Om att pressa de arbetssökande

Mats Pejser beskriver i en analys i tidningen Arbetet hur de arbetslösas ersättningar (som ett genomsnitt) har sjunkit med 2.300 kronor på fem år. 2008 fick en arbetslös i genomsnitt drygt 11.000 kronor i månaden, 2012 knappt 8.700 kronor. Det handlar verkligen om en dramatisk och snabb sänkning av de ersättningar som betalas ut till de arbetslösa.

Utvecklingen har ju inte skett av en slump precis. Det handlar ju om en medveten politik för att förmå arbetslösa att snabbare söka sig ett arbete. Den borgerliga regeringen drivs ju av den ekonomiska teorin att om en arbetslös får för höga ”bidrag” så kommer man hellre att luta sig tillbaka i vilstolen än att söka arbete.

Arbetsförmedlingen är öppen med det syftet i de rapporter som de presenterade igår. Mats har läst formuleringar i myndighetens rapport till regeringen som säger att …

… ”enligt ekonomisk teori är arbetslöshetsförsäkringens utformning en viktig faktor” när det gäller hur ivrigt de arbetslösa söker jobb. Så när regeringen sänkte a-kassan 2007 kan  det ”enligt teorin både ha ökat sökaktiviteten och minskat kraven på de jobb som de arbetssökande är beredda att ta”.

Den borgerliga regeringen har prioriterat att jaga arbetslösa och sjukskrivna så att de inte överutnyttjar bidrag. Den har dock inte varit lika intresserad av att jaga företag som överutnyttjar eller missbrukar statens bidrag till dem.

FAS3 ska avskaffas

Dagens Nyheter rapporterar om att Socialdemokraterna i sin kommande budgetmotion kommer att presentera hur FAS3 (sysselsättningsfasen) ska avskaffas. Det är inte en nyhet att partiet vill ta bort denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Den låser in de långtidsarbetslösa i ett system som, i de flesta fall, inte innebär någon personlig utveckling och/eller väg till arbete.

Socialdemokraterna föreslår att de långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar. För att undvika att de långtidsarbetslösa inte utför arbetsuppgifter som tränger undan ordinarie arbeten vill man just att det är den offentliga sektorn och föreningslivet som tar ett större ansvar.

Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, säger att arbetsuppgifterna kan handla om …

På ett äldreboende skulle det kunna handla om att gå bredvid den ordinarie personalen och hjälpa till med lyft så att de blir mindre tunga. Det skulle också kunna handla om att stanna kvar lite längre hos den äldre.

Jobben i välfärden ska inte vara på heltid, utan vara olika former av deltidstjänster. Meningen är att deltagarna ska kunna studera eller söka jobb under den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna att få en kollektivavtalsenlig lön.

Det vore verkligen en välgärning att få bort FAS3. Systemet synes mest ha blivit till en guldgruva för diverse utförare. Det finns företag som har som affärsidé att bedriva sådan verksamhet. Det finns förstås utförare som genomför en god verksamhet inom de ramar som regelverket ger. FAS3 har blivit till en av rikets största ”arbetsgivare” med över 30.000 deltagare.

Det behövs helt annan och mer meningsfull verksamhet för de långtidsarbetslösa. Det är människor som behöver olika och högt individanpassade åtgärder för att öka chansen att få arbete. Hur det socialdemokratiska upplägget kommer att se ut framgår ju inte av artikeln. Jag hoppas att man kompletterar arbetet med möjligheter att ge utbildning och annat stöd till de långtidsarbetslösa.

Välfärdsjobben får inte enbart bli till förvaring (om än betald med kollektivavtalsenlig lön). Svårigheten med det (S)-märkta upplägget är ju att sätta gränsen mellan ordinarie arbete och de välfärdstjänster som långtidsarbetslösa ska utföra. Det finns säkert fler problem inför ett sjösättande av denna åtgärd. Men som Magdalena säger till DN …

Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombi­nerar det med utbildning.

Länkar: dn.se, SVT, SvD

Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Roger Jönsson

Om ett sysslolöst riksdagsutskott

Tidningen Arbetet skrev den 19 mars om att riksdagens Arbetsmarknadsutskott har ställt in 6 av 13 planerade sammanträden hittills i år. Ledamöter, representerande de röd-gröna partierna, föreslog att man skulle kalla den för arbetsmarknadsfrågor ansvariga ministern, Hillevi Engström, till utskottet. Man pekade på att Arbetsförmedlingen skickar tillbaka miljardbelopp till regeringen samtidigt som mer än 400.000 människor är arbetslösa. Ylva Johansson (S), vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet, säger att …

Det beror på att regeringen har satt upp ett alldeles för strikt regelverk för hur pengarna får användas. I princip måste man bli långtidsarbetslös innan man kan få några insatser från Arbetsförmedlingen.

Förslaget antogs av utskottet.

Jag misstänker dock att statsrådet kommer att meddela utskottet att allt står väl till i konungariket Sverige. Hon kommer på schlingmannskt manér säga att den borgerliga regeringen genom ansvarsfull politik har gett Sverige möjlighet att investera för framtiden.

Men som Ylva Johansson säger ,,,

Det är självklart inget egenvärde med fler sammanträden i Riksdagen men idag drabbas de arbetslösa, de rekryterande företagen och hela Sveriges ekonomi av att regeringen vägrar ta nya initiativ och ändra sin politik.

Om en havererad arbetslinje

Försäkringarna ska ha en principiell uppbyggnad som medför att det alltid ska löna sig att arbeta

De fyra borgerliga partierna inom alliansen kom till regeringsmakten bland annat genom att hävda att de skulle lyckas bättre med att få människor i arbete. De valde en morötternas och piskornas väg för att uppnå sina mål.

De har genomfört fyra jobbskatteavdrag och har stramat åt villkoren för ofrivilligt arbetslösa och sjukskrivna. De brukar att hävda fler personer har kommit i arbete tack vare dessa, enligt dem själva, lyckade reformer.

Det som hänt är att antalet långvarigt arbetslösa blir allt fler. Antalet personer som blivit utförsäkrade har ökat. Allt fler personer dväljs i jobb- och utvecklingsgarantins andra och tredje faser. En allt lägre andel av den arbetande befolkningen är i arbete. Samtidigt med att befolkningen har ökat befinner sig fler personer på arbetsmarknaden. Arbetslösheten har dock ökat!

Genom den borgerliga regeringens reformer på arbetslöshetsförsäkringens område är det allt färre personer som får ersättning från försäkringen. Kostnaderna för arbetslösheten har med kall hand överlämnats till de svenska kommunerna och till de arbetslösas anhöriga.

Länkar: Arbetet, Arbetet

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg

Borgerlig arbetsmarknadspolitik i sin prydno

Sveriges Radio rapporterar att allt fler av de arbetslösa som hamnat i FAS3 (sysselsättningsfasen) saknar ersättning från Försäkringskassan. Närmare var tionde saknar sådan ersättning. Gruppen långtidsarbetslösa ökar snabbt – de utan ersättning ännu snabbare.

Genom den borgerliga regeringens reform har man överfört ersättningsansvaret från staten (som bestämmer över arbetsmarknadspolitiken) till kommunerna och de enskilda själva.

Ekot har talat med Kicki Helmersson, arbetsförmedlare i Umeå. Hon menar att det är svårare att arbeta med denna grupp av människor. De har sitt fokus på att få sin tillvaro att gå ihop ekonomiskt.

Peter Fagerlund på Gotland är en av de som saknar ersättning. Han säger …

De ansvariga politikerna förstår hur systemet slår ut människor men ändå fortsätter man för att spara pengar och den grupp det drabbar är en svag grupp, de har ingen röst.

Det ligger mycket i det som Peter säger. Det finns många undersökningar som visar att arbetslösa och andra utsatta grupper väljer bort att gå till valurnorna. De grupper som särskilt har vunnit på den borgerliga regeringspolitiken tillhör de som i högst grad deltar i samhällsdebatt och röstar i högre grad.

Regeringen bedriver en arbetsmarknadspolitik som medvetet slår ut stora grupper av människor från arbetsmarknaden. De arbetslösa i FAS3 ska bidra till att hålla nere löneläget i vissa delar av arbetsmarknaden. Sysselsättningsfasen bidrar i liten del till att arbetslösa kommer i arbete eller stärks som arbetssökande. FAS3 måste avskaffas!

Länkar: Ekot, SvD, Arbetet, Arbetet, SVT, SVT, SvD

Andra som skrivit: Peter Johansson, Martin Moberg, Martin Moberg, Martin Moberg, Håkan Svärdman

Bort med FAS3

Socialdemokraterna meddelar idag att man i den kommande budgetmotionen föreslår att sysselsättningsfasen (FAS3) avvecklas till förmån för mer aktiva åtgärder. Man vill satsa 2 miljarder kronor på att erbjuda utbildning eller arbete till avtalsenlig lön. SVT beskriver förslaget på följande sätt:

Under ett år ska staten finansiera ett anställningsstöd på 85 procent för dem med Fas3 jobb hos privata arbetsgivare. För dem med fas 3 jobb inom kommuner och landsting ska staten ersätta 100 procent av lönen. Dessutom föreslår man ett 100 procentigt stöd för dem med fas3 jobb inom föreningsrörelsen. Det stödet ska utgå för 75 procent av arbetstiden.

Partiet räknar med att fördelningen mellan de som kommer till arbete respektive utbildning kommer att vara 50/50.

Jag är glad att socialdemokraterna nu lägger ett sådant förslag. Det är ett tydligt och viktigt ställningstagande. Många personer har vittnat om hur denna arbetsmarknadsåtgärd enbart har blivit till förvaring och inte gett personerna någon utveckling eller att det lett har till arbete. Det finns flera exempel på arbetsgivare som snarare använt FAS3 som ett sätt att berika sig själva. Det finns självklart även goda exempel på anordnare som gjort vad man kunnat inom de snäva gränserna för FAS3.

Det ska bli spännande att följa den fortsatta behandlingen av detta förslag i Riksdagen. De borgerliga partierna har ju inte egen majoritet i riksdagen och man har blivit fälld tidigare i frågan kring FAS3.

Länkar: Arbetet, Arbetet, ka.se, Ekot, SVT, di.se, dn.se, dagens arena, di.se, SvD, SVT, dn.se, dagens arena, SVT Debatt, SvD

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Claes Krantz, Annika Högberg, Peter Högberg, Markus Mattila, Johan Westerholm, Peter Johansson, Martin Moberg, Anders Larsson, Peter Andersson, Thomas Böhlmark

Om en misslyckad borgerlig arbetsmarknadspolitik

Sven-Otto Littorin har tydligen i en kommentar på sin blogg medgett att den främsta borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitiska åtgärd för långvarigt arbetslösa haver blivit ett misslyckande. Han säger …

Jag är den förste att hålla med om att Fas 3 inte blev som vi hoppats på. Och om det nu inte blev det så får man väl ändra. Målet är viktigare än verktygen och jag har då ingen prestige i det.

Det är väl enklare med både ett tidsmässigt och geografiskt avstånd från regeringsmakten att medge detta missgrepp. Det är dock hederssamt att han kan säga som han gör. Nu hjälper det inte mycket eftersom det inte finns några som helst tecken på att den sittande regeringen kommer att göra något som helst för att ersätta FAS3 med något annat. Sysselsättningsfasen (som det numera heter) kommer att fortsätta växa i takt med att den långvariga arbetslösheten ökar.

Det känns som om denna regering har förvärvat viss kunskap om att genomföra misslyckade och gagnlösa arbetsmarknadsåtgärder för att minska arbetslösheten. Andra initiativ som ser ut att bli till ett fiasko är regeringens satsning ”Kulturarvslyftet”. Det var meningen att 1.200 personer skulle vara inne i denna åtgärd i år redan. Hittills har endast 57 personer placerats här. DIK:s ordförande Karin Linder säger …

Det här är ett riktigt magplask. Tyvärr. Det här skulle skaka i gång alldeles för fort och regeringen hade alldeles för höga förväntningar på hur många människor som skulle kunna sysselsättas.

Men kanske har regeringen ändå börjat ta till sig av den kritik som kommit över arbetsmarknadspolitiken. Initiativet härom dagen på att satsa, om än tillfälligt, på yrkesvux, yrkeshögskola etc innebär ju betydligt mer positiva och relevanta reformer än passiviserande åtgärder som FAS3.

Länkar: dagens arena, TCO-tidningen, SvD, dn.se, dn.se, SVT, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige, Martin Moberg, Martin Moberg, Alliansfritt Sverige

Industribloggare: Leine Johansson

Arbetsförmedlingen hinner inte med

Tidningen Arbetet rapporterar att Kommunal kommer att genomföra en undersökning för att ta reda på om antalet placerade personer i sysselsättningsfasen (FAS3) stämmer överens med de samråd som Arbetsförmedlingen ska lämna till berörd facklig organisation. Arbetsförmedlingen och LO har nämligen ingått ett avtal som innebär att Arbetsförmedlingen innan man placerar någon i, exempelvis sysselsättningsfasen, ska ge berörd facklig organisation möjlighet att yttra sig över arbetsplatsens lämplighet. Problemet är att LO fått signaler om att Arbetsförmedlingen inte alltid genomför dessa samråd. Oscar Ernerot, ombudsman på LO, säger till tidningen att …

Vi får signaler om att det blir vanligare att Arbetsförmedlingen inte genomför samråden. Och om det sker samråd så tar Arbetsförmedlingen ändå inte hänsyn till de synpunkter som facket lämnar.

Antalet personer som hamnar i denna arbetsmarknadsåtgärd ökar snabbt. Drygt 2.000 personer kommer in i sysselsättningsfasen varje månad. Ökningen är så snabb att inte alla berörda blir placerade i åtgärden. Idag är ungefär 20 % oplacerade. Man misstänker från fackligt håll att pressen från regeringen på myndigheten gör att min inte alla kollar med facken om placeringen är lämplig. Benita Westin, ombudsman på Kommunal, säger …

Min uppfattning är att regeringen ligger på Arbetsförmedlingen för att de ska få ut folk på fas 3-placeringar. Det ökar risken för att arbetslösa inte blir placerade på platser som är schysta och bra.

Det är bra att Kommunal genomför sin granskning. Det borde ju fler förbund göra.

Fas 3 är Sveriges största ”arbetsgivare”

Ylva Johansson har skrivit en kommentar till arbetsmarknadsministerns ”svar” på det debattinlägg som Ylva hade infört i Svenska Dagbladet för drygt en vecka sedan. Ylva konstaterar igen att den borgerliga regeringens politik har inneburit ett misslyckande när det gäller utvecklingen på arbetsmarknaden. Ylva skriver att …

… Långtidsarbetslösheten bara ökar och ökar. Antalet personer som har varit arbetslösa i mer än två år har ökat dramatiskt och är nu 70000, Fas 3 är nu Sveriges största ”arbetsgivare” och ungdomsarbetslösheten ett enormt problem. Antalet unga förtidspensionärer har nästan fördubblats. Arbetsförmedlingen får bottenbetyg av svenska folket, myndigheten har lägre förtroende än till och med Försäkringskassan. Arbetsgivarna har stora svårigheter att få tag i personal med rätt kompetens vilket hindrar företag från att växa. Hur kan arbetsmarknadsministern vara nöjd med denna situation? Utvecklingen går ju åt fel håll i så gott som alla avseenden.

Ylva uppmanar Hillevi Engström att släppa den ideologiska låsningen. Ylva vill se mer av pragmatiska lösningar och åtgärder och nämner helt kort sådana olika idéer i slutet av artikeln.

Mattias Vepsä skriver den 10 augusti om varför det är så viktigt att säkerställa en god gymnasieutbildning för alla elever. Den borgerliga regeringens politik på detta område innebär att man gjort att yrkesförberedande gymnasieprogram inte längre ger behörighet till högskolebehörighet. Mattias motiverar (av mig komprimerat) på följande sätt varför alla ska ges grundläggande behörighet till högre utbildning redan i gymnasiet:

• Vi som valde och väljer yrkesprogram må vara skoltrötta och sugna på att komma ut i yrkeslivet.Alla ska inte bli akademiker men alla ska ha en chans att ställa om.
• Teoretiska ämnen kan och bör vara en naturlig del av alla program. Särskilt då Sverige säger sig vilja vara med och bygga upp nya branscher i nya sektorer. Då kommer högt utbildad personal på alla nivåer i ett företag vara en ovärderlig tillgång.
• Målet får inte handla om att minska avhopp från gymnasiet. Det måste handla om att forma en sammanhållen skola där varje individ ges förutsättningar att klara kunskapsmålen.

Mattias säger avslutningsvis …

Skolan är en möjlighet för samhället att motverka klyftor. Med regeringens politik växer i stället kunskaps- och klasskillnaderna. Sedan maktskiftet 2006 är målsättningen om att ge alla ungdomar en chans borta.

Utbildning, oavsett om det sker på gymnasiet, i komvux, som arbetsmarknadsutbildning etc bidrar till att stärka ungas och äldres möjligheter att komma till de arbeten som faktiskt finns därute. Det svenska näringslivet har idag problem att finna väl utbildad arbetskraft. Men det verkar som om den borgerliga regeringen hellre för en politik för att skapa en större låglönesektor där lågutbildad (kortutbildad) arbetskraft kan hållas.

Länkar: Arbetet, TCO-tidningen

Andra som skrivit: Martin Moberg, Martin Moberg, Claes Krantz, Ylva Johansson, Lena Georgsson Wirkkala

Fas 3 tränger undan jobb

För drygt en månad sedan besökte LO-distriktet i Kalmar, Blekinge och Kronoberg drygt 1.500 arbetsplatser. Syftet var att informera sommarjobbande ungdomar om deras rättigheter på arbetsmarknaden. De fackliga företrädarna hittade under denna kampanj ett antal arbetsplatser som i stället för att anställa ordinarie personal hade deltagare i sysselsättningsfasen, tidigare benämnd som FAS3. Eftersom arbetsgivaren får ett bidrag för att ta emot deltagare i denna arbetsmarknadsåtgärd har det förstås blivit lönsammare att hellre använda sådana i stället för att anställa. Den borgerliga regeringen har ju genom förändringar i regelverket för denna typ av åtgärd gjort det enklare att placera deltagare på mer ”arbetsliknande” platser.

Det känns uppenbart att den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik syftar till att pressa lönerna i vissa typer av jobb. Man vill tvinga fram en större låglönemarknad inom delar av servicenäringar för att den vägen (hoppas de) skapa fler arbetstillfällen.

Andra som skrivit: Alliansfritt Sverige