Bloggarkiv
Om att inte blunda för populistiska och främlingskritiska krafter
I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver ett antal företrädare om faran om att inte säga ifrån för SD och andra populistiska och främlingskritiska krafter. De berättar att det i Sverige finns omkring 85.000 småföretag och entreprenörer med utländsk bakgrund. De sysselsätter cirka 250.000 personer i sina företag. Dessa företag står för fyra av fem nya arbetstillfällen de senaste åren. De omsätter cirka 130 miljarder kronor årligen och gör en vinst på runt 11 miljarder kronor.
Det är tydligt att många av de som kommer till Sverige skapar sina egna arbetstillfällen. De kommer till Sverige i syfte att skapa sig en bättre framtid än där de kommer ifrån. De lägger stor möda och många arbetstimmar för att försörja sig själva, sina familjer och andra i företaget.
Debattörerna argumenterar för att det vore kontraproduktivt för den svenska ekonomin att inte understödja en utveckling där fler företag startas och drivs av människor som kommit till Sverige. De säger i sitt inlägg att …
Sverigedemokraternas frammarsch kommer att fortsätta så länge inte fler säger ifrån. Varken politiken eller näringslivet saknar starka företrädare. Nu är det dags att höja rösten. Lämna ingen utanför. Det är kontraproduktivt att blunda för det inflytande som entreprenörer med utländska bakgrund har i Sverige.
En mycket medveten effekt av regeringens politi
I ett debattinlägg (och som en kommentar till TCO:s ordförande Eva Nordmark) tydliggör Ylva Johansson socialdemokraternas syn på arbetslöshetsförsäkringen.
Ylva meddelar även, i det fall någon inte förstått det, att det inte är en slump att endast en av tio arbetslösa erhåller 80 % av tidigare inkomst i ersättning. Det är heller ingen slump att det blivit svårare att kvalificera sig till ersättning. Det handlar om en full medveten politik av den borgerliga regeringen. Ylva säger att …
… Så här formulerar sig arbetsmarknadsutskottets majoritet: ”Utskottet vill erinra om att förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen är den av regeringens arbetsmarknadsreformer som i högst grad bidrar till minskad arbetslöshet”. Att rasera arbetslöshetsförsäkringen är alltså den viktigaste arbetsmarknadsreformen i regeringens jobbpolitik.
Ylva informerar om att (S) har lagt fullt finansierade förslag för sänkta avgifter till a-kassorna och för att höja taket för den högsta ersättning en arbetslös kan få. Partiet vill vidare förändra regelverket på ett sådant sätt att fler ska omfattas av försäkringen. Partiet motsatte sig regeringens stramare villkor för arbetsvillkoret eftersom det gör att många som jobbar halvtid hamnar utanför försäkringen och att enstaka sjukdagar kan göra att man helt går miste om ersättning. Ylva säger avslutningsvis att …
TCO har tidigare fört fram tanken att reglerna för att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning skulle kunna vara olika för den obligatoriska delen som ger grundersättningen och den frivilliga delen som borde ge en inkomstrelaterad ersättning. Det är ett förslag som är väl värt att diskutera.
Det är upp till Moderaterna att visa att de är beredda att diskutera fundamentala förändringar av arbetslöshetsförsäkringen. Men de har tidigare mycket tydligt markerat att de inte vill höja ersättningen en arbetslös kan få. De menar på fullt allvar att detta skulle leda till att fler arbetslösa skulle välja bort arbete.
Fler som skrivit: Martin Moberg
Om att kunna tillgodose efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens
Tidningen Arbetet rapporterar om en utbildningsform som verkar vara framgångsrik i att bereda människor arbete.
Myndigheten för yrkeshögskolan visar att nio av tio studenter ett år efter examen har arbete. Dessa resultat gör att det blivit attraktivt att söka till en utbildningsplats inom Yrkeshögskola. Problemet är bara att antalet platser inte räcker för alla de som söker.
Något som bidragit till att göra det svårare att komma in på en sådan utbildning är att statsbidragen minskats till denna studieform. Det innebar att det blev 1.200 platser färre till dessa utbildningar. Det känns verkligen som ett självmål av den borgerliga regeringen att minska stödet till en utbildningsform som leder människor till arbete.
Yrkeshögskola är en utbildningsform som den borgerliga regeringen infört. Att man vårdar sin egen reform så illa känns något … besynnerligt. Jag delar Pia Enochssons, generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan, uttalande att …
Behovet av att kunna tillgodose arbetslivets efterfrågan av kvalificerad yrkeskompetens är betydligt större än det antal platser som vi kan prioritera. Det är naturligtvis olyckligt eftersom detta är tillväxthämmande för svenska företag och även skapar kompetensproblem i offentlig sektor.
De utbildningar som genomförs inom systemet med yrkeshögskola sker i nära samarbete med näringslivet. Det säkerställer att utbildningarna i högre grad anpassas de kompetenskrav som leder till anställning. Det gör vidare att utbildningarna passar de som annars inte kommer in på en högre utbildning. Yrkeshögskola är en alldeles utmärkt utbildningsform.
Länkar: Arbetet
Fredrik Reinfeldt är sämst i klassen
De nordiska statsministrarna träffas i dagarna två i Stockholm. Ett viktigt tema för regeringscheferna är att diskutera insatser för att minska ungdomars arbetslöshet. Enligt en rapport från 2012 riskerar omkring 300 000 unga under 25 år i Norden permanent utanförskap.
Den svenske statsministern har ju det litet jobbigt under detta möte. Sverige är ju det land som visar upp de högsta arbetslöshetssiffrorna för ungdomar. Jag vet inte om Fredrik kommer att tala väl om subventionerade sociala avgifter och halverad restaurangmoms som de patenterade sätten att minska ungdomars arbetslöshet. Skulle han välja att göra det får han säkert tala med väloljad tunga för att imponera på de övriga statsministrarna.
Han skulle möjligen kunna tala väl om jobbpakten som ett utmärkt fackligt initiativ för att hjälpa ungdomar till arbete. Men det är en godbit som regeringen verkar vilja spara till den kommande valrörelsen hellre än att skynda på en reform. Förhoppningsvis har våra nordiska grannar några goda tips till den svenska regeringen.
Länkar: SvD, vlt, di.se, ekuriren
Fler som skrivit: Ylva Johansson
Viktigt med tidig hjälp för unga arbetslösa
Riksrevisionen kritiserar i
en rapport hur insatserna för att hjälpa unga arbetslösa fungerar.
De menar att insatserna kommer igång allt för sent (först efter 3-4
månader). Vidare menar man att arbetsförmedlarna har allt för små
möjligheter att ge individuellt stöd och att de unga arbetslösa får
allt för få kontakter med arbetsgivare. 75 % av
arbetsförmedlingarna anser att de inte har tid för
arbetsgivarkontakter. I rapporten sägs att …
Arbetsförmedlingen bör prioritera resurser och
organisera det lokala arbetet för att underlätta arbetsförmedlarnas
möjlighet att göra en tidig bedömning och förstärka möjligheten
till matchning mot arbetsgivare.
Kritiken landar
i slutändan inte hos Arbetsförmedlingen utan i den borgerliga
regeringens knä. Det är ju den som har ansvar för
arbetsmarknadspolitiken och för de prioriteringar som ryms däri.
Socialdemokraterna har i sitt budgetalternativ föreslagit att
arbetslösa ungdomar ska komma i åtgärd betydligt snabbare än dagens
verklighet. Riskrevisionens rapport blir ju därför till tacksam
ammunition i den politiska debatten. Länkar: SVT, Ekot, Ekot Andra som skrivit: Carola Andersson, Martin Moberg Industribloggare: Leine Johansson
Om att förhindra det sociala kriget

Drygt 20.000 unga mellan 16 och 29 lever i samhällets ytterkant.
För några dagar sedan skrevs det i media om en rapport som Arbetsförmedlingen publicerat. Myndigheten har konstaterat att en stor andel unga människor mellan 16 och 29 års ålder helt står utanför de sociala trygghetssystemen. De vare sig jobbar eller studerar, struntar i att skriva in sig på Arbetsförmedlingen eller att kontakta kommunen.
Denna grupp om ca 20.000 ungdomar är en del av omkring 77.000 unga människor som inte arbetat eller studerat på tre år. Marwin Nilsson, analytiker vid Arbetsförmedlingen, säger att …
Det här är unga som tidigt i livet varit länge utanför arbete och studier. Det är en grupp man inte har diskuterat tidigare. De befinner sig i samhällets ytterkant och riskerar att permanent hamna utanför arbetslivet.
Problemet är tyvärr inte nytt. Jag minns från den tid jag deltog i en kommunal nämnd i Eskilstuna att det fanns en grupp unga som försvunnit ur statistiken. Eskilstuna kommun försökte identifiera denna grupp av unga människor. De siffror som Arbetsförmedlingen presenterar är förstås oroväckande. Marwin Nilsson, säger dock ödesmättat att …
Jag är rädd för att det är ett växande problem, jag ser ju nu hur kompetenskraven på arbestmarknaden skruvas upp, samtidigt som många ungdomar inte klarar sin gymnasieutbildning. Många av dem hamnar ju i den här gruppen som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Över tid är jag rädd för att den här gruppen kommer att öka.
Det är tydligt att det krävs satsningar inom skolan för att fånga upp denna grupp av unga människor. Även om socialdemokraterna, med viss rätt, kan hävda att utvecklingen har gått åt fel håll med borgerlig politik är jag rädd att utvecklingen har pågått sedan före regeringsskiftet 2006. Men det finns en tydlig skillnad idag mellan den borgerliga regeringen och socialdemokraterna i synen på att motverka utvecklingen.
Socialdemokraterna vill genom hårdare satsningar på skolan och utbildning förbereda de unga för det arbetsliv som växer fram. Synen, grundad på dagens verklighet, är att det krävs fullständiga betyg för att öka sina chanser till en anställning.
Den borgerliga regeringen vill i motsats till (S) öka antalet arbetstillfällen som kräver lägre formell kompetens. Vägen dit går genom åtstramade regler i arbetslöshetsförsäkringen och ökad låglönekonkurrens i de aktuella branscherna. Regeringen signalerar även det berömvärda i att erbjuda kortare gymnasieutbildning för förment ”skoltrötta” elever för att stödja den önskvärda utvecklingen.
Jag delar dagens socialdemokratiska syn på hur man kan minska arbetslösheten bland unga människor. Utbildning är en central del i den politiken. Det handlar om en tro på att politik kan innebära positiv förändring av samhället.
Länkar: dn.se, Ekot, SvD, SVT, di.se, Publikt
Andra som skrivit: Ylva Johansson, Alliansfritt Sverige
Om ett regeringsfiasko
Under gårdagen rapporterade Sveriges Television om en preliminär forskningsrapport från IFAU. De har granskat hur den borgerliga regeringens paradreform för att minska ungdomars arbetslöshet har fungerat i praktiken. Genom att subventionera de sociala avgifterna med 50 % för de företag som anställde ungdomar hoppades man minska arbetslösheten.
Den borgerliga regeringen är uppenbart övertygad om att reformen har varit lyckosam i att hålla nere ungdomars arbetslöshet. Alla är ju inte lika övertygade om reformens lyckosamma inverkan på arbetslösheten som regeringen.
Socialdemokraterna vill ta bort subventionen för att finansiera andra, som de ser det, mer långsiktigt hållbara åtgärder för att minska arbetslösheten. Den borgerliga regeringen är dock så övertygade om det förträffliga med deras reform att de anser att en slopad subvention skulle innebära en ökad arbetslöshet med flera tusentals personer.
Så hur har då reformen fungerat?
IFAU:s preliminära resultat tyder på vare sig mer eller mindre än ett fiasko för regeringens så begapade reform. IFAU bedömer att reformen skapat 4.000 till 6.000 nya jobb. Varje sådant nytt arbetstillfälle har kostat statskassan mellan 1 och 1,5 miljoner kronor. Man bedömer vidare att dessa resultat endast gäller på kort sikt. De långsiktiga effekterna verkar vara högst tveksamma.
Även om jag kanske inte ska göra en allt för stor affär av IFAU:s preliminära resultat så känns det som de alternativ som socialdemokraterna föreslår är bättre. Den borgerliga regeringen synes endast ha gödslat pengar över företag som oavsett reformen skulle ha anställt unga.
Länkar: SVT, dn.se, di.se, SvD, ekuriren, di.se, SvD, SvD
Andra som skrivit: Christian Norlin, Alliansfritt Sverige, Leine Johansson, Martin Moberg, Krassman, Annika Högberg, Roger Jönsson, Kjell Rautio, Oscar Ernerot
Det råder massarbetslöshet i Sverige
Mer än 400 000 människor saknar ett arbete
LO, genom Karl-Petter Thorwaldsson och Linda Grape, lämnar några välmenande råd till den nya styrelsen för Arbetsförmedlingen. LO är inte särskild nöjd med dagens arbetsmarknadspolitik. De vill att den ska innehålla mer av arbetsmarknadsutbildning, att ungdomar ska komma i åtgärder betydligt snabbare än idag och att handläggarna på myndigheten ska ges rimligare arbetsförhållanden.
Om än inlägget är ställt till Arbetsförmedlingens styrelse så är det ju den borgerliga regeringens arbetsmarknadspolitik man kritiserar. Som den statliga myndighet man är har ju Arbetsförmedlingen bara att göra vad som ålagts dem av riksdag och regering. Den borgerliga regeringen har ju valt att satsa huvuddelen på insatser som synes ha haft liten inverkan på arbetslösheten.
FAS3 ska avskaffas
Dagens Nyheter rapporterar om att Socialdemokraterna i sin kommande budgetmotion kommer att presentera hur FAS3 (sysselsättningsfasen) ska avskaffas. Det är inte en nyhet att partiet vill ta bort denna arbetsmarknadspolitiska åtgärd. Den låser in de långtidsarbetslösa i ett system som, i de flesta fall, inte innebär någon personlig utveckling och/eller väg till arbete.
Socialdemokraterna föreslår att de långtidsarbetslösa ska utföra enkla arbetsuppgifter i äldrevården eller åt föreningar. För att undvika att de långtidsarbetslösa inte utför arbetsuppgifter som tränger undan ordinarie arbeten vill man just att det är den offentliga sektorn och föreningslivet som tar ett större ansvar.
Magdalena Andersson, socialdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson, säger att arbetsuppgifterna kan handla om …
På ett äldreboende skulle det kunna handla om att gå bredvid den ordinarie personalen och hjälpa till med lyft så att de blir mindre tunga. Det skulle också kunna handla om att stanna kvar lite längre hos den äldre.
Jobben i välfärden ska inte vara på heltid, utan vara olika former av deltidstjänster. Meningen är att deltagarna ska kunna studera eller söka jobb under den tid då de inte arbetar. Till skillnad från i fas 3 kommer deltagarna att få en kollektivavtalsenlig lön.
Det vore verkligen en välgärning att få bort FAS3. Systemet synes mest ha blivit till en guldgruva för diverse utförare. Det finns företag som har som affärsidé att bedriva sådan verksamhet. Det finns förstås utförare som genomför en god verksamhet inom de ramar som regelverket ger. FAS3 har blivit till en av rikets största ”arbetsgivare” med över 30.000 deltagare.
Det behövs helt annan och mer meningsfull verksamhet för de långtidsarbetslösa. Det är människor som behöver olika och högt individanpassade åtgärder för att öka chansen att få arbete. Hur det socialdemokratiska upplägget kommer att se ut framgår ju inte av artikeln. Jag hoppas att man kompletterar arbetet med möjligheter att ge utbildning och annat stöd till de långtidsarbetslösa.
Välfärdsjobben får inte enbart bli till förvaring (om än betald med kollektivavtalsenlig lön). Svårigheten med det (S)-märkta upplägget är ju att sätta gränsen mellan ordinarie arbete och de välfärdstjänster som långtidsarbetslösa ska utföra. Det finns säkert fler problem inför ett sjösättande av denna åtgärd. Men som Magdalena säger till DN …
Hittar man inte vägar tillbaka till arbetsmarknaden så riskerar det att bli en tickande utgiftsbomb, att samhället över lång tid behöver försörja de här personerna. Att utföra extratjänster i välfärden bör innebära att de här människorna hamnar närmare arbetsmarknaden, särskilt om man kan kombinerar det med utbildning.
Andra som skrivit: Martin Moberg, Peter Högberg, Roger Jönsson






