Sverige behöver yrkesutbildningar med hög status

Tre representanter för LO är idag publicerade med ett viktigt debattinlägg om gymnasieskolans yrkesutbildningar. De konstaterar i inlägget att dagens yrkesutbildningar har ett antal problem som de sammanfattat till fyra punkter:

• Vikande intresse för yrkesutbildningar
• Många studieavbrott
• Stora kvalitetsbrister
• Svag övergång till arbetsmarknaden

LO är angeläget om att höja statusen för yrkesutbildningarna. Många arbetsgivare har idag svårt att hitta personal med rätt kompetens. Orsaken till detta är ju att allt färre elever söker sig till dessa utbildningar och/eller lämnar dem ganska snabbt. Det behövs därför en del åtgärder för att förbättra läget och för att locka fler elever till utbildningarna och för att få fler att lämna utbildningen med fullständiga betyg.

LO vill att arbetsmarknadens parter ges större utrymme för att utforma och ta ansvar för utbildningarnas kvalitet. Det borde göra att utbildningarnas innehåll och krav blir mer träffsäkra och därmed säkerställer att utbildningarna leder till arbete. När näringslivet deltar i utbildningen blir det lättare att hitta relevanta praktikplatser och för annan arbetsplatsförlagd utbildning. Det växer fram sådana initiativ där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar för yrkesutbildningar. Ett tidigt sådant är konceptet för TeknikCollege som ägs av fackliga och arbetsgivarorganisationer.

LO vill vidare att gymnasiets yrkesutbildningar ska vara högskoleförberedande. Det säkerställer att de elever som söker yrkesutbildningar håller fler dörrar öppna för vidare studier. Elever har valt bort yrkesutbildning eftersom den innebär en återvändsgränd för vidare studier. LO vill vidare se satsningar på att få fler elever att lämna utbildning med fullständiga betyg. Jan Björklunds modell att erbjuda ”skoltrötta” elever en kortare gymnasieutbildning avvisas å det bestämdaste. Jag delar den synen.

Det är ett viktigt inlägg i debatten om den svenska gymnasieskolan som här presenterats. Den borgerliga regeringens utbildningsväg för elitsatsningar och lämna de som har svårt i skolan åt sitt öde är cyniskt eller i bästa fall uppgivet. Alla behöver inte akademiska studier – men alla behöver en fullgod utbildning!

Länkar: DN Debatt, Ekot, Ekot, Kollega, Byggnadsarbetaren, Arbetet, da.se, dagens arena, ka.se

Andra som skrivit: Martin Moberg, Roger Jönsson, Jesper Lundholm, Jan Andersson

Livet är inte en brutal tävling

Livet är inte en brutal tävling, det
har bara verkat så på sistone.

Fredrik Virtanen skrev för
ett par dagar sedan en knivskarp analys om dagens Sverige. Han berättar
där om hur dagens 1990-talsgeneration av nödvändighet växer upp
till att bli totalt egofixerade. Fredrik säger att …

Kidsens liv har blivit kamp. De måste slåss mot
sina kamrater för grundläggande rättigheter, sådant som
generationer före dem såg som självklarheter. Vilket det inte var,
våra privilegier hade någon kämpat sig till, men så upplevde vi
det, vi som föddes så sent som på 70-talet.

Han
menar att LO verkar vara de enda som förstått detta eftersom de
föreslagit ett paket om 70 miljarder för bostadsbyggande och annat
som skulle kunna skapa en massa arbetstillfällen. Många anser att
det priset är allt för högt och inte är särskilt realistiskt.
Fredrik menar för sin del att …

… det
låter som rena fyndpriset för att visa nya generationer att staten
inte alls struntar i om de saknar jobb, bostad, trygghet. Att
det tvärtom är därför staten finns. Livet är inte en brutal
tävling, det har bara verkat så på sistone.

De
som tror på politikens möjligheter måste ta mer plats i debatten
och inte huka i skuggorna. LO kan bidra till det!

1 maj 2013

Den borgerliga regeringens politik har kraschlandat!

1 maj 2013 blev till en väldigt trevlig dag. Jag deltog i demonstrationen i Eskilstuna. Vädret var fantastiskt bra, solen sken över ett anständigt långt demonstrationståg.

Samling skedde i stadsparken på den plats där det tidigare fanns en utomhusscen. Vi tågade sedan till Djurgården där huvudtalen genomfördes. Talare var Anahita Kheder (ordförande för SSU Eskilstuna) och (S)-riksdagsledamoten Ardalan Shekarabi.

1 majfirandet i Eskilstuna avlöpte detta år utan dramatik och upplopp. Det skedde heller inga viktigare politiska utspel. Demonstrationen blev till en manifestation för insatser mot arbetslöshet och emot främlingsskap. Det skedde inget som helst spännande i Eskilstuna denna dag.

I riksmedia vill man dock producera en konflikt mellan LO och Socialdemokraterna. Karl-Petter Thorwaldsson argumenterade från talarstolen för en kraftfull satsning för att minska arbetslösheten. Nu var ju inte LO:s uppfattning särskilt överraskande. LO:s förslag presenterades för ett par dagar sedan i en debattartikel i Dagens Industri. ”Kålle” sade i sitt tal att …

I dag kommer vi med en helt ny politik för att sätta människor i arbete. Någon måste våga och orka bryta dödläget i svensk politik när det gäller sysselsättningsfrågorna.

Idag går spiralen åt fel håll. Motgång föder motgång. Tyvärr har det resulterat i att vi har 448 000 människor i arbetslöshet, många av dem helt i onödan för att vi inte vågar använda de resurser vi faktiskt har.

LO har en tradition att driva på i politiska frågor som berör de fackliga medlemmarna. Frågan om arbetslösheten berör i hög grad medlemmar i de olika LO-förbunden. Det är därför naturligt att de fackförbund som står socialdemokraterna nära driver på och argumenterar för politiska initiativ för att minska arbetslösheten.

Det är knappast särskilt troligt att den borgerliga regeringen kommer att ta till sig av LO:s tankar. Vad som eventuellt kan finnas med i ett socialdemokratiskt valmanifest kan man ju bara avvakta. Det är dock bra att LO driver på och utvecklar politiska förslag.

Länkar: Arbetet, SVT, Ekot, dn.se, SVT, bblat.se, dn.se, Ekot, Ekot, dagens arena, dn.se, di.se, dagens arena, dagens arena, Ekot, SVT, vlt, SVT, ekuriren, ekuriren, Ekot, dn.se, ekuriren, Ekot, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Ola Möller, Johan Westerholm, Martin Moberg, Martin Moberg, Sofia Lund, Peter Högberg, Ulf Bjereld, Johan Westerholm, Leine Johansson, Carola Andersson, Carola Andersson, Jan-Henrik Sandberg, Jenny Bengtsson, Martin Moberg, Roger Jönsson

Industribloggare: Leine Johansson, Kaj Raving, Carola Andersson, Leine Johansson, Kaj Raving

Det råder massarbetslöshet i Sverige

Mer än 400 000 människor saknar ett arbete

LO, genom Karl-Petter Thorwaldsson och Linda Grape, lämnar några välmenande råd till den nya styrelsen för Arbetsförmedlingen. LO är inte särskild nöjd med dagens arbetsmarknadspolitik. De vill att den ska innehålla mer av arbetsmarknadsutbildning, att ungdomar ska komma i åtgärder betydligt snabbare än idag och att handläggarna på myndigheten ska ges rimligare arbetsförhållanden.

Om än inlägget är ställt till Arbetsförmedlingens styrelse så är det ju den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik man kritiserar. Som den statliga myndighet man är har ju Arbetsförmedlingen bara att göra vad som ålagts dem av riksdag och regering. Den borgerliga regeringen har ju valt att satsa huvuddelen på insatser som synes ha haft liten inverkan på arbetslösheten.

Begränsa användandet av delade turer

Det inte blev inte strejk

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nådde under söndagen fram till en överenskommelse om nytt kollektivavtal. Uppgörelsen innebär att arbetsgivaren accepterade LO:s modell för löneökningar. Vidare har parterna nått en överenskommelse om att minimera, så kallade, delade turer med därmed obetalda håltimmar mellan arbetspassen.

Kommunals ordförande Annelie Nordström tackade för det stöd som man fått för sina löne- och övriga avtalskrav. Man har tecknat ett tre-årigt avtal (37 månader) där det sista avtalsåret inte är uppsägningsbart. Det är tydligen lösningen med en 37:e månad som löste upp knutarna för arbetsgivarna. Det känns i sammanhanget som ett gott byte som Kommunal därmed gjort.

Kommunal har nu att genomföra denna avtalskonstruktion med sina privata arbetsgivare. Det borde inte innebära några problem då flera arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv redan accepterat LO-förbundens princip för att höja löner under 25.000/månad. Att Kommunal lyckades komma i mål utan att behöva ta till strejkvapnet visar nyttan med att LO-förbunden står samman.

Länkar: Arbetet, ka.se, Arbetet, SVT, SvD, dn.se, SVT, Ekot, vlt, ekuriren, di.se, bblat.se, dn.se, dagens arena, vlt, Ekot

Andra som skrivit: Carola Andersson, Martin Moberg, Liv Beckström

Om en satsning på jämställdhet

Ett av LO-förbundens viktigaste gemensamma avtalskrav var att få till stånd en avtalsförsäkring som ger ett tillägg vid föräldraledighet. Förhandlingarna, som fördes mellan LO och Svenskt Näringsliv, ledde till att en ny försäkring börjar gälla från och med den 1 januari 2014 . Föräldrar som tar ut en sammanhängande period av föräldraledighet kommer att få en ersättning motsvarande 10 % av lönen i upp till 180 dagar.

Jag är faktiskt ganska stolt över att LO-förbunden valde att driva denna fråga. Denna försäkring innebär förhoppningsvis att fler pappor väljer att ta ut föräldraledighet både oftare och längre än vad fallet är idag. LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson, säger att …

Med nya avtalet borde pappor­na ta större ansvar eftersom de får mer pengar när de är föräldra­lediga. Nu kan de ta ut hälften av ledigheten för barnet och få föräldralön under hela den tiden, och det är dit vi vill komma.

En anledning till att kvinnor hamnar efter i löneutvecklingen handlar om att de tar större ansvar för barnen. Jag hoppas att papporna med stöd av denna nya avtalsförsäkring stärker sin situation i förhandlingarna runt köksbordet.

Länkar: Ekot, Arbetet, Arbetet

Sammanhållningens pris

Transport har varslat om konflikt på arbetsplatser som är medlemmar i Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Arbetsgivarna har svarat med ett lock-outvarsel gentemot flera av Transports medlemsgrupper.

Vad jag förstår så håller Transport fast vid LO:s ursprungliga samordnade krav om ettårigt avtal om 2,8 %. Förbundet reserverade sig i LO-styrelsen att godkänna att industriförbunden kunde teckna sina avtal. Lars Lindgren, Transports ordförande, säger i en intervju att …

… Vi möts av en sorts diktat, en tvångströja som trätts på oss av industrins parter. Hela LO:s beslutsapparat kopplas in för att mejsla fram ett samordnat krav. Det förvandlas sedan till ”märke”. En benhård ram för alla förbund.

LO är en sammanslutning av 15 fackförbund som medlemmar. Dessa förbund har tillsammans mejslat fram ett antal gemensamma avtalskrav. Det innebär att förbunden i händelse av en konflikt kan påräkna sig solidaritet från övriga fackförbund inom LO. Till det kommer att LO i sina stadgar och andra bestämmelser har en viss ordning för att godkänna och diskutera de löpande förhandlingarna i de olika branscherna.

De LO-förbund som förhandlar inom Industriförbundets ram har löpande informerat de fackliga kamraterna om hur förhandlingarna fortlöper. De har även ställt de preliminära avtal man slutit till diskussion i LO-styrelsen. En majoritet inom styrelsen har i demokratisk ordning tillstyrkt att industriförbunden kan teckna avtal. Tre förbund valde då att reservera sig emot det fattade beslutet. Det är helt i sin ordning att man i en demokratisk organisation inte alltid delar en majoritets uppfattning.

Men när nu Transport väljer att driva sina förhandlingar på sitt sätt väljer de också att föra striden på egen hand. De kan knappast påräkna sig övriga LO-förbunds solidaritet i den strid de valt att föra. Det finns ju ett talesätt som säger att man inte både kan äta kakan och ha den kvar.

Solidaritet och sammanhållning har sitt pris. Det är möjligt att Transport på kort sikt kommer att vinna på att driva sin konflikt. På längre sikt riskerar dock förbundet att mista förtroendet från övriga förbund.

Länkar: dn.se, SvD, Ekot, Arbetet, Transportarbetaren, Transportarbetaren

Andra som skrivit: Peter Johansson

LO: Enade vi stå …

LO-förbunden står gemensamt upp för löneökningar på minst 1 740 kronor

LO har meddelat att samtliga LO-förbund kommer att stå upp för varandra i den fortsatta avtalsrörelsen. Förbunden är överens om treåriga avtal med löneökningar på 6,8 %, men minst 1.740 kronor per månad.

Beslutet är helt i linje med de gemensamma krav som man gemensamt fastställde innan avtalsrörelsen. Efter att industriförbunden tecknat avtal inom sina branscher har LO fastställt sina krav i enlighet med ”märket”. Kommunals ordförande Anneli Nordström säger att …

Det vi kommit överens inom LO innebär en jämställdhetssatsning. Kvinnorna dominerar i lönegrupperna under 25 000. Samtidigt attackerar vi den situation då vi vet att kvinnors löner börjar halka när de är hemma den längsta tiden med sina barn.

En majoritet av LO:s förbund godkände tidigare att IF Metall kunde teckna avtal. Tre förbund röstade emot. De verkar nu ha accepterat att märket har satts. Beslutet som togs under måndagen var enhälligt. Det är väldigt bra och kommer att stärka de förbund som fortfarande förhandlar med sina respektive arbetsgivare.

Länkar: da.se, Arbetet, Fastighetsfolket, ka.se, di.se

LO:s lönesamordning höll

Avtalen ger rimliga förutsättningar för reallöneökningar

Facken inom industrin har tecknat avtal med sina respektive arbetsgivarorganisationer. För IF Metall hamnade det tre-åriga avtalet på en total kostnad om 6,8 % (inklusive 0,6 % för delpension).

Många kommer säkert att vara besvikna på nivån på löneökningarna. Med tanke på att den svenska industrin fortfarande påverkas av den sämre konjunkturen och den (numera) starka svenska valutan får resultatet ses som rimligt.De viktigaste framgångarna nåddes på andra områden:

• LO-förbundens princip för låglönesatsning har genom de ingångna avtalen genomförts. Principen innebär procentpåslag på löner över 25.000 kr/månad och krontalspåslag för löner under 25.000 kr/månad. Denna princip kommer att ha stor betydelse för när lönerna ska förhandlas inom Handels och Hotell- och Restaurangfackets områden.
• En föräldralöneförsäkring införs som ger mammor och pappor sex månader var med ett extra tillägg när man är föräldraledig. Detta kommer förhoppningsvis innebära att fler pappor blir föräldralediga under längre perioder.
• IF Metall har fått in en avtalskonstruktion som möjliggör för anställda att gå i delpension när man nått 60 års ålder. Detta ska förhoppningsvis innebära att fler industrianställda kan arbeta längre och därmed nå en bättre nivå på pensionen än annars.

Förhandlingar innebär ett givande och ett tagande för att komma i mål. Det intressanta blir att se hur texterna ser ut när de kommer på pränt. IF Metalls förbundsordförande, Anders Ferbe,  säger om avtalet att det …

… ger rimliga förutsättningar för reallöneökningar och uppfyller industrins lönenormerande roll. Ett längre avtal ger stabilitet och möjliggjorde att vi fick framgångar både för arbetstidsfrågan och föräldraförsäkringen, säger IF Metalls förbundsordförande Anders Ferbe. Samtliga fem avtal löper på tre år från och med den 1 april 2013 till och med den 31 mars 2016.

Länkar: di.se, dn.se, SvD, dn.se, di.se, vlt, SvD, di.se, Ekot, SVT, SvD, SvD, di.se, dn.se, SVT, Ekot, Ekot, Arbetet, TCO-tidningen, Fastighetsfolket, Kollega, Arbetet, Publikt, Lag & Avtal, Arbetet, Kollega, ka.se, Tidningen Vision, ingenjören, Byggnadsarbetaren, Kollega, TCO-tidningen, Arbetet, da.se, Ekot, ekuriren

Andra som skrivit: Leine Johansson, Carola Andersson, Niklas Hjert

Industribloggare: Leine Johansson

Den svenska skolan slår ut elever

Den största utmaningen för skolan är att se till att alla elever får likvärdiga möjligheter att nå goda kunskapsresultat

Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund, har tillsammans med ordföranden för sju LO-förbund skrivit ett inlägg om den svenska skolan. De förespråkar i sitt inlägg för att staten ska ta över det ekonomiska ansvaret för grundskolan respektive gymnasieskolan.

De konstaterar att dagens svenska skola slår ut och sorterar elever. Den största utslagningen sker i samband med att elever går från grundskolan till gymnasiet. Orsaken är de stora skillnaderna i hur olika mycket kommunerna lägger på skolan.

En del kommuner kompenserar skolor för vilken social bakgrund deras elever har – andra gör det inte. Kommunerna lever helt enkelt inte upp till sitt kompensatoriska uppdrag. De säger gemensamt att …

Ett nationellt finansieringssystem för svensk skola skulle få betydande effekter rakt in i klassrummen. En skola där det finns många elever med en viss bakgrund skulle direkt få mer resurser – oavsett var skolan ligger, vilken politisk majoritet som styr kommunen eller hur många friskolor det finns i regionen. En sådan koncentration av resurserna möjliggör direkt det som har avgörande betydelse för eleverna; mer lärartid.

Jag har, i likhet med debattörerna, börjat luta åt att staten åter ska ta över det ekonomiska ansvaret att fördela resurserna till skolan. Jag tror dock inte att detta innebär en ”quick-fix” av skolans problem.

Jag kan se en del problem med ett statligt ansvar av den ekonomiska fördelningen. Det handlar om hur ett sådant system ska utformas. Hur ska kriterierna se ut som tar hänsyn till elevernas sociala bakgrund och behov av extra stöd se ut. Det måste nästan vara omöjligt att hitta ett system som skapar den rättvisare fördelning som jag och debattörerna önskar.

Med en statlig styrning blir det svårare att genomföra ett system som tar hänsyn till lokala behov och förutsättningar. Av nödvändighet blir ett statligt ansvar mer trubbigt och mer utsmetande. Men trots allt kan det kanske ta bort de alldeles existerande skillnader som finns idag.

Länkar: SvD, Ekot, SVT, Ekot, dn.se, SvD, SvD, SvD

Andra som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg, Thomas Böhlmark