Rädslan för att få sparken

Sverige har, enligt den borgerliga regeringens självbild, världens mest generösa lagstiftning för invandrande arbetskraft. Regeringen brukar merendels med stolthet framföra hur framgångsrik denna lagstiftning har varit för Sverige. Man målar upp en bild av hur kvalificerade indiska ingenjörer får arbete i svenska företag.

Den bild som regeringen vill ge är dock endast delvis sann. Det är säkert sant att det kommer högt kvalificerade människor till svenska företag och där gör dem stor nytta. Verkligheten är dock att en majoritet av arbetskraftsinvandrare hamnar i branscher som kräver låg formell kompetens och med redan hög arbetslöshet.

Fackliga organisationer har från början kritiserat hur lagstiftningen ser ut. Man har befarat att många arbetstagare skulle komma att utnyttjas. Hotell- och restaurangfacket (HRF), som är det fackförbund som mest målinriktat har granskat hur det gått för den migrerande arbetskraften, har funnit många fel. HRF har i de uppföljningar man gjort funnit omfattande brott mot både lagstiftning som kollektivavtal.

De fackliga organisationerna har dock vare sig tid eller tillräckliga medel för att systematiskt följa upp alla beviljade arbetstillstånd. Det kan knappast heller vara deras skyldighet att granska en av staten genomförd lagstiftning. Fackliga organisationer har lämnat flera förslag för att skärpa till lagstiftningen för att göra situationen bättre för den migrerande arbetskraften.

Man har föreslagit sådant som att göra det ursprungliga arbetserbjudandet med löne- och andra anställningsvillkor juridiskt bindande för arbetsgivaren. Man vill vidare att arbetare som begär hjälp av rättsväsendet inte ska riskera utvisning.

Den borgerliga regeringen väljer dock att inte se det omfattande missbruk som sker. Den har endast genomfört en kosmetisk justering av lagen. Det är nästan som om de är nöjda med hur det har blivit. Man kan tro att de gärna ser att låglönebranscher svämmas över av arbetstagare med låga löne- och anställningsvillkor.

Sker inget kommer bara fenomenet att sprida sig. Med den kostnadspress som kommunala och andra upphandlingar innebär för företagen finns stor risk att man börjar ta genvägar. Dagens Nyheter skriver idag om ett sådant exempel från Stockholm.

Tidningen har träffat ”Hassan”. I det arbetserbjudande som låg till grund för ansökan till Migrationsverket framgår att han ska arbeta heltid som undersköterska med en månadslön på 26.500 kronor. Men som han berättar …

Första tiden fick jag inget jobb alls. Sedan fick jag arbeta sju dagar i veckan. Företagets ägare satte hård press på mig. Men jag fick bara 8.000 kronor i månaden insatt på kontot.

Den borgerliga regeringens förgyllda bild av hur lagstiftningen fungerar börjar allt mer krackelera. Men man ska inte förvänta sig att den kommer att göra någonting åt detta.

Länkar: dn.se, dn.se, Ekot, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Jörgen Danielsson

Begränsa användandet av delade turer

Det inte blev inte strejk

Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) nådde under söndagen fram till en överenskommelse om nytt kollektivavtal. Uppgörelsen innebär att arbetsgivaren accepterade LO:s modell för löneökningar. Vidare har parterna nått en överenskommelse om att minimera, så kallade, delade turer med därmed obetalda håltimmar mellan arbetspassen.

Kommunals ordförande Annelie Nordström tackade för det stöd som man fått för sina löne- och övriga avtalskrav. Man har tecknat ett tre-årigt avtal (37 månader) där det sista avtalsåret inte är uppsägningsbart. Det är tydligen lösningen med en 37:e månad som löste upp knutarna för arbetsgivarna. Det känns i sammanhanget som ett gott byte som Kommunal därmed gjort.

Kommunal har nu att genomföra denna avtalskonstruktion med sina privata arbetsgivare. Det borde inte innebära några problem då flera arbetsgivarorganisationer inom Svenskt Näringsliv redan accepterat LO-förbundens princip för att höja löner under 25.000/månad. Att Kommunal lyckades komma i mål utan att behöva ta till strejkvapnet visar nyttan med att LO-förbunden står samman.

Länkar: Arbetet, ka.se, Arbetet, SVT, SvD, dn.se, SVT, Ekot, vlt, ekuriren, di.se, bblat.se, dn.se, dagens arena, vlt, Ekot

Andra som skrivit: Carola Andersson, Martin Moberg, Liv Beckström

IF Metalls avdelningar uttrycker stöd för Kommunal

IF Metalls avdelningsordföranden har i ett uttalande uttryckt sitt stöd för Kommunal i den lönekamp de gett sig in i. Uttalandet lyder som följer:

IF Metall ställer till fullo upp på LO-samordningen i årets avtalsrörelse. Vi är överens om att det ska vara en låglönesatsning till avtalsområden med en snittlön under 25 000 kronor. Hittills har avtal träffats på svensk arbetsmarknad som därmed ger cirka 1 700 kronor under en period av 36 månader.

För IF Metalls medlemmar är det viktigt och angeläget med en väl fungerande välfärdssektor. Det förutsätter goda arbetsvillkor för såväl industriarbetarna som välfärdens arbetare. Det är två sektorer som är beroende av varandra för att samhället ska utvecklas.

Likväl som avtal har träffats inom andra områden borde det vara möjligt att med konstruktiva förhandlingar gå att hitta en lösning även för Kommunals medlemmar, längre ifrån varandra står inte parterna.

IF Metalls avdelningar och förbund uttrycker sitt starka stöd för Kommunal i kampen för arbetsvillkor och löner i enlighet med LO-samordningen.

Länkar: IF Metall, IF Metall, da.se, Arbetet, ka.se, Lag&Avtal, Fastighetsfolket

Kommunal blåser till strid

I all stillsamhet och i skuggan av de nyligen slutna avtalen inom industrin har löneförhandlingar skett inom den offentliga sektorn. Vision och akademikerförbundet SSR har nyligen slutit avtal. Kommunal är det första av fackförbunden verksamma inom den offentliga sektorn som varslar om konflikt.

Bakgrunden till detta ligger i hur, det så kallade, ”märket” som satts av parterna inom industrin ska tolkas. Arbetsgivarna hävdar att man enbart ska utgå från den procentsats som avtalen slutits kring. Kommunal tar strid för den inom LO gemensamma löneplattformen. Den innebär att i branscher med ett genomsnittligt löneläge lägre än 25.000 kronor ska ökningarna ske i fasta krontal motsvarande den procentuella höjningen på en lön om 25.000 kr.

Eftersom LO-förbunden är överens om kraven inför årets avtalsförhandlingar kan Kommunal räkna med alla förbunds stöd i händelse av att konflikten verkställs. Samtidigt har de en kamp att ta emot Medlingsinstitutet. Denna statliga myndighet har markerat att de tolkar lönemärket i värdet av procentuella höjningar av det för branschen aktuella genomsnittslönerna.

I den situation det utbryter konflikt inom deras avtalsområden kan Kommunal, tillsammans med övriga LO-förbund, se fram emot en kamp på två fronter. En gentemot SKL och en gentemot Medlingsinstitutet. På det sättet blir det inte endast en facklig kamp utan även en politisk.

Det som avgör utgången av denna lönekamp är hur långt arbetsgivarna är beredda att gå parat med det stöd som Kommunal kan uppbåda bland medlemmar, övriga LO-förbund och (viktigast) bland medborgarna som ”drabbas”.

Länkar: Arbetet, ka.se, Arbetet, Arbetet, Lag&Avtal, Ekot, di.se, SVT, dn.se, SvD, SVT, bblat.se, dagens arena, vlt, Fastighetsfolket, Fastighetsfolket, vårdfokus, ka.se, Tidningen Vision

Andra som skrivit: Peter Johansson

LO: Enade vi stå …

LO-förbunden står gemensamt upp för löneökningar på minst 1 740 kronor

LO har meddelat att samtliga LO-förbund kommer att stå upp för varandra i den fortsatta avtalsrörelsen. Förbunden är överens om treåriga avtal med löneökningar på 6,8 %, men minst 1.740 kronor per månad.

Beslutet är helt i linje med de gemensamma krav som man gemensamt fastställde innan avtalsrörelsen. Efter att industriförbunden tecknat avtal inom sina branscher har LO fastställt sina krav i enlighet med ”märket”. Kommunals ordförande Anneli Nordström säger att …

Det vi kommit överens inom LO innebär en jämställdhetssatsning. Kvinnorna dominerar i lönegrupperna under 25 000. Samtidigt attackerar vi den situation då vi vet att kvinnors löner börjar halka när de är hemma den längsta tiden med sina barn.

En majoritet av LO:s förbund godkände tidigare att IF Metall kunde teckna avtal. Tre förbund röstade emot. De verkar nu ha accepterat att märket har satts. Beslutet som togs under måndagen var enhälligt. Det är väldigt bra och kommer att stärka de förbund som fortfarande förhandlar med sina respektive arbetsgivare.

Länkar: da.se, Arbetet, Fastighetsfolket, ka.se, di.se

Om att kartlägga fackligt förtroendevalda

Har Arriva kartlagt fler?

Svenska Dagbladet rapporterar om att företaget Arriva har kartlagt en inom Kommunal fackligt förtroendevalds aktiviteter. Bland annat har man noterat hur han varit i kontakt med journalister och uppmanat fackliga medlemmar att delta i fackliga aktiviteter.

Företaget säger att resultaten av kartläggningen var avsedd som underlag för en diskussion med Kommunal. Företaget menar att arbetsmiljösamverkan fungerar dåligt på den berörda arbetsplatsen. De menar att huvudskyddsombudet har känt ett personligt agg emot en trafikledare.

Jag känner inte huvudskyddsombudet närmare, jag känner inte hans personlighet eller hans drivkrafter som förtroendevald. Men det känns som om företaget har fokuserat på att anse brister och otrivsel på arbetsplatsen som den fackligt aktives skuld. Det finns förstås många skäl till att otrivsel uppkommer på arbetsplatser. Det är klart att arbetsgivare kan känna det vara besvärligt att ha en pådrivande fackligt förtroendevald på arbetsplatsen.

Jag förstår att Kommunal kommer att diskutera frågan med Arriva. Johan Ingelskog, enhetschef för arbetsrätt och kollektivavtal på Kommunal, säger …

Det är ord mot ord, och jag tänker inte gå ut och recensera vad som är rätt och sant. Det allvarliga för oss är att de har gjort den här kartläggningen, och vår fråga är om de har kartlagt alla våra förtroendevalda på det här sättet, och om de har gjort det kommer vi att begära ut den registrering som de har gjort.

Jag vet inte hur detta kommer att sluta. Men uppenbart är att det finns en ganska tydlig animositet mellan det berörda huvudskyddsombudet och företagsledningen. I sådana situationer är det alltid arbetsgivaren som står starkast.

Länkar: SvD, Journalisten, ka.se

Delade turer kommer på andra plats i jävlighetsligan

Jag är på jobbet i 13 timmar och får betalt för tio.

Kommunal rapporterar om att omkring 100.000 av förbundets medlemmar har arbetsdagar med ofrivilliga och obetalda håltimmar. Denna verklighet döljs under det något oskyldiga begreppet ”delade turer”.

För arbetsgivarna innebär detta sätt att organisera arbetsdagen stora fördelar. De kan bemanna arbetsstyrkan efter behov och arbetsbelastning.

För den arbetstagare som önskar arbeta fler timmar (gärna heltid) innebär det att arbetsdagen blir långt utdragen. Arbetsdagen delas upp i två eller fler arbetspass med däremellan uppdelad ”fri tid”. Denna fria tid blir ofta ganska meningslös och används allt som oftast som en väntan på att påbörja nästa arbetspass.

Enligt Kommunal innebär de aktuella resultaten av deras granskning en ökning sedan föregående undersökning. Det är tydligt att fenomenet med delade turer är betydligt vanligare i arbetaryrken. Det säger väl något om arbetstagarnas position på arbetsmarknaden. Kommunal säger att anställda med timanställningar är mer benägna att acceptera sådana arbetsdagar i en from förhoppning att en dag få en fast anställning.

Frågan hanteras idag i en arbetsgrupp mellan Kommunal och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Om arbetsgivarna inom den offentliga sektorn vill kunna attrahera personal på sikt lär de bli tvungna att finna ut bättre sätt att organisera heltidsarbete. Professorn Torbjörn Åkerstedt säger om delade turer att …

Vi har gjort en studie av vilka arbetstider som finns i Sverige och vilka problem de utgör. Då kommer delade turer på andra plats i jävlighetsligan.

Läs även Kommunals utredare Yeshiwork Wondmeneh reflektioner kring arbetsformen ”delade turer” och vad de betyder för kvinnors hälsa!

Länkar: ka.se, dn.se, Ekot, ka.se, dagens arena, Arbetet, ka.se, Östnytt, Aftonbladet

Andra som skrivit: Yeshiwork Wondmeneh, Martin Moberg

Om att skapa heltidstjänster

Så här formulerar Socialdemokraterna synen på heltid kontra deltid på hemsidan:

Många människor, i synnerhet kvinnor, jobbar mindre än vad de skulle vilja göra. Av alla sysselsatta arbetar var fjärde deltid – vissa för att de inte vill jobba mer men många för att de inte får. Den ofrivilliga deltidsarbetslösheten kostar samhället mycket stora resurser. Den som vill gå upp i arbetstid ska få möjlighet till det. Vi vill att alla ska ha rätt till heltid, att deltid ska vara en möjlighet.

Onekligen har det blivit som så att kvinnor är de som oftast arbetar deltid. Grunden till det finns förstås i att kvinnor traditionellt har tagit störst ansvar för barnen och arbetet i hemmen (och fortfarande gör det). Eftersom kommuner och landsting är de arbetsmarknader där kvinnor dominerar har det skapats många lösningar för att organisera arbetet genom deltider. I en tid när kvinnor vill arbeta allt mer heltid finns det hårda strukturer att ta sig över och förbi.

Ska kommuner och landsting kunna bli attraktivare arbetsgivare måste man kunna erbjuda unga kvinnor och män heltidstjänster även för dem som arbetar i ”produktionen”. Det kommer att kräva politisk uthållighet och fasthet för att långsiktigt kunna organisera om arbetet för att möjliggöra heltid som det normala.

Att, som SVT rapporterar, bara var åttonde kommun erbjuder alla anställda rätt (eller planerar införa det 2013) till heltidsjobb om de vill gå upp från en deltidstjänst är alldeles för dåligt. Röd-gröna kommuner är endast marginellt bättre på att erbjuda heltider än borgerligt styrda. Jag håller med Carin Jämtin när hon säger att …

Det är alldeles för dåligt och vi jobbar hårt nu för att fler av våra rödgrönt styrda  kommuner faktiskt också ska införa heltid.

Ansvaret för att nå ända fram ligger hårt hos arbetsgivarna!

Länkar: SVT, SVT, Arbetet, Tidningen Vision, E-K, etc Örebro

Andra som skrivit: Ola Möller, Martin Moberg

En fråga om politisk kortsiktighet och ovilja

Annelie Nordström

Kommunal har sedan sin kongress arbetat med att ta fram egna förslag och alternativ när det gäller att utveckla den svenska välfärden. Förslagen presenteras under rubriken ”Vägval välfärd”. Rapporten presenteras genom ett debattinlägg av förbundets ordförande Annelie Nordström på DN Debatt. Annelie säger att …

Det svenska välfärdssamhället håller på att rustas ned och det sker genom de tusen små stegens reträtt. Resurserna minskar drastiskt till stora delar av välfärden och i andra delar hänger de inte med de ökade behoven. Ytterst handlar det om politisk kortsiktighet och ovilja.

Kommunal presenterar tre (mer eller mindre) konkreta förslag för att få en annan ordning:

1. Nya bindande nationella regler för bemanning i välfärden
   Det här är ett långtgående krav, men nödvändigt för att garantera kvaliteten i välfärden. Denna typ av bindande regleringar förhindrar också stora vinstuttag ur välfärden då det enda sättet att göra stora vinster i välfärden är att skära ned på personalen, vilket också skett.
   
2. Radikalt ökade resurser
   Välfärden kräver radikalt ökade resurser om den på riktigt ska vara garanterad alla efter deras behov. Statsbidragen måste vara på en nivå så att ovanstående bemanningskrav uppfylls. I första hand ska de nya resurserna skapas genom en effektiv jobbpolitik där fler arbetar och betalar skatt.
3. Politiskt ansvarstagande
   I grund och botten är det ett politiskt misslyckande som är orsaken till den försvagade välfärden och de vårdskandaler vi ser i dag. Därför måste det politiska ansvarstagandet öka. Myndigheterna ska mäta omsorg och reglera kvaliteten i verksamheterna och meddelarfrihet ska gälla alla anställda.

Vad man än tycker om Kommunals inlägg så är det bättre att komma med egna inspel och förslag än att enbart säga nej, nej, nej. Jag tycker att Kommunal har en poäng med sitt inlägg. Vad man än tycker om att allt mer av den offentligt finansierade välfärdsproduktionen utförs utanför den kommunala organisationen så behövs det ordning och reda. Förslagen ovan är ju en metod att kvalitetssäkra den vård vi alla är med om att betala till.

Länkar: DN Debatt, SvD Brännpunkt, DN Debatt, DN Debatt, dagens arena, dagens arena, Arbetet, Arbetet, ka.se, dn.se, dn.se, Aftonbladet debatt

Kommunal slåss för arbetskläder

Kommunalarbetaren meddelar att Kommunal kommer att driva frågan om arbetskläder, för de som arbetar inom hemtjänsten, till förvaltningsrätten om det behövs. Frågan startade med att Arbetsmiljöverket fattade beslut om att Leksands kommun skulle få böta om de inte införde arbetskläder på en av sina arbetsplatser. Leksands kommun motsatte sig detta beslut genom att överklaga frågan till Arbetsdomstolen.

Enligt Kommunal tillhandahåller ungefär hälften av landets kommuner arbetskläder till de som arbetar inom hemtjänsten. Kommunals ombudsman Ann Georgsson säger att …

Det är inte tillräckligt för att förhindra smittspridning. Arbetsgivarna tänker på kostnaden det gör de inte. Exempelvis kostade det en halvmiljon kronor bara för att göra smittspårning när en diabetiker drabbades av den multiresistenta bakterien MRSA. Så mycket hade inte arbetskläderna kostat i hemtjänsten där.

Kommunal gör rätt som driver detta krav. Det är fullt rimligt att även anställda inom kommunerna ska slippa hålla med egna kläder i sådana miljöer där det är befogat. Det ska inte vara skillnad mellan kommunalt anställda och, exempelvis, industriarbetare där det anses naturligt med att arbetsgivaren håller med fria arbetskläder.