern har upptäckt att löften om skattesänkningar inte längre är den enda säkra vägen att tillförsäkra sig en valseger har något hänt bland väljarna.

Det är tydligt att Moderaterna känner vartåt vindarna blåser. Detta kan verkligen skapa en del spänningar mellan regeringspartierna. Det ska bli intressant hur allianspartierna får till sitt valmanifest. Det kanske inte blir så enkelt som de förespeglar valmanskåren.

Samtidigt ger ju detta öppningar för Socialdemokraterna att med bättre självförtroende diskutera hur man ska finansiera viktiga reformer. Skatterna är kanske inte den farliga fråga som den verkat?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SvD, Agenda

Fler som skrivit: Markus Mattila, Roger Jönsson, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Skattesänkarpolitiken har nått vägs ände


I Svenska Dagbladet konstaterar Magdalena Andersson (S) att den moderata politiken om ständiga skattesänkningar har nått vägs ände. Magdalena skriver att …

Vi har analyserat utfallet av moderatstämman. Ingenting tyder på att regeringen omprövat sin politik. Skattesänkningar är fortfarande det enda universalverktyg som ska lösa Sveriges alla problem. När vi summerar de förslag som antagits finner vi att Moderaterna avser sänka skatten med mellan 35 och 40 miljarder kronor under nästa mandatperiod.

Magdalena framhåller att Socialdemokraternas mål är att 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det kommer att kräva satsningar i aktivare näringslivspolitik, utbildning och aktiva åtgärder för att minska ungdomars arbetslöshet.

Det är bra att Magdalena motsätter sig den moderata skattesänkarpolitiken och därmed anger tydliga skillnader mellan vad (S) och (M) vill uppnå. Samtidigt känns den socialdemokratiska ståndpunkten i frågan om den offentliga sektorns finansiering väl defensiv. Det är möjligen taktiskt nödvändigt på kort sikt – dock ej på längre sikt.

Karin Pettersson skriver ett bra inlägg kring den socialdemokratiska våndan. Karin skriver att …

Som jag läser tidsandan finns det en möjlighet för Social­demokraterna nu. Medelklassen har fått ont i magen av oro för skolan och sjukvården. Det finns en längtan efter att bygga något gemensamt.

Om vi skulle börja prata om jämlikhet nu, kanske det till och med om ett par år skulle gå att formulera politiska förslag som faktiskt leder ditåt.

Vi lever i ett borgerligt dominerat opinionsklimat, men vänstern håller äntligen på att ta sig samman. Vi är många som gärna hjälper till att krossa det där fönstret för vad som är möjligt att säga.

Men samtidigt är det nog så här: Om Stefan Löfven verkligen vill ändra världen, måste han först berätta det.

Annars kommer det aldrig att gå.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena

(S) vinner förtroende


20131006-031302.jpg
Dagens Nyheter visar att Socialdemokraterna, enligt en undersökning som Ipso har genomfört, har störst förtroende på flera viktiga strategiska politikområden. Ett av dessa gäller förtroendet för vem som bedriver den bästa arbetsmarknadspolitiken. Detta är ju symboliskt viktigt eftersom det traditionellt har varit en viktig fråga både för partiet som för väljarna.

Moderaterna har störst förtroende endast när det gäller Sveriges ekonomi. Å andra sidan är utslaget mycket tydligt och signifikant. Folkpartiet har tappat tolkningsföreträdet och förtroendet när det gäller skolpolitiken. Socialdemokraterna har övertagit den rollen.

Detta innebär förstås inte att Socialdemokraterna kan räkna med att en valseger redan är vunnen. Det gäller ju att fortsätta att bedriva en tydlig oppositionspolitik och presentera tydliga och konkreta alternativ till den borgerliga regeringens politik.

Det är ju bekymmersamt att Moderaterna behållit förtroendet när det gäller Sveriges ekonomi. Det är ju annars ett sådant område som Socialdemokraterna har abonnerat på. Här finns kanske förklaringen till att Socialdemokraterna och Magdalena Andersson navigerar försiktigt på minerad mark. Magdalenas och Anders Borgs debatter blir ofta till en tävling i att visa störst ansvar kring rikets ekonomi. Finansministern har vid dessa tillfällen ett tydligt övertag i form av visat exempel.

Socialdemokraterna har att visa att regeringen genom sin skattepolitik underminerar den svenska ekonomin. Den pedagogiska svårigheten blir ju att samtidigt säga att man inte avser att riva upp genomförda skattesänkningar.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, SVT, di.se, di.se, Expressen, SvD, di.se, SVT, dn.se, di.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Heléne Björklund

Det (S)-märkta alternativet


Magdalena Andersson

Igår (onsdag) presenterade Magdalena Andersson den socialdemokratiska budgetmotionen. Såsom brukligt blivit i modern politik har man redan presenterat de flesta delarna i olika omgångar. Det som är nytt är ju att man presenterar hela paketet och hur man vill finansiera de reformer man skulle vilja göra.

Rubriken ”Lägst arbetslöshet i EU 2020″ anger ju hela inriktningen på vad man vill åstadkomma och presentera för väljarna. Man vill visa för väljarna att man tänker återta partiets starkaste gren – arbetsmarknadspolitiken – från Moderaterna. Det är ju förstås alldeles rätt att göra så. Partiets själva idé syftar ju till att utjämna människors livschanser och inkomstklyftor. Då är ju en politik för att minska arbetslösheten alldeles grundläggande.

Socialdemokraterna vill genomföra större satsningar än vad den borgerliga regeringen förmår på viktiga områden. Socialdemokraterna föreslår att man inte ska genomföra ett femte jobbskatteavdrag och att inte höja brytpunkten för den statliga skatten.

Tyngdpunkten i de socialdemokratiska förslagen ligger på en omfattande satsning på att minska ungdomars arbetslöshet. Det sker genom satsningar på en aktivare arbetsmarknadspolitik och satsningar på skola och utbildning.

Av det jag sett och hört kring den socialdemokratiska budgetmotionen känns den bra. Inriktningen är klassiskt socialdemokratisk genom sina satsninar på att minska arbetslösheten och investeringar i skola och utbildning.

Utmaningen för framtiden är hur (S) ska finansiera allt detta efter en valseger 2014. Genom de borgerliga skattesänkningarna har ju regeringen urholkat kommande reformutrymme.

Länkar: Ekot, dn.se, dagens arena, dn.se, dn.se, SvD, di.se, Aftonbladet ledare, dn.se, di.sedi.sedi.sedi.sedi.se, di.se, SVT

Fler som skrivit: Ola Möller, Monica Green, Johan Westerholm, Martin Moberg, Peter Högberg

Om att bryta ungdomsarbetslösheten


Socialdemokraterna och Miljöpartiet har presenterat hur de tänkar avveckla rabatten på de sociala avgifterna för anställda ungdomar. Den borgerliga regeringen införde denna åtgärd med det förmenta syftet att sänka arbetslösheten bland ungdomar. Men som Magdalena Andersson och Per Bolund skriver så har detta inte fungerat. De säger att …

Halveringen av arbetsgivaravgiften för unga fungerar inte. En enig expertkår har sedan länge dömt ut reformen. Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen och Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har alla samma uppfattning. Riksrevisionen har i en rapport till regeringen konstaterat att reformen har dålig träffsäkerhet och höga dödviktseffekter, vilket betyder att en stor andel av de unga som berörs redan har ett jobb eller hade fått jobb även utan den nedsatta avgiften. Finanspolitiska rådet har pekat ut reformen som ineffektiv och IFAU säger samma sak.

Det enda som regeringen åstadkommit med denna åtgärd är att tillfoga statskassan en total kostnad över 50 miljarder kronor öven en mandatperiod. Socialdemokraterna och Miljöpartiet är överens om att rabatten ska avvecklas under en period om två år. De medel man därmed får till förfogande ska användas till mer effektiva åtgärder för att minska ungdomars arbetslöshet. Arbetsgivarna ska kompenseras med investeringar i företagande, innovation och forskning. Till det kommer ett avvecklande av arbetsivarnas ansvar för den andra sjuklöneveckan-

Det känns som om (S) och (MP) funnit ett rimligt sätt att avveckla denna rabatt. Det finns inga undersökningar som entydigt visat att den borgerliga politiken har minskat arbetslösheten. Däremot finns många rapporter som visar att ungdomar som saknar fullständiga gymnasiebetyg har störst problem att finna arbete. Därför innebär satsningar på utbildning en bättre metod att hjälpa den gruppen av unga människor.

Länkar: SvD, di.se, Hotellrevyn

(S) vill bebygga Sverige


20130929-132338.jpg
I en debattartikel presenterar Magdalena Andersson och Veronica Palm de socialdemokratiska förslagen om att få igång byggandet i Sverige. De konstaterar i sitt inlägg att byggandet av bostäder inte på långa vägar hänger med befolkningsutvecklingen. Särskilt tydligt är detta i de städer/kommuner där befolkningar ökar snabbast. De pekar vidare på de stora problem som nyblivna studenter har att få tillgång till en bostad på sin studieort.

De föreslår ett antal åtgärder för att komma till rätta med det bristande byggandet:
– Mål för ökad nyproduktion,
– Skapa en nationell byggpakt,
– Byggbonus för studentbostäder och små hyreslägenheter,
– En effektiv och modern plan- och bygglag,
– Renoveringar av miljonprogramsområden,
– Energieffektivisering av bostäder, samt
– Extratjänster för upprustning av bostadsområden.

Situationen är akut på flera viktiga studieorter. Studenter vill självklart studera på den ort där de funnit en utbildning som passar inriktingen på deras framtida liv. Men om situationen är sådan att man inte kan finna en bostad på den orten hamnar man i ett läge där man väljer en annan utbildningsort eller helt avstår från att utbilda sig.

Det socialdemokratiska initiativet innebär att staten måste ta på sig ledartröjan och bli en aktivare aktör på detta område. Den borgerliga regeringen har valt att lita till att ”marknaden” ska lösa situationen. Men dess aktörer har ju inget egenintresse av att ”utrota” bostadsbristen.

Det finns väl ingen garanti för att en socialdemokratisk bostadspolitik löser alla problem med bristande byggande. Men här signaleras i alla fall en vilja att samhället tar på sig ett större ansvar för att få igång bostadsbyggandet överallt där behoven finns.

Det räcker gott för mig!

Länkar: SvD, di.se, dn.se, SvD

Fler som skrivit: Roger Jönsson, Martin Moberg

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 745 andra följare

%d bloggers like this: