Regeringen har inte haft koll

Hillevi Engström har inte haft koll?

SVT har pratat med arbetsmarknadsminister Hillevi Engström om situationen på Arbetsförmedlingen (Af). TV-bolaget har ju rapporterat om att Af:s internrevisorer påpekat att myndigheten har utmärkta rutiner för att beivra bedrägerier och oegentligheter bland arbetslösa.

Revisorerna anmärkte dock att Af inte alls har sådan bra kontroll när det gäller de företag och organisationer som man upphandlat tjänster utav.

Enligt SVT:s rapportering säger Hillevi Engström att det är oacceptabelt av Arbetsförmedlingen att inte ha bättre koll på de bolag de anlitar. Hon säger vidare att …

Det är bekymmersamt. Jag har varit tydlig mot Arbetsförmedlingen att de inte klarat av kontrollen på ett korrekt sätt och också krävt en återrapport.

Det där låter ju mest som en bekännelse under yxan. Det har knappast varit obekant att den typ av tjänster om Af upphandlat tidigare fått kritik i mediarapportering. Hon väljer att helt och hållet lägga skulden på Arbetsförmedlingen. Det är ju en ganska bekväm metod som praktiserats av fler statsråd än Hillevi.

Det gör inte undanflykten mindre ihålig.

Fler som skrivit: Martin Moberg

Om en obeslutsam och senfärdig regering

Fler arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret.

Den borgerliga regeringen genom Hillevi Engström har beslutat sig för att tillsätta ytterligare en utredning för att granska varför arbetsgivare kräver utdrag ur belastningsregistret av arbetssökande. Det ansvariga statsrådet Hillevi Engström säger att …

i ser att utdrag från belastningsregistret är fem gånger så vanligt i dag som för tio år sedan. Ett felaktigt nyttjande riskerar att förpassa människor till ett långvarigt utanförskap utan en andra chans att komma in på arbetsmarknaden.

Hillevi har ju alldeles rätt i det hon säger. Det som gör mig något konfunderad är att hon inte verkar ha lagt någon större möda i att göra något åt detta. För fyra år sedan lämnade Cathrine Lilja Hansson över sin utredning till regeringen. Hon ville förbjuda arbetsgivarna att begära utdrag ur belastningsregistret.

Niklas Gillström, pressekreterare hos Hillevi Engström, säger att den tidigare utredningen hade ett brett uppdrag. Den nya utredningen ska gå på djupet och att den mer specifikt ska granska om utdragen hindrar människor att få en andra chans på arbetsmarknaden.

Jag vet inte, men det känns verkligen som om den borgerliga regeringen inte prioriterar denna fråga. De fackliga organisationerna är nöjda med det förslag till lagstiftning som utredningen 2009 föreslog. Svenskt Näringsliv delar inte den fackliga uppfattningen.

Det känns som om regeringen försöker skjuta detta problem framför sig och i det längsta undviker att ta ställning i frågan. Den kanske inte vill reglera frågan? Med denna utredning har de, i vilket fall som helst, fått bort frågan ur den kommande valrörelsen. En får väl se om detta leder fram till något konkret.

Länkar: Arbetet, Tidningen Vision, Fastighetsfolket, Publikt, Kollega, Arbetet

Fler som skrivit: Samuel Engblom

Helt oacceptabelt att arbetstagare utnyttjas

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström meddelar i Aftonbladet att …

För att belysa och begränsa felaktig användning av de arbetsmarknadspolitiska stöden har regeringen nyligen tillsatt en utredning. Utredningen ska kartlägga förekomsten av oegentligheter, överutnyttjande och andra felaktigheter i samband med utbetalning av ekonomiska ersättningar för stöd till personer med svag förankring på arbetsmarknaden. Utredaren ska även titta på om rutinerna hos Arbetsförmedlingen inför beslut om stöd är tillräckliga och ändamålsenliga. Senast i mars nästa år ska utredningen överlämna sina förslag till regeringen.

Det var ju trevligt att den borgerliga regeringen till slut verkar ha tagit till sig något av den kritik som framkommit om hur stöden används. Måhända att medias rapportering till slut blev för mycket för regeringen att fortsätta som om ingenting hänt. Det är dock tydligt att regeringen inte på något sätt kommer att göra några grundläggande förändringar av arbetsmarknadspolitiken. Det är väl heller ingen slump att uppdraget skall pågå fram till mars månad nästa år. Det ger ju möjlighet att kunna föreslå kosmetiska justeringar inför kommande valrörelse.

Trots allt känns ministerns nymornade intresse som ett ”sent ska syndarn vakna”!

Andra som skrivit: Martin Moberg

Arbetsförmedlingen åker på försäljningsturné

Allt kan säljas med mördande reklam!

Under onsdagen inledde Arbetsförmedlingen en försäljningsturné till ett antal svenska orter. Syftet med resan är att bekantgöra för arbetsgivare vilka möjligheter det finns att anställa personer med samhällsstöd.

Arbetsförmedlingen har som statlig myndighet i uppdrag att genomföra vad lagstiftarna ålägger den. Ett viktigt sådant uppdrag är ju att hjälpa människor med olika hinder till arbete. Som ett stöd för dem finns möjligheten att ge arbetsgivare ekonomiskt stöd. Jag har inget emot att sådant stöd ges. Det ger möjligheter för människor som annars skulle ha svårt att finna en anställning.

Jag är dock inte helt tillfreds med hur man säljer detta ”erbjudande”. Det känns som om man säljer vilken vara som helst utan några som helst skrupler eller begränsningar. Riksdagsledamoten Mattias Jonsson (S) har tidigare ställt en del kritiska frågor till arbetsmarknadsminister Hillevi Engström. Han ifrågasatte att det inte finns några som helst begränsningar på hur många anställda med bidrag som en arbetsgivare kan ha. Han frågade ministern …

Är det så att det finns ett samband mellan regeringens detaljstyrning och misstankarna om överutnyttjandet av bidragsanställningar hos enskilda näringsidkare?

Ministern inte bara förnekade att man verkar för ett överutnyttjande sker utan menade att man aktivt motverkar sådant. Jag är inte lika övertygad om att det förhåller sig så. Problemet är ju att det inte finns någon uttalad gräns för hur många personer med anställningsstöd en arbetsgivare kan ha. Det innebär att stort ansvar läggs på de enskilda handläggarna inom Arbetsförmedlingen. De ska både se till att hålla igen och uppfylla de mål som åläggs myndigheten.

Med tanke på hur Arbetsförmedlingen utformat sina marknadsföringsinsatser verkar det som om man helt bortser från hur stöden kan snedvrida konkurrensen mellan företag.

Länkar: Arbetet

FAS3 ska avskaffas

Dagens Nyheter rapporterar om att Socialdemokraterna i sin kommande budgetmotion kommer att presentera hur FAS3 (sysselsättningsfasen) ska avskaffas. Det är inte en nyhet att partiet vill ta bort denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Den låser in de långtidsarbetslösa i ett system som, i de flesta fall, inte innebär någon personlig utveckling och/eller väg till arbete.

Socialdemokraterna föreslår att de långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar. För att undvika att de långtidsarbetslösa inte utför arbetsuppgifter som tränger undan ordinarie arbeten vill man just att det är den offentliga sektorn och föreningslivet som tar ett större ansvar.

Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, säger att arbetsuppgifterna kan handla om …

På ett äldreboende skulle det kunna handla om att gå bredvid den ordinarie personalen och hjälpa till med lyft så att de blir mindre tunga. Det skulle också kunna handla om att stanna kvar lite längre hos den äldre.

Jobben i välfärden ska inte vara på heltid, utan vara olika former av deltidstjänster. Meningen är att deltagarna ska kunna studera eller söka jobb under den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna att få en kollektivavtalsenlig lön.

Det vore verkligen en välgärning att få bort FAS3. Systemet synes mest ha blivit till en guldgruva för diverse utförare. Det finns företag som har som affärsidé att bedriva sådan verksamhet. Det finns förstås utförare som genomför en god verksamhet inom de ramar som regelverket ger. FAS3 har blivit till en av rikets största ”arbetsgivare” med över 30.000 deltagare.

Det behövs helt annan och mer meningsfull verksamhet för de långtidsarbetslösa. Det är människor som behöver olika och högt individanpassade åtgärder för att öka chansen att få arbete. Hur det socialdemokratiska upplägget kommer att se ut framgår ju inte av artikeln. Jag hoppas att man kompletterar arbetet med möjligheter att ge utbildning och annat stöd till de långtidsarbetslösa.

Välfärdsjobben får inte enbart bli till förvaring (om än betald med kollektivavtalsenlig lön). Svårigheten med det (S)-märkta upplägget är ju att sätta gränsen mellan ordinarie arbete och de välfärdstjänster som långtidsarbetslösa ska utföra. Det finns säkert fler problem inför ett sjösättande av denna åtgärd. Men som Magdalena säger till DN …

Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nerar det med utbildning.

Länkar: dn.se, SVT, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Roger Jönsson

Om en besviken minister

Jag är besviken!

Sveriges Television fortsätter med att granska nyttan med Arbetsförmedlingens upphandlade tjänster. I ett inslag rapporteras att företagen tjänar mer pengar på att enbart ta emot arbetslösa för att utföra coachtjänster. Den bonus som ingår i systemet har inte utbetalats i särskilt många fall.

SVT träffar i ett reportage en stressad(?) generaldirektör för Arbetsförmedlingen strax efter att hon utfrågats av Riksdagens arbetsmarknadsutskott. Angeles Bermudez-Svankvist meddelar televisionens representant att Arbetsförmedlingen kommer att bryta avtalet med en stor leverantör och att fler avtal kommer att hävas.

Slutligen ges arbetsmarknadsminister Hillevi Engström möjlighet att uttrycka sin besvikelse över hur en del företag har agerat. Hillevi säger att …

Det är klart att det är chockande att höra att det finns sådana oetiska företag som skor sig på skattebetalarnas pengar, som lurar arbetsförmedlingen, som bryter mot ingångna avtal och som ytterst faktiskt inte hjälper människor till jobb.

Hon klargör vidare hennes missnöje över att flera av de inblandade företagen är auktoriserade av organisationen Bemanningsföretagen. Ministern säger även att man (regeringen?) behöver se över om man ska ägna sig åt sådan verksamhet.

Jag har faktiskt väldigt svårt att tro på att regeringen kommer att genomföra några större förändringar av gällande lagstiftning gällande Arbetsförmedlingens uppdrag. Det är möjligt att man ågot kommer att åthuta generaldirektören för hur Arbetsförmedlingens upphandlingar har genomförts. Men det kommer mest att vara skådebröd för att tillfredsställa media.

Andra som skrivit: Martin Moberg, Henrik Bäckström

De oseriösa företagen ska bort!

Jag är djupt upprörd

Sveriges Television har under några dagar rapporterat om den granskning man gjort av företag som utför tjänster/uppdrag för Arbetsförmedlingens räkning.

Den borgerliga regeringen vill ju att mer av offentligt finansierade tjänster ska utföras av privata företag. Meningen är ju att detta ska innebära en ökad valfrihet för medborgarna, utsätta de offentliga systemen för ökad konkurrens och att göra verksamheten billigare att utföra.

Arbetsförmedlingen har ålagts att upphandla tjänster på en öppen marknad. Där det finns stora pengar att göra fylkas raskt företag som önskar tjäna en slant eller två.

Vid flera tillfällen har medias granskning av hur Arbetsförmedlingen upphandlat tjänster visat på hur lycksökare och andra lyckats tjäna stora pengar med en inte alltid fullgod verksamhet. Den borgerliga regeringen har funnit det viktigare att möjliggöra för privata aktörer att tjäna pengar. Det har inte varit lika viktigt att följa upp resultaten av regeringens experimentlusta.

Det är litet intressant att det är SVT:s granskning som får den statliga myndigheten att agera och den ansvariga ministern att uttrycka besvikelse. Man tycker ju att regeringen borde ha sådana system för att granska om politiken uppfyller måttet och de mål man vill uppnå. Men det känns som om regeringen oftast styrs av trosvissa teoretiska övertygelser snarare än av praktiskt prövade metoder.

Jag inbillar mig på intet sätt att den borgerliga regeringen på allvar vill genomföra några större justeringar av sin politik. En rapport kommer att levereras som visar att allt är väl och gott i den genomförda politiken.

Hillevi Engström åthutar de olydiga barnen

Ajabaja!

Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström skriver i ett inlägg om ”jobbpakten”. Efter att trepartssamtalen mellan mellan regeringen, Svenskt Näringsliv och LO havererat har samtalen om branschvisa yrkesintroduktionsavtal fortsatt.

Inom ett antal branscher har sådana avtal kommit till. Hillevi meddelar därför nådigt att regeringen kommer att lägga några förslag för att stödja de branscher där sådana avtal tecknats:

• Informationsstöd
  
• Pilotprojektet Yrkesåret
• Stöd för yrkesintroduktions­anställningar

Den borgerliga regeringen har tidigare näst intill förutskickat att man som ”belöning” för skapandet av yrkesintroduktionsavtal skulle föreslå ett avskaffande av arbetslöshetsavgiften inom arbetslöshetsförsäkringen. Denna utlovade ”morot” känns i statsrådets inlägg allt mer avlägset och otydligt. Hillevi säger att …

I trepartssamtalen har det förts fram önskemål om att avskaffa ­arbetslöshetsavgiften i arbetslöshetsförsäkringen, de så kallade ­differentierade avgifterna. En sådan reform förutsätter att parterna gör tydliga framsteg som stärker förutsättningarna för unga att anställas inom ramen för yrkesintroduktionsavtal.

…

De förslag regeringen nu presen­terar innebär dock inte att dessa nödvändigtvis kommer att ingå som förslag i budgetpropositionen för 2014. Ställningstagandet är bland annat ­beroende av parternas engagemang när det gäller att teckna yrkesintroduktionsavtal, det allmänna ekonomiska läget samt budgetutrymmet.

Statsminister Fredrik Reinfeldt gjorde en stor apparat av att skapa en jobbpakt vid sitt framträdande i Visby förra sommaren. Han hoppade på ett tåg som IF Metall bidragit till genom det yrkesintroduktionsavtal man tecknat hösten 2010. Det var uppenbart att regeringen i brist på egna idéer försökte göra något positivt av det initiativ som de parter som tillsammans med IF Metall skapade modellen. Nu känns det som om regeringen håller på att begrava detta statsministerns stora projekt.

Det verkar som om Hillevi Engström agerar som en besviken mamma vars barn inte gjort vad som förväntats av dem.

Andra som skrivit: Martin Moberg

Om ett sysslolöst riksdagsutskott

Tidningen Arbetet skrev den 19 mars om att riksdagens Arbetsmarknadsutskott har ställt in 6 av 13 planerade sammanträden hittills i år. Ledamöter, representerande de röd-gröna partierna, föreslog att man skulle kalla den för arbetsmarknadsfrågor ansvariga ministern, Hillevi Engström, till utskottet. Man pekade på att Arbetsförmedlingen skickar tillbaka miljardbelopp till regeringen samtidigt som mer än 400.000 människor är arbetslösa. Ylva Johansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, säger att …

Det beror på att regeringen har satt upp ett alldeles för strikt regelverk för hur pengarna får användas. I princip måste man bli långtidsarbetslös innan man kan få några insatser från Arbetsförmedlingen.

Förslaget antogs av utskottet.

Jag misstänker dock att statsrådet kommer att meddela utskottet att allt står väl till i konungariket Sverige. Hon kommer på schlingmannskt manér säga att den borgerliga regeringen genom ansvarsfull politik har gett Sverige möjlighet att investera för framtiden.

Men som Ylva Johansson säger ,,,

Det är självklart inget egenvärde med fler sammanträden i Riksdagen men idag drabbas de arbetslösa, de rekryterande företagen och hela Sveriges ekonomi av att regeringen vägrar ta nya initiativ och ändra sin politik.

Regeringens förslag till korttidsarbete

Regeringen har lämnat över förslaget om korttidsarbete till lagrådet. Förslaget om korttidsarbete är resultatet av ett förslag som formulerats av parterna inom industrirådet. Förslaget är tillkommet efter erfarenheter från den djupa finansiella krisen 2008/2009.

IF Metall tecknade under lågkonjunkturen ett krisavtal som möjliggjorde att man på arbetsplatserna kunde sluta avtal om permittering med därmed följande inkomstminskning som ett alternativ till uppsägningar. Avtalet gjorde att ett stort antal arbetstillfällen räddades. Samtidigt fanns (och finns) i flera EU-länder en möjlighet för arbetsgivare att minska arbetstiden för anställd personal. Den minskade inkomsten kompenseras av statliga system för arbetslöshetsförsäkring.

Det innebar en konkurrensfördel för de länderna när konjunkturen vände uppåt igen. Det gick betydligt fortare att växla upp produktionskapaciteten då det endast gällde att åter höja arbetstiden. Svenska företag behövde genomföra nyanställningar för att kunna växla upp.

Den borgerliga regeringens förslag skiljer sig från det förslag som arbetsmarknadens parter lämnat. Regeringen föreslår inte att staten ska stödja utbildningsinsatser under tid med korttidsarbete. Vidare framgår av förslaget att löntagarna kommer att få betala en större andel av den minskade inkomsten som minskningen i arbetstid genererar.

Lagförslaget förutsätter att det finns branschavtal för att korttidsarbete ska kunna genomföras. IF Metall har markerat att man avvaktar hur lagen utformas för att avgöra om man vill ge sig in i förhandlingar om en branschanpassning av lagen. Mycket kan ju fortfarande hända med förslaget om korttidsarbete. Det ska ju trots allt genomgå riksdagens prövning innan en lag kan genomföras.

Länkar: Arbetet, dn.se, da.se, di.se

Andra som skrivit: Johan Lundholm