Bloggarkiv

Om att pressa arbetskraftskostnader


Andrzej Stamirowski besöker utstationerade polska arbetare.

LO har producerat en rapportGäst i verkligheten – om utstationerad arbetskraft i praktiken” beskrivs en växande verklighet på den svenska arbetsmarknaden.

Rapporten beskriver att det är vanligast inom byggsektorn med utstationerad arbetskraft. Det handlar om drygt 15.000 personer av de cirka 18.000 som arbetar som utstationerade i LO-branscher. LO bedömer att drygt 20 % av de som arbetar inom branschen är utstationerad.

Rapporten anser att en viktig anledning till att det finns många utstationerade inom en bransch handlar om att pressa priset för genomfört arbete. Det gör man, bland annat, genom att betala lägre löner. Det görs även genom att undvika svenska skatter, sociala avgifter, kostnader för tjänstepension, försäkringar etc. Det gör det svårt för svenska företag att konkurrera. Claes-Mikael Jonsson, jurist på LO, säger att …

Viss utstationering beror på brist på kvalificerad arbetskraft och det har vi inga synpunkter på. Men det råder inga tvivel om att det i många fall handlar om att pressa ner lönerna och utnyttja människor i svagare situation.

Svenska Dagbladet har talat med Andrzej Stamirowski. Han arbetar för Byggettan med att besöka arbetsplatser för att granska arbetsmiljön. Han möter ofta arbetare som betalas väldigt låg och som arbetar under oskäliga villkor. Andrzej berättar att …

Förra veckan träffade jag en kille från Ukraina som fick tio kronor i timmen. Han sov på golvet på arbetsplatsen. Samma vecka pratade jag med killar från Estland som fick 14 kronor i timmen.

LO föreslår ett antal åtgärder för att komma till rätta med att människor utnyttjas på ett oskäligt sätt. Från den första juli är utländska arbetsgivare skyldiga att anmäla sina utstationeringar till Arbetsmiljöverket. Det är i och för sig bra, men LO pekar på danska erfarenheter.

Danmark genomförde ett sådan system. Men det var först sedan man införde en bestämmelse om att köparen av tjänsten (huvudentreprenör eller en privatperson) kunde få böter om de anlitade ett företag som inte registrerats. Det satte fart på registreringen som innan dess var obefintlig. LO önskar att en sådan åtgärd även införs i den svenska lagstiftningen.

Jag finner inget oskäligt i förslag till ytterligare reglering om utstationerad arbetskraft. Det styrks, bland annat, av uppgörelsen om nya regler för upphandling som slutits mellan EU-länderna och parlamentet. Det behövs verkligen ytterligare regleringar eftersom vi hela tiden kan läsa om utländsk arbetskraft som luras till Sverige under falska förespeglingar.

Länkar: ka.se, SvD, di.se, dn.se

Fler som skrivit: Claes-Mikael Jonsson

Det blir högre löner!


1.126 personers dödsplats.

Textilministern i Bangladesh, Abdul Latif Siddique, har tillkännagett bildandet av en kommission vars uppgift blir att höja minimilönen. I denna kommission ska ingå representanter för såväl arbetsgivare som fackliga organisationer.

Vidare ska regeringen undersöka textilfabrikerna på jakt efter byggfusk av den art som orsakade den hemska katastrofen nyligen.

Regeringen i Bangladesh är försiktig med att allt för hårt driva kravet om att höja den lagstadgade lönen i rädsla av låglönekonkurrens från andra länder. Men det är klart att katastrofer i form av bränder och osäkra byggnader gör de internationella klädkedjorna känsliga för kritik från kunderna. Det är därför en rimlig åtgärd att se över villkoren för den egna arbetskraften. Höjda löner ökar ju trots allt köpkraften i det egna landet och bidrar därmed till att förbättra levnadsvillkoren i Bangladesh.

En annan fråga är ju de internationella kedjornas jakt på de allra billigaste lönerna (och sämre krav på andra arbetsvillkor). Här kan ju vi kunder i den välbärgade delen av världen ställa krav på de vi handlar av. Vi kan ställa krav på att de kläder, skor mm ska vara tillverkade under villkor som vi själva inte skulle acceptera.

Länkar: Ekot, di.se, Ekot, Ekot

Låglönejobb är inte nödvändiga för att minska arbetslösheten


De sex förbunden inom LO som kallar sig 6F har låtit genomföra en opinionsundersökning. Ett tusental personer har intervjuats av Novus Opinion. En majoritet av de tillfrågade tror inte på påståendet att sänkta löner kommer att leda till fler arbeten. Däremot verkar något fler än hälften av de tillfrågade tro att utvecklingen kommer att gå åt det hållet oavsett vad man tycker. De sex förbundsordförandena uttrycker sin oro över den utveckling de ser på den svenska arbetsmarknaden. De berättar om hur människor kommer till Sverige och får arbeta till löner som man inte kan försörja sig på. De berättar om hur mindre nogräknade arbetsgivare inte vill teckna avtal, betala till de anställdas pensioner etc.

Handels har presenterat en undersökning som visar en koppling mellan en högre andel av tillfälligt anställda innebär ett stressmoment för fast anställda. Undersökningen visar att de fast anställda oftare drabbas av stress och utmattning på arbetsplatser med hög grad av tidsbegränsade anställningar. Susanna Gideonsson, andre vice ordförande för Handels, berättar att …

Med många visstidsanställda blir det färre som tar ansvar för verksamheten, och den ordinarie personalen ska samtidigt lära upp nya medarbetare hela tiden. Slutsatsen är att vi måste få ner antalet visstidsanställningar.

Det går inte att undkomma att se att vi har en utveckling med allt fler otrygga anställningar, korta anställningar och anställningar med ett litet antal garanterade timmar. Detta sätter större press på de personer som inte är fast etablerade på arbetsmarknaden. De som har ett arbete blir allt mer försiktiga med att utrycka sig negativt om sitt arbete eller att protestera mot oegentligheter som kan uppkomma. Arbetsgivarna har fått råg i ryggen av det politiska läget och ställer krav på allt större ”flexibilitet” av sina anställda. Det betyder alltid att det är de anställda som ska vara flexibla på arbetsgivarens villkor.

Den fackliga utmaningen är att vända denna negativa utveckling. Jonas Milton, VD för Almega, sade något bra under Handels seminarium. Han menade att …

Det är olönsamt att ha medarbetare som mår dåligt. Arbetsgivare har inget egenintresse av att köra skiten ur folk.

Han har ju rätt i det han säger, sedan är det en annan sak att inte alla arbetsgivare agerar utefter denna insikt. Här finns ett gemensamt ansvar för parterna att agera emot sådana exempel. Det är kanske ingen slump att ungdomar mår sämre på arbetet än sina äldre arbetskamrater.

Länkar: Aftonbladet, Arbetet, Arbetet, da.se, Arbetetka.se, Arbetet, Handelsnytt, Tidningen Vision

Andra som har skrivit: Lena Georgsson Wirkkala

Deras låga löner ger oss billiga kläder


I Bangladesh finns det omkring 3 500 textilfabriker med cirka 4 miljoner anställda, de flesta unga kvinnor under 25 år. Denna sektor svarade för 78 procent av Bangladeshs export förra året. Väldigt många av de anställda har inga fackliga rättigheter och tjänar endast enligt landets minimilön om 3.000 taka (ca 300 kr) per månad. Denna lön höjdes förra sommaren från motsvarande 160 kr/månad till den lön som nu gäller. Det var den första höjningen av minimilönen på fyra år. Tazma Akter som leder en av Bangladeshs fackliga organisationer för klädarbetare säger

De internationella kedjorna ökar sina vinster genom att lägga produktionen i Bangladesh. Här jobbar flera miljoner människor för en lön som det inte går att äta sig mätt på. I dagens läge finns ingen rättvisa.

Hon säger i artikeln att de behöver hjälp med påtryckningar – resten (det fackliga arbetet) klarar de själva. Vi kan som konsumenter i Sverige trycka på de svenska klädföretagen att handla upp sina kläder från företag som respekterar fackliga och andra rättigheter. Vårt sätt att handla och agera får skillnad för hur de svenska företagen agerar. Det får framför allt skillnad för de som tillverkar de kläder vi tar på oss.

Industribloggare: Leine Johansson, Eli Abadji, Eli Abadji

Låga löner, ofrivilliga deltider och otrygga anställningar hänger ihop


Landsorganisationen (LO) rapporterar att var fjärde nytt jobb i år var en tidsbegränsad anställning. Sett till hela arbetsmarknaden är vart sjunde jobb en kort anställning. De korta anställningarna är vanligast inom branscher med en högre andel kvinnor. Det är kvinnor och ungdomar som oftast anställs på begränsad tid. Fler än hälften av ungdomar upp till 25 års ålder har en kort anställning. Inom bemanningsbranschen sker anställningar nästan regelmässigt som en visstidsanställning trots att huvudanställningsformen ska vara tillsvidare (fast). Detta berör oftast ungdomar eftersom arbetsgivarna har rabatt på de sociala avgifterna när man har anställda ungdomar upp till just 25 års ålder. Kortare anställningar är vanligare inom arbetaryrken än bland tjänstemannajobb.

Det är därför inget att undras över att LO-förbunden kommer att driva denna fråga i de kommande avtalsförhandlingarna. Man vill minska möjligheterna för arbetsgivarna att stapla korta anställningar på varandra. Men denna fråga kommer förstås att möta hårt motstånd från arbetsgivarorganisationer som gärna vill frysa ingångslöner och inte ser några som helst problem med att kunna anställa på korta perioder.

Arbetsgivarna gillar lägre löner


Idag har ett antal företrädare för arbetsgivarnas organisationer ett intressant inlägg hos Aftonbladet. De utvecklar där det goda med låga ingångslöner för ungdomar och andra som arbetar med ”enkla arbeten”. De vänder sig ensidigt emot LO:s satsningar på, vad de kallar, ”så kallade låglönesatsning”. De säger vidare:

Eftersom fler kvinnor finns inom branscher med enklare jobb marknadsförs satsningarna som ”jämställdhetspotter”, trots att de inte gör skillnad på kvinnor och män.

De vill helt enkelt att arbetsmarknaden för ”enkla arbeten” med låga ingångslöner där ungdomar (men även äldre – som jag förstår det) ska bli större. På så sätt ska ”utanförskapet” försvinna som genom ett trollslag. Herrarna säger i sitt inlägg att:

Men jobb är alltid är bättre än utanförskap. Har man lämnat gymnasiet utan examen och en utbildning som efterfrågas är det bättre med ett jobb än att sysslolös driva runt på virtuella eller verkliga torg.

Med andra ord inser de det grundläggande problemet. Många ungdomar lämnar skolan med ofullständiga betyg. Deras lösning är att kunna använda dem som outsinlig källa till billig arbetskraft som utan knot utför vadhelst som arbetsgivaren önskar. De vill inte se en skola som allt fler lämnar med fullständiga betyg och vilja att utvecklas. De har inget intresse av att verka för ett samhälle där så många som möjligt ges chansen att leva ett gott liv.

En allt större låglönemarknad med en allt ökad andel okvalificerade arbeten kommer att medföra att allt fler fastnar där. Inte det motsatta som de brukar hävda. Herrarna brukar ju även hävda att forskningen stödjer tesen att låga löner (hur nu det definieras) innebär fler arbetstillfällen. Så enkel är ju inte verkligheten, vilket utvecklas av Roger Mörtvik och av Anders Zettergren.

Det enda herrar arbetsgivarrepresentanter gör är att hävda sitt intresse av att verka för lägre löneutveckling. Några sanningsvittnen är de inte!

Länkar: Aftonbladet, SVT Debatt, Lag & Avtal, d.a.

Andra som skrivit: Roger Mörtvik, Anders Zettergren, Martin Moberg

Utjämnade löner – ett samhällsproblem?


Svenskt Näringsliv, SN, gillar inte fackliga krav på höjda lägstalöner i kollektivavtalen – Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv:

Det är ett samhällsproblem att vi utjämnar lönerna i Sverige. Vi slår ihjäl enkla jobb som ofta är insteget på arbetsmarknaden.

SN gillar heller inte strävanden att utjämna mäns och kvinnors löner genom jämställdhetspotter eftersom det ”… är ett försök att utjämna skillnaderna mellan enklare arbeten och mer kvalificerade.”

Med sådana ”välbalanserade” åsikter och uttalanden kommer det säkert att bli en lång avtalsrörelse. Vi får väl se, när det väl kommer till kritan, hur hårt de driver dessa krav. På något sätt framstår Jonas MiltonAlmega som en betydligt mer välbalanserad person än dessa megafoner på näringslivets propagandacentral. En förtroendefull förhandling kräver mer än enbart bombastiska uttalanden för att kunna slutföras till ett, för bägge parter, acceptabelt slut.

Länkar: di.se, LO-tidningen, dn.se, TCO-tidningen, Ekot, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Röda Berget, Erik Bengtsson

Industribloggare: Leine tackar centern för billigt kött, Kaj kommenterar ett skifte av partiledare

Arbetsgivarnas ålderman gillar låga ingångslöner


Jag vill flytta pengar från ingångslönerna till de mer erfarna eller till anställda med slutlön. Lönesammanpressningen går på tok för långt. Enklast sker det genom att frysa ingångslönerna samtidigt som pengar­na används för andra, mer erfarna, i samma bransch.

Det är det tydliga budskapet från Jonas Milton, VD för Almega. Det är hedervärt av honom att han är så pass tydlig i denna fråga. Almega är förmodligen den organisation inom Svenskt Näringsliv som både varit mest aktiv och tydligast i frågan kring ”ingångslöner” och dess förmenta förbannelse för ungdomars möjlighet att få arbete.

Han blir säkert en formidabel motpart för de fackliga organisationerna inom servicebranschen att förhandla med.

Staten och kapitalet går hand i hand


Så kom då beskedet om den borgerliga regeringens satsning på att minska arbetslösheten för ungdomar. Den enskilt största kostnadsposten i den gäller den halverade restaurangmomsen som kostar 5,4 miljarder kronor. Enligt statens egna beräkningar ska det skapa omkring 3.500 nya arbetstillfällen. De enda som verkar tro på de lycksaliga effekterna av denna reform är branschen själv (som tror att ännu fler arbetstillfällen skapas) och regeringen (om än de numer undviker att säga några siffror).

Konjunkturinstitutet menar dock att det knappast på totalen kommer att skapas några nya jobb. Det som sker är att arbetstillfällen flyttas från andra sektorer inom ekonomin. KI:s generaldirektör Mats Dillén menar att:

Sysselsättningseffekterna totalt sett för hela ekonomin blir små och mindre än vad utredningen visar. I restaurangbranschen kan det säkert bli positiva effekter, men det kommer att ske en förflyttning av jobb från andra branscher.

LO-tidningen har pratat med Linnéa Andersen som går sista året på en restaurangutbildning. Hon hoppas förstås få jobb inom branschen och tror att sänkt moms kan ha positiva effekter för henne. Hon säger till tidningen:

Jag tror att det är bra att sänka den om det ger fler jobb, och om maten blir billigare kanske vi servitriser får mer dricks.

Och här nånstans börjar vi väl närma oss pudelns kärna. Den borgerliga regeringen vill skapa fler låglönejobb på den svenska arbetsmarknaden. Därav förändringen av arbetslöshetsförsäkringen och subventionerade hushållsnära tjänster (RUT) och nu sänkt restaurangmoms. Branschen understödjer detta och driver samtidigt kraven om att hålla nere de lägsta lönerna i de kommande avtalsförhandlingarna.

Så vill man skapa ett låglöneproletariat. Så går staten och kapitalet hand i hand …

Länkar: di.se, Hotellrevyn, LO-tidningen, Rapport, di.se, SvD, dn.se, di.se, LO-tidningen

Andra som skrivit: Martin Moberg, Alliansfritt Sverige, Kulturbloggen, LO-bloggen, Unionen Opinion, Alliansfritt Sverige, Sebastian Stenholm

Industribloggare: Leine gillar inte Reinfeldts agenda, Eli berättar om Forsviks bruk, Kaj berättar om hur högerpolitiken genomdrivs

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 756 andra följare

%d bloggare gillar detta: