Bloggarkiv
Om en partiledare som haft ett riktigt arbete
Den borgerliga regeringen som den ser ut idag står inför upplösning. Denna insikt har startat en diskussion om hur en regering efter nästa års allmänna val kan komma att se ut. Det verkar uppenbart att Socialdemokraterna och Miljöpartiet umgås på ganska förtrolig fot. Partierna har tillsammans genomfört ett antal politiska utspel. Denna konstellation kan innebära möjligheter till blocköverskridande överenskommelser.
Stig-Björn Ljunggren ser framför sig möjligheten att Socialdemokraterna med Stefan Löfven åter kan genomföra politik tillsammans med Folkpartiet. Han har onekligen en poäng i sitt inlägg. De två partierna har ju tidigare visat att de kan genomföra politik tillsammans. Förutsättningen för ett nytt sådant exempel är förstås att den borgerliga regeringen förlorar valet nästa år.
Det är troligt att partierna i den röd-gröna oppositionen kommer att genomföra valrörelsen som enskilda partier. Den borgerliga regeringsalliansen kommer i motsats att spela ut det enda kort de har kvar – sin förmenta enighet om politiken. Men i den kommande valrörelsen kommer detta argument att vara ordentligt ihåligt. Alliansen som politisk idé är denna gång vare sig mer eller mindre än en chimär.
Det går bra att spekulera i hur det borde bli – men det ska trots allt utkämpas en valrörelse. Ingen kan veta hur den kommer att sluta. Det finns bara förhoppningar eller farhågor. Socialdemokraterna gör rätt i att inte förutsätta något. Det gäller att formulera politiken och tankarna om framtiden. Sedan avgör väljarna.
Länkar: SVT Debatt, SvD, dagens arena
En socialdemokratisk utbildningspolitik
Jag vet vad skolan behöver!
SVT rapporterar om Socialdemokraternas utbildningspolitik. Partistyrelsen har tre tydliga mål att uppfyllas till 2020 som ska presenteras den kommande kongressen:
- Halvera andelen elever som inte blir behöriga till gymnasiet.
- Fler ska ta studenten. Enligt partiets siffror misslyckas i dag åtta procent. Den siffran ska ner till fem procent.
- Minst varannan student ska läsa vidare efter gymnasiet.
Idag har vi en utbildningspolitik som utformas av och där Folkpartiet har skaffat sig tolkningsföreträde. Utbildningsminister Jan Björklund kan, utan att rodna, anklaga socialdemokraterna som ansvariga för den gällande skolplanen som den borgerliga regeringen sjösatte i början av 1990-talet.
Det är sorgligt att Socialdemokraterna släppte initiativet inom skolpolitiken. Det förhåller sig ju som Stefan Löfven säger till SVT, att …
Jobb är helt avgörande för Sveriges förmåga att skapa välstånd och till det kopplas naturligtvis människors kunskap och utbildning. Vi vill utveckla Sverige för att kunna hantera en global ekonomi och bli starka, ännu starkare, och då krävs ännu mer utbildning.
Därför känns det lovande att socialdemokraterna sätter fokus på utbildningspolitiken. Idag har vi en utbildningsminister som saknar alla ambitioner att satsa på ”utbildningssvaga” elever. Vi har en regering vars uttalade mål är att skapa fler arbetstillfällen inom låglönebranscher med därmed minskat behov av utbildning.
Det kan aldrig vara en inriktning som ett parti som socialdemokraterna kan acceptera. Det behövs högre ambitioner än de som Folkpartiet står som uttolkare av.
Andra som skrivit: Peter Högberg, Ann-Sofie Wågström, Martin Moberg
Ska premiepensionen bevaras för framtiden?
Premiepension
Herrarna Johan Pehrsson och Ulf Nilsson, bägge företrädande Folkpartiet på olika uppdrag i Sveriges Riksdag har ryckt ut till premiepensionens, i det offentliga pensionssystemet, försvar.
De meddelar att Folkpartiet under inga omständigheter kommer att acceptera att premiepensionen avskaffas. De kan tänka sig att skruva en liten smula på systemet. De säger i sitt inlägg att …
Det är bra om fler tar ett aktivt ansvar för sin pension och samtidigt skaffar sig insikter i hur det går för näringslivet. Därför är premiepensionen viktig. Men ska den fungera som det var tänkt är det hög tid att göra en del justeringar.
De skisserar på ett par justeringar i systemet. De inser att det stora antalet valbara fonder (över 800 stycken) är ett problem. De föreslår, som en slags sanering av de många små fonderna, att en avgift införs. Det skulle göra att många sparare skulle lämna de små fonderna. Samtidigt verkar de tänka sig att denna avgift ska vara så pass stor att inkomsten av den ska räcka till ett par, för herrarna, angelägna ändamål.
För det första skulle man med avgiften finansiera en informationskampanj för att uppmuntra/lära pensionsspararna den ädla konsten att välja och flytta sitt sparande. För det andra tänker de sig att avgiften även skulle kunna användas till en påminnelse till de passiva spararna om att man kan vara mer aktiv.
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta över herrarnas omsorger kring premiepensionen. De förslag de framför känns faktiskt något krystade och inte särskilt relevanta för den debatt och översyn som pågår.
Jan Björklund läser hellre opinionsmätningar än skolforskning
Folkpartiet har genom två partiordföranden å rad lyckats med att ta över tolkningsföreträdet för svensk utbildningspolitik. Vi har hamnat i en situation där den politiska oppositionen har att förhålla sig till Folkpartiets syn på den svenska skolan. Jan Björklund fortsätter att trampa i en riktning mot allt tidigare betyg och en hårdare utslagning av elever i skolan. Jan Björklund har drivit i genom att ”skoltrötta” elever ska kunna genomföra en kortare gymnasieutbildning där teoretiska kunskaper minimeras. Han hävdar att det är bättre att elever med någon slags avklarad utbildning än att misslyckas med att skaffa sig fullständiga betyg.
Det är tydligt att Jan och Folkpartiet känner att de får genomslag för sin hårdare attityd om skolan. De driver dessa frågor i syfte att belönas politiskt i kommande allmänna val.
I ett par artiklar (Aftonbladet kultur och Fokus) diskuteras den praktiska nyttan (om det finns någon) med betyg och prov i skolan. Nationalekonomen Anna Sjögren har forskat i de långsiktiga effekterna för elever som fick betyg i låg- och mellanstadiet under 1970-talet respektive de som inte fick betyg efter att systemet ändrats. Enligt artikeln i Fokus hade denna skillnad ingen betydelse alls. De elever som fått betyg tidigt vidareutbildade sig i lika hög grad som elever utan betygssättning i låg- och mellanstadiet.
Christian Lundahl som är docent vid Uppsala universitet. Han har skrivit flera böcker om betyg och bedömningsmetoder. Han säger till tidningen att …
Fördelen med betyg är att de klart och tydligt pekar på vad barnen ska lära sig. Men betyg förklarar inte hur eleven ska lära sig mer.
I Aftonbladets artikel resoneras kring världens största skolforskningsrapport – Synligt lärande. I den har professor John Hattie samlat över 50 000 studier. Tidningen säger …
Hattie konstaterar att en ständig återkoppling mellan elev och lärare är mycket viktig. Men det har inget med betyg att göra, snarare handlar det om den dagliga dialogen i klassrummet. Enligt Hattie går slutsatserna kring prov isär. Antagligen kan prov i och för sig förbättra resultaten lite grann. Men effekten sjunker ju fler prov man har.
Petter Larsson, som skrivit artikeln i Aftonbladet, spekulerar om Jan Björklunds motiv för den utbildningspolitik han driver:
Min gissning är att Jan Björklund hellre läser opinionsmätningar än skolforskning. Folkpartiet ligger i dag på drygt 5 procent. Men enligt Lärarnas Riksförbund är svenska folket mycket positivt till både prov och betyg. 30 procent ville rent av ha tidigare betyg än i årskurs sex.
I skillnaden mellan dessa siffror finns förklaringen till Björklunds utspel. Hellre några fler röster än en en bättre skola. Eleverna betalar priset för ministerposten.
Hur det förhåller sig med den saken vet ju Jan Björklund allra bäst. Men en sak är jag övertygad om. Det är att jag inte gillar den mannens idéer och den politik han bedriver. Den leder till att elever slås och sorteras ut. Risken är alldeles uppenbar att många ungdomar kommer att hamna på undantag på den kommande arbetsmarknaden.
Länkar: Aftonbladet kultur, Fokus
Andra som skrivit: Roger Jönsson
Lönesänkningar kan skada den ekonomiska tillväxten
Det finns två partier i den borgerliga regeringen som driver frågan om att löner borde sänkas för ungdomar och i vissa branscher. De driver dessa krav, säger de, i omsorg om att ungdomar och andra lättare ska kunna erhålla ett avlönat arbete. Teorin bygger på att om det blir billigare att anställa kommer fler att få arbete. Detta system har ju redan prövats. Arbetsgivare som anställer personer som är 25 år och yngre erhåller rabatt på de sociala avgifterna (50 %). Vilken verkan detta har haft på ungdomarnas arbetslöshet är ju delad. Ingen kan väl knappast förneka att fortfarande är ungdomars arbetslöshet hög.
Jag tillhör de som inte anser det som eftersträvansvärt med att sänka löner för ungdomar. Jag tror inte på att detta skulle påverka arbetslösheten annat än på marginalen. Att International Labor Organization (ILO) har uttalat att sänkta löner kan vara skadlig för ekonomin stärker mig i min uppfattning. Patrick Belser, ekonom på ILO, säger att …
När lönesänkningar sänker den inhemska konsumtionen mer än vad de ökar export och investeringar har det en negativ effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Om lönesänkningar görs samtidigt i alla länder kommer konkurrensfördelarna att utebli och de negativa effekterna som dessa sänkningar har på konsumtionen skulle kunna leda till världsvid nedgång på efterfrågan och sysselsättning.
Jag misstänker dock att vare sig Folkpartiet eller Centerpartiet kommer att låta sig övertygas av ILO:s uttalande.
Länkar: fackligt.eu, Kollega
Höjd a-kassa mot ändrade turordningsregler
Det var inte utan att jag hoppade till i morse när jag hörde att Folkpartiet (FP) har bytt uppfattning när det gäller medlemsavgifterna till arbetslöshetskassorna. Jan Björklund hade kommit till insikt om att systemet inte fungerar som man i teorin hade tänkt att det skulle fungera. Det var meningen att a-kassor med högre arbetslöshet skulle sänka sina lönekrav när avgifterna höjdes för dem. Det som hänt är att de med de lägsta inkomsterna har de högsta avgifterna till sin arbetslöshetsförsäkring. Jan Björklund säger till Ekot att …
Ja, jag kan tänka mig helt enhetliga avgifter. Det som sticker i ögonen blir ju att de med lägst inkomster ofta har de högsta avgifterna och de med de högsta inkomster ofta har de lägsta avgifterna. Ett sådant system går ju att försvara om det får de positiva effekter på lönebildningen som var tänkt. Men när det inte får det så menar vi att systemet inte längre är önskvärt.
Jag borde ju ha förstått att det låg något mer bakom detta. Det är ju inte obekant att FP (tillsammans med Centerpartiet) inte gillar dagens turordningsbestämmelser i lagen om anställningsskydd (LAS). Jan Björklund vill göra det enklare för arbetsgivare att säga upp anställda och att kompetens ska väga tyngre än anställningstid. Han vill genomföra förändringarna av arbetslöshetsförsäkringen som ett paket tillsammans med förändringar av LAS. Jan säger …
Om man bara ökar tryggheten och inte flexibiliteten kommer sannolikt arbetslösheten öka. Det är kombinationen som är viktig här, både ökad trygghet och ökad rörlighet och flexibilitet.
Jag vet inte om Jan själv tror på att partiets förslag kommer att köpas av övriga partier (CP hoppar säkert med). Det är alldeles tydligt att frågan om turordningsbestämmelserna har blivit en symbolfråga utan reell förankring till verkligheten. Det är redan idag möjligt – och det sker hela tiden – att man avtalar om avtalsturlistor som innebär undantag grundade på kompetens. De anställda lever redan idag under hög flexibilitet på arbetsgivarnas villkor (mindre för de anställda positiv sådan).
Arbetslöshetsförsäkringen ska förändras och de osolidariska avgifterna måste bort och ersättningen måste långsiktigt höjas. Att koppla samman detta med förändringar i annan lagstiftning synes inte mindre som försök till utpressning. Dessa system har ingen koppling till varandra och ska heller inte hanteras på så sätt.
Länkar: Ekot, SVT, Ekot, Arbetet, ka.se, dn.se, SvD, Ekot, Ekot, Ekot, dagens arena, dagens arena, dagens arena, SVT, SVT
Andra som har skrivit: Martin Moberg, Claes Krantz, Lena Georgsson Wirkkala, LO-bloggen, Löntagarbloggen
Industribloggare: Kaj Raving
Integrationspolitik medelst liten morot och något större piska
De ärade representanterna för Folkpartiet (FP) tillika statsråden Jan Björklund, Erik Ullenhag och Nyamko Sabuni presenterar idag partiets förslag till integrationspolitiskt program. De säger sig lägga fokus vid ett ökat krav på ökade språkkunskaper och motprestationer för att erhålla bidrag för sin försörjning.
Jag har inget emot att man sätter större fokus på att stötta till Sverige nyanlända personers strävan att lära sig det svenska språket. Goda kunskaper i svenska är onekligen en viktig grund för att öka möjligheterna till en anställning. Om inte annat så skulle det innebära att arbetsgivare får svårare att skylla på bristande språkkunskaper för att inte kunna erbjuda arbete. Men det är knappast heller den enda orsaken (kanske inte ens den viktigaste). Man kan säga mycket om regeringens politik när det gäller att göra det enklare att bevilja arbetstillstånd. Det har inneburit att människor utan svenska språkkunskaper fått arbete i många branscher (restaurangnäring, bilverkstäder, engelsktalande indiska ingenjörer etc).
Jag har inget emot att nyanlända får adekvat stöd och hjälp för att komma i arbete med egen försörjning. Därför är jag försiktigt positiv till förslaget om ”individualiserad undervisning i svenska” (vilket borde vara självklart men kanske inte är det idag), att det ska vara enklare och gå snabbare att validera och komplettera en utländsk utbildning etc. Det finns säkert många fler positiva åtgärder att genomföra för att förenkla övergång till arbete.
Däremot finns en del inslag i FP:s förslag mest påminnande om piska för att motivera förment slöa och ovilliga invandrare som hellre tar emot bidrag än försörjer sig själva. Inlägget på DN Debatt känns därför som att FP fiskar i något grumligt vatten. Man synes spela på en del (kanske) spridda myter om hur invandrare låter sig försörjas av hederligt slitande svensk befolkning.
Länkar: DN Debatt, SVT, Aftonbladet, SvD, Ekot, di.se, SVT, SvD, Ekot, dagens arena, dagens arena, SvD, Ekot, Publikt
Andra som skrivit: Martin Moberg, Olas tankar, Peter Johansson, Ylva Johansson
Industribloggare: Leine Johansson
Om att förhindra att friskolor köps och säljs i spekulationssyfte
Idag har Folkpartiet presenterat ett konstruktivt förslag för att förhindra att friskolor köps och säljs i ett huvudsakligt spekulationsintresse. Folkpartiet vill nu att företag ska förbinda sig till ett ägande på minst tio år för att få godkänt från Skolinspektionen att driva skola. Dessutom ska Skolinspektionen godkänna ägarbyten. Skolminister Jan Björklund säger …
Problemet är att det finns företag som gett sig in i den här branschen som enbart har kortsiktig spekulation som huvudsyfte. Man tänker äga i kanske tre till sex år och plocka ut maximal utdelning, sedan är man inte så intresserad. Den typen av ägare innebär stora risker för verksamheten.
Jan Björklund hoppas på en bred överenskommelse i riksdagen och hoppas att en lagändring kan genomföras under mandatperioden. Det verkar vara en förutsättning eftersom de representanter för Centerpartiet och Moderaterna som journalisten pratat med inte direkt gjorde glädjevolter över förslaget.
Jag hoppas att Folkpartiet går vidare med sitt förslag – det är väl värt att stödja!
Länkar: dn.se, Ekot, Lärarnas Nyheter
Andra som skrivit: Mikael Damberg, Alliansfritt Sverige
Industribloggare: Camilla Wedin,
Folkpartiet står på de välbeställdas sida
Folkpartiet vill utöka möjligheten att utnyttja avdrag för RUT och ROT. De som har pengar över ska kunna få ett avdrag på 50.000 för hushållsnära tjänster och ytterligare ett avdrag på 50.000 tusen för renoveringar. Förra året gjorde ungefär 1,2 miljoner svenskar avdrag för rut eller rot. Av dem var det endast 35.000 som slog i taket och fick det maximala avdraget på 50.000. Nyamko Sabuni är inte rädd för att ett fördubblat avdrag särskilt kommer att gynna de mest välbeställda.
Varför skulle det vara det? Att folk vill anlita hemhjälp eller hjälp med barnen och samtidigt vilja renovera, det kan egentligen gynna vem som helst.
Nån mer som tror på sagor?
Fler som skrivit: Alliansfritt Sverige, Lena Sommestad
