Bloggarkiv

Flödet ut ur ladorna varit lite för stort


John Hassler, ordförande för det Finanspolitiska rådet, kritiserade under en presskonferens finansministerns uttalande häromveckan att det är tomt i ladorna. John menade att den den borgerliga regeringens politik i stort sett varit sund. John menade att …

Det går inte att påstå att det är tomt i ladorna. Möjligen har flödet ut ur ladorna varit lite för stort det senaste året.

John medgav vidare att Magdalena Andersson ordval varit just ett uttalande – inte en budgetproposition. Det verkar som om den gode John mest varit ute i att förekomma eventuellt kommande politiska förslag av, för honom, tvivelaktig art.

Magdalena verkar ta Johns kritik med viss ro. Hon menade att det är bättre att lämna ärliga analyser än överdrivet positiva kalkyler á la Anders Borg. Magdalena sade att …

Anders Borg har med optimistiska kalkyler och en överoptimistisk prognos fått fram ett överskott till 2018. Det har gjort det finanspolitiska rådet nöjda. Jag tycker det är bättre att vara ärlig.

Det är väl klokt att faktiskt avvakta hur de finanspolitiska förslagen kommer att se ut och vilka bedömningar man kommer att göra i budgetpropositionen innan man som John Hassler springer ut på gatan med spelande trumpet. Det är verkligen … intressant att man från det Finanspolitiska rådet gör sådana utspel innan den nya regeringen getts chansen att presentera sin budgetmotion.

Det står om rådets uppdrag att ”Rådet som helhet tar inte löpande ställning till den ekonomiska politiken.” I fortsättningen anges dock att man kan delta i samhällsdebatten med egna synpunkter. Man kan ju om man tolkar rådets utspel igår säga att man deltog i samhällsdebatten. Men gränsen mellan att inte ta ställning och att uttrycka egna synpunkter kan ju vara väldigt tunn. Det ska bli intressant att följa hur rådet utför sitt kommande värv.

Länkar: SvD, SvD, dn.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, Arbetet

Den tomma ladan och överskottsmålet


Barskrapat

Under en presskonferens meddelade finansminister Magdalena Andersson att den sittande regeringen har övertagit en tom och helt utäten lada. Det finns inga möjligheter att nå överskottsmålet förräns tidigast omkring 2018. Hon sade något drastiskt att …

Det har blivit väldigt tydligt att ladan är helt tom. Det är inget dukat bord vi kommer till – det är helt avskrapat. Frågan är om ens bordet står kvar.

Det är väl knappast något okänt att statliga Konjunkturinstitutet vid ett flertal tillfällen har meddelat dem som viljat lyssna om läget i statens finanser. De har återupprepat budskapet att reformutrymmet är uttömt de kommande åren. Vill man genomföra en politik innebärande status quo av den offentliga välfärden krävs att man finansierar dessa. Vill man inte det återstår endast besparingar och minskade ambitioner på välfärdens område.

Annie Lööf och Anna Kinberg Batra tog, i anledning av Magdalenas tillkännagivande, tillfället att kritisera den nyvalda regeringen för att ”ha tappat greppet” med flera lustmordiska uttryck. Tänk så lätt det är att glömma att den regering de tidigare ingått i eller företrätt inte heller den klarade av överskottsmålet. SVT skriver i en artikel att …

Magdalena Anderssons uppgifter om tillståndet i ekonomin är inte helt nya. I Alliansens vårbudget skrev finansdepartementet att överskottsmålet tidigast kommer att nås 2018, det vill säga samma årtal som Andersson pekar mot. Det var då en dystrare prognos än den som presenterades i höstbudgeten 2013, då överskottsmålet sades vara möjligt att nå 2017.

Även om Magdalena tar i när hon använder sitt bildspråk så har hon dock en utmaning i att finansiera den kommande bdgeten. Det gäller ju då att finna de pusselbitar som gör budgeten möjlig att ta genom riksdagens mangling. Häri står väl att finna orsaken bakom den politiska oppositionens likaledes väl skarpa ordval.

Magdalena Andersson öppnar för att diskutera överskottsmålets framtida konstruktion. Hon ser anledning till att göra justeringar av den av, bland annat, demografiska skäl. Det kan finnas goda skäl att göra som finansministern önskar.

Länkar: dn.se, SVT, di.se, SvD, Ekot, di.se, dagens arena, SVT, politism, di.se, dn.se, Ekot, dn.se, Ekot, di.se, di.se, SvD, dn.se, SVT, SvD, Ekot, SvD, SvD, dagens arena, Aftonbladet ledare, SVT, di.se, SvD, Arbetet, Arbetet, Arbetet, SvD

Fler som skrivit: Ola Möller

Förhandlingar pågår!


Socialdemokraterna och Miljöpartiet har inlett förhandlingar om den kommande budgetpropositionen till Riksdagen. Förhandlingarna genomförs under ledning av Magdalena Andersson (S) och Per Bolund (MP). Enligt dem själva så undviker man inte några av de svåra frågor som finns mellan partierna. Magdalena säger …

Vi diskuterar alla frågor, det måste man göra om man ska sitta tillsammans i en regering.

Vad jag förstår av rapporteringen sker kontakter även med Vänsterpartiet och med andra partier. Det är ju naturligt att man gör på detta sätt eftersom de tre röd-gröna partierna faktiskt inte har egen majoritet. Därför måste överenskommelser ske i en hel mängd olika frågor.

Jag är inte särskilt orolig över att S och MP inte skulle lyckas finna en formel för den kommande budgetpropositionen. De två partierna har ju faktiskt tränat på att presentera ett antal gemensamma utspel inför och under den valrörelse som varit. De skillnader som trots allt finns kommer man att antingen lägga i bagagehyllan eller så blir man överens om att man inte är överens och tillåter varandra att finna andra konstellationer för de frågorna.

Det finns förstås även öppningar över den politiska blockgränsen i en mängd olika frågor. De olika partierna är ju alla överens om skolans betydelse. Debatten om vinster inom skolvärlden har ju även lett de borgerliga partierna i en mer restriktiv riktning. Det finns en majoritet för att förbättra arbetslöshetsförsäkringen (i den frågan är väl det endast Moderaterna som håller emot).

Jag tror även det är möjligt att finna kompromisser i en hel mängd frågor som ändå leder i en positiv riktning.

Länkar: dn.se, Arbetet, di.se, dagens arena, SvD, Ekot, ekuriren, SvD, SvD, di.se

Om att höja skatter


Magdalena vill beskatta banker!

Igår meddelade Magdalena Andersson att hon (och socialdemokraterna) vill införa en bankskatt enligt en modell som tagits fram av företagsskattekommittén. En sådan skatt skulle innebära en förstärkning av statens inkomster med fyra miljarder kronor årligen.

Denna skatt skulle kunna finansiera det socialdemokratiska förslaget häromsistens om att begränsa storleken på småbarnsgrupper inom förskolan. Dessutom skulle det bli pengar över till andra angelägna uppgifter.

Nu måste jag medge att jag inte vet särskilt mycket om företagsskattekommitténs förslag. Det är möjligt att det är ett bra förslag att genomföra en skatt som föreslagits. Jag kan ju, i någon mån, sympatisera med Magdalenas uttalande att …

Det är lika mycket som bankerna fick i sänkt skatt när bolagsskatten sänktes 2013. Det finns stora pengar i bankerna så det finns mycket att ta av utan att det drabbar kunderna.

Även om bankerna inte förbättrade villkoren för oss ”vanliga” kunder när bolagsskatten sänktes kommer man säkert inte att tveka att försämra villkoren i händelse av en bankskatt (oavsett  hur den ser ut). Företag brukar ju inte tveka att överföra kostnadsökningar på sina kunder. Det motsatta brukar ju inte ske lika automatiskt.

Samtidigt är det bra att partiet har börjat resonera om skatterna. Det är mycket som tyder på att kommande reformutrymme kommer att vara begränsat inom de ramar som man idag har ålagt statens inkomster. Socialdemokraterna kommer att behöva se över hur staten i framtiden ska kunna finansiera angelägna behov.

Inkomstskatterna kommer alldeles säkert att vara svåra att höja. Däremot anser jag att ett införande av fastighetsskatt och någon form av förmögenhetsskatt borde kunna diskuteras. Det är inte möjligt idag. Förhoppningsvis kan en kommande valförlust för de borgerliga partierna möjliggöra att en seriös diskussion i frågan åtminstone kan komma igång.

Länkar: di.se, di.se, di.se, dn.se, Ekot, di.se, Ekot, dagens arena, dn.se, Ekot, SvD, SvD, di.se, di.se, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Peter Johansson

En skattereform vill de ha


TT har genomfört en enkätundersökning ”med tio tunga ekonomer”. Enkäten visade att flera av dem uttryckte önskan och behovet av en bred skattereform. Flera vill se över ränteavdraget för att motverka den höga skuldsättningsnivån bland svenska hushåll och återinföra fastighetsskatt. Andra att man borde sänka inkomstskatten och i gengäld genomföra förändringar av ränteavdragen och införa en fastighetsskatt.

Jag kan för min del tänka mig att sänka inkomstskatten för de med de högsta inkomsterna och finansiera det med förändrade ränteavdrag och införande av en fastighetsskatt. I den konkurrensutsatta värld vi lever i kommer säkert inkomstskatterna att vara svåra att göra något med. Däremot finns behovet av stabila skatter för att finansiera nuvarande och kommande reformer av de svenska trygghetssystemen.

Politiskt är det dock inte möjligt att idag genomföra några som helst stora justeringar av det svenska skattesystemet. Särskilt eftersom förändringarna skulle behöva genomföras i en bred politisk uppgörelse. Förhoppningsvis kan ett regeringsskifte på sikt öppna upp för blocköverskridande diskussioner om skattesystemet.

Länkar: dn.se, SvD, di.se

Ett socialdemokratiskt alternativ


Se vårt förslag!

Igår presenterades den socialdemokratiska budgetmotionen. Fokus ligger på ”jobben” och ”skolan”. Det var väl knappast särskilt oväntat.

Vad jag kan se av det som presenterats ser jag inga nya detaljer eller reformer jämfört med vad som redan har presenterats. Det är ju så det går till – oavsett om det är regeringen eller de oppositionella partierna presenteras detaljerna i form av utspel vilka man hoppas att media ska presentera i form av nyheter.

Det intressanta i det socialdemokratiska budgetförslaget ligger egentligen inte i vad man vill uppnå. Det handlar snarare om hur politiken ska finansieras. Det är också här som skillnaderna jämfört med den borgerliga regeringens politik uppstår. Socialdemokraterna föreslår att politiken ska finansieras genom att avskaffa rabatten på de sociala avgifterna och att avskaffa den halverade restaurangmomsen.

Socialdemokraterna presenterar en annan väg att gå för att minska arbetslösheten. Genom en kraftig satsning på utbildning ska arbetslösheten pressas ned.

Den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik kan inte med bästa vilja påstås vara särskilt framgångsrik. Regeringen hävdar med en dåres envishet att lägre sociala avgifter och halverad restaurangmoms ska ha skapat ett näst intill oändligt antal nya arbetstillfällen. Den är ganska ensam i att leva med den tron.

Kampen i valrörelsen kommer inte att handla särskilt mycket om vad de olika alternativen vill uppnå. Den kommer att fokusera om vem/vilka som kommer att vara särskilt ansvarsfull med den offentliga ekonomin. De borgerliga partiernas mantra kommer att vara att de röd-gröna partierna är splittrade och utlovar allt gott med pengar de inte har.

De röd-gröna partierna kommer onekligen att bedriva valrörelsen som tre enskilda alternativ. Men det är ju inte något konstigt eller märkvärdigt med det. Det normala är ju faktiskt att partierna först efter att väljarna gjort sitt val går in i förhandlingar för att formera en parlamentarisk majoritet.

Länkar: SvD, Ekot, di.se, dn.se, Aftonbladet ledare, Ekot, Ekot, dn.se, di.se, di.se, SvD, di.se, Arbetet

Fler som skrivit: Martin Moberg, Ulf Bjereld, Martin Moberg, Monica Green, Johan Westerholm

Ett nytt kunskapslyft


Socialdemokraterna presenterade igår ett förslag till ett nytt kunskapslyft som en metod att stärka, bland annat, arbetslösas chanser att få ett arbete. Satsningen beräknas kosta 2,5 miljarder kronor. Med förslaget vill man skapa 30.000 yrkesplatser enligt följande:

  • 10.000 för arbetslösa under 25 år som inte har fullständig gymnasieexamen,
  • 10.000 går till vuxenutbildning för arbetslösa, samt
  • 10.000 platser för de som vill komplettera sin gymnasieutbildning eller läsa in en högre yrkesutbildning.

Exemplet till denna reform kommer från den stora satsning på 1990-talet som dåvarande socialdemokratiska regering genomförde. Syftet var att lyfta över 100.000 människor kunskapsmässigt och därmed ge dem möjlighet till ett annat arbetsliv. Insikten då kom av att väldigt många människor saknade tillräcklig skolutbildning för att kunna få de arbeten som erbjuds.

Staten gjorde en omfattande satsning som gav kommunerna möjlighet att utöka vuxenutbildningen. Staten uppmuntrade satsningar utanför ordinarie kommunal vuxenutbildning och på direkt yrkesutbildning. Denna satsning innebar att många människor kunde gå till arbete när konjunkturerna blev bättre i slutet av 1990-talet.

Jag anser att detta är en alldeles utmärkt satsning. Jag läser att Lärarförbundet betvivlar möjligheten att redan nästa år klara en sådan satsning eftersom det saknas lärare. Jag vet inte hur situationen var för 20 år sedan då den stora satsningen genomfördes. Jag minns inte att det fanns en diskussion om saknade lärare och utbildare. Det förhöll sig säkert som så att inte enbart utbildade lärare användes i de många utbildningsföretag som växte fram under kunskapslyftet.

Hr statsminister Fredrik Reinfeldt uttalar sig tydligen något sarkastiskt om socialdemokraternas förslag. Han ställer retoriskt frågan ”jobb eller utbildningspolitik?” som om alla arbetslösa imorgon dag kan ta ett arbete om de bara ville. För väldigt många arbetslösa handlar det verkligen om att de behöver mer av formell och praktisk utbildning och erfarenhet för att kunna ta de arbeten som erbjuds.

Därför handlar arbetspolitik både om att skapa förutsättningar för arbetstillfällena ska bli fler och om att ge människor möjlighet att skaffa sig en bra utbildning.

Länkar: SVT, Ekot, SvD, dagens arena, di.se, dn.se, ka.se

fler som skrivit: Monica Green, Martin Moberg, Peter Johansson

Ett skattesänkningsstopp


En debatt om skattesänkningsstopp

När jag skriver detta har jag sett debatten mellan Anders Borg (M) och Magdalena Andersson (S). Det är tydligt att  valrörelsen har startat. De två debattörerna är lika starka i sin argumentation om än påståenden och frågor inte gärna besvarades.

Men det var tydligt att Anders Borg var mer pressad och osäkrare i debatten. Magdalena Andersson argumenterade effektivt och utan att darra på manschetten.

Det som blev intressant var att såväl Anders Borg som Magdalena Andersson öppnade upp för höjda skatter för att kunna finansiera angelägna behov. Det är tydligt att något har hänt. När, till och med, finansministern har upptäckt att löften om skattesänkningar inte längre är den enda säkra vägen att tillförsäkra sig en valseger har något hänt bland väljarna.

Det är tydligt att Moderaterna känner vartåt vindarna blåser. Detta kan verkligen skapa en del spänningar mellan regeringspartierna. Det ska bli intressant hur allianspartierna får till sitt valmanifest. Det kanske inte blir så enkelt som de förespeglar valmanskåren.

Samtidigt ger ju detta öppningar för Socialdemokraterna att med bättre självförtroende diskutera hur man ska finansiera viktiga reformer. Skatterna är kanske inte den farliga fråga som den verkat?

Länkar: SVT, dn.se, SvD, SvD, Agenda

Fler som skrivit: Markus Mattila, Roger Jönsson, Martin Moberg, Martin Moberg, Roger Jönsson

Skattesänkarpolitiken har nått vägs ände


I Svenska Dagbladet konstaterar Magdalena Andersson (S) att den moderata politiken om ständiga skattesänkningar har nått vägs ände. Magdalena skriver att …

Vi har analyserat utfallet av moderatstämman. Ingenting tyder på att regeringen omprövat sin politik. Skattesänkningar är fortfarande det enda universalverktyg som ska lösa Sveriges alla problem. När vi summerar de förslag som antagits finner vi att Moderaterna avser sänka skatten med mellan 35 och 40 miljarder kronor under nästa mandatperiod.

Magdalena framhåller att Socialdemokraternas mål är att 2020 ha EU:s lägsta arbetslöshet. Det kommer att kräva satsningar i aktivare näringslivspolitik, utbildning och aktiva åtgärder för att minska ungdomars arbetslöshet.

Det är bra att Magdalena motsätter sig den moderata skattesänkarpolitiken och därmed anger tydliga skillnader mellan vad (S) och (M) vill uppnå. Samtidigt känns den socialdemokratiska ståndpunkten i frågan om den offentliga sektorns finansiering väl defensiv. Det är möjligen taktiskt nödvändigt på kort sikt – dock ej på längre sikt.

Karin Pettersson skriver ett bra inlägg kring den socialdemokratiska våndan. Karin skriver att …

Som jag läser tidsandan finns det en möjlighet för Social­demokraterna nu. Medelklassen har fått ont i magen av oro för skolan och sjukvården. Det finns en längtan efter att bygga något gemensamt.

Om vi skulle börja prata om jämlikhet nu, kanske det till och med om ett par år skulle gå att formulera politiska förslag som faktiskt leder ditåt.

Vi lever i ett borgerligt dominerat opinionsklimat, men vänstern håller äntligen på att ta sig samman. Vi är många som gärna hjälper till att krossa det där fönstret för vad som är möjligt att säga.

Men samtidigt är det nog så här: Om Stefan Löfven verkligen vill ändra världen, måste han först berätta det.

Annars kommer det aldrig att gå.

Länkar: SvD, Aftonbladet ledare, dagens arena

(S) vinner förtroende


20131006-031302.jpg
Dagens Nyheter visar att Socialdemokraterna, enligt en undersökning som Ipso har genomfört, har störst förtroende på flera viktiga strategiska politikområden. Ett av dessa gäller förtroendet för vem som bedriver den bästa arbetsmarknadspolitiken. Detta är ju symboliskt viktigt eftersom det traditionellt har varit en viktig fråga både för partiet som för väljarna.

Moderaterna har störst förtroende endast när det gäller Sveriges ekonomi. Å andra sidan är utslaget mycket tydligt och signifikant. Folkpartiet har tappat tolkningsföreträdet och förtroendet när det gäller skolpolitiken. Socialdemokraterna har övertagit den rollen.

Detta innebär förstås inte att Socialdemokraterna kan räkna med att en valseger redan är vunnen. Det gäller ju att fortsätta att bedriva en tydlig oppositionspolitik och presentera tydliga och konkreta alternativ till den borgerliga regeringens politik.

Det är ju bekymmersamt att Moderaterna behållit förtroendet när det gäller Sveriges ekonomi. Det är ju annars ett sådant område som Socialdemokraterna har abonnerat på. Här finns kanske förklaringen till att Socialdemokraterna och Magdalena Andersson navigerar försiktigt på minerad mark. Magdalenas och Anders Borgs debatter blir ofta till en tävling i att visa störst ansvar kring rikets ekonomi. Finansministern har vid dessa tillfällen ett tydligt övertag i form av visat exempel.

Socialdemokraterna har att visa att regeringen genom sin skattepolitik underminerar den svenska ekonomin. Den pedagogiska svårigheten blir ju att samtidigt säga att man inte avser att riva upp genomförda skattesänkningar.

Länkar: dn.se, dn.se, di.se, SVT, di.se, di.se, Expressen, SvD, di.se, SVT, dn.se, di.se

Fler som skrivit: Martin Moberg, Johan Westerholm, Martin Moberg, Heléne Björklund

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 755 andra följare

%d bloggare gillar detta: